Gubben_Gud

Mina händelserika nätter

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

På Facebook skrev jag i dag så här:

Det var en händelserik natt. Förutom att jag fick en lång och passionerad kyss av Daniel Craig så var jag också med i Let´s Dance. Jag begrep inte hur jag hade hamnat där, men mitt par och jag fick stående ovationer och någon i publiken skrek ”En sådan kreativ lösning!” Jag var lite besviken då jag vaknade för jag hade gärna hört hur många poäng vi hade fått av domarna.

Ja, alltså jag är en människa som drömmer ofta och mycket. För det mesta roliga och knasiga saker, ganska sällan mardrömmar.

Jag brukar faktiskt tacka Gubben Gud för att jag också har händelserika nätter. Jag är nöjd då jag får kramar och kyssar i drömmarna, och att allt möjligt annat roligt händer då.
Vardagslunken kan ju vara nog så trist och slitande ibland – så tack för att jag har ett spännande liv om nätterna 😀 ❤

Församlingshemmet, en härligt blå himmel och numera kala träd eftersom det blåste så friskt i natt i all snö försvann från grenverken.

Har haft en intervju i dag, varit på apoteket och köpt diverse medikamenter och från affären köpte jag ett härligt bröd med tranbär i.
Solen lyser från en klarblå himmel, det är fredag, jag ska på massage och har lite lugnare arbetsdag.
Hoppas ni alla som läser min blogg mår bra och kanske rentav också har ett härligt rikt nattliv 😀

Gubben Gud har mer brådis än jultomten

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer
Novemberbilden i kalendern.

Jag har mina samtal med Gubben Gud.
Det finns saker jag så gärna skulle önska att han fixade.
Men han är ju faktiskt inte en jultomte som man skriver önskelistor till.

Innan jag somnade i går kväll tänkte jag att Gubben Gud måtte ha bråttom året om. Inte bara under en månad då jultomten har brådis. Miljoner och åter miljoner människor pockar på GG:s uppmärksamhet. Jag kan se framför mig hur han river sig i det vita håret och i skägget som konstigt nog inte blivit grått av alla världens problem.

Vissa saker får jag tydligen bara ge mig till tåls med. Det där med att hitta en fin livskamrat är en av dem.
Men kanske Gubben Gud anser att han besparar mig mycket då han inte skyfflar in någon sådan i mitt liv 🙂

Livet är fullt av mysterier.

Det var lite mörkt där jag fotograferade pumporna.

Halv tio i morse hittade ni mig redan på en restaurang i stan.
Jag drack ett glas med klart innehåll 😀

Nej, jag har inte börjat hinka vodka. Jag var på jobb, drack ett glas vatten och blev bjuden på en av världens godaste vegansnittar. Restaurang Bella i Lovisa har fått ett fint pris.

Att lita på att allt ordnar sig

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

I morse hade jag kontakt med övre våningen… alltså inte med personerna som bor ovanför mig, utan med en högre makt, med det jag även kallar Universum eller med Gubben Gud. För det är så jag kallar den högre makten, jag kallar den inte Hen, ej eller Gumman Gud.
Tacksam om jag inte behöver argumentera mer kring det 😀

Jag var på massage, går varannan vecka. Älskar de latinska namnen på musklerna och allt annat som berörs. Är också på samma våglängd med företagaren som ger massagen, en ”gammal” skolkompis till mig.

Vi pratar ofta om det där med att man ska lita på att saker och ting ordnar sig.

Innan jag gick till henne fick jag nämligen en beställning på ett översättningsjobb, och på väg hem från stan fick jag ett jobb till.

Det är ju inte så att Nya Östis betalar uselt, inte alls. Jag får honorar därifrån, men som egenföretagare med en massa utgifter och som singel där jag inte kan dela utgifterna, behöver jag varje månad en viss summa för att få alla fakturor betalda. Och nu känner jag att allt åter ordnat sig för ett par månader framöver – tack GG och Universum ❤

Lördagsbilder

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Hej och hå! Jag brukar skriva ett inlägg per dag och nu är jag ute i grevens tid 😀
Jag steg upp klockan sju i morse, skrev två artiklar, tog en dusch och åkte sedan iväg med två kollegor till Liljendaldagarna. Alltså Liljendahl for till Liljendal, som är en stadsdel i Lovisa.

Kan det bli somrigare, mysigare, mer familjärt?

I paviljongen bjöds det på sång och musik och smakprov av Lurens sommarteater.

Jag köpte Guns bondost (även hemost kallad) och Gunnevis jästbröd. Mer lokalt producerat kan det inte bli.

Kvällen tillbringade jag i min systers trädgård. Det var underbart väder, kring +24 ännu då jag åkte hem vid 21-tiden.

Gubben Guds konstverk.

Och så var det någon bloggvän som undrade om det är normalt med en massa myror på pionerna. Ja, det tror jag det är. Myrorna gör inte illa åt växten, de bara gillar nåt sött som avsöndras från den 🙂

Mina luktärter slog ut!

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer
Ni kan förstå känslan. Från frö till blomma <3
Ni kan förstå känslan. Från frö till blomma ❤

Och nu ska de plockas av bara den. Då stimuleras fortsatt blomning.
Jag är så glad för att blommorna kom just nu. I en tid som känns full av motgångar och missförstånd.
Den här bloggen håller mig ändå uppe, fastän jag försatts med en viss munkavle. Det jag nu bloggar om får jag lov att skriva så att ingen känns igen.
Det vill säga jag får inte komma med minsta lilla kritik eller ifrågasätta sådant som sägs om mig.

Men den respons jag får av er som följt mig länge här på bloggen, och även av nära vänner jag kan lita på och av människor på gator och torg, den hjälper mig vidare.

Det som gör mig mest beklämd är att personer som inte kan använda internet, som inte vet vad bloggar och Facebook är, blir ”upplysta” om vad jag skrivit. Och ”upplysningarna” är rena lögner. Dessvärre kan jag inte be personerna själva läsa och kolla upp om det man påstår att jag skrivit verkligen finns på mina sidor – för de förstår sig inte på social media och har aldrig använt datorer 😦

Så jag sitter här för mig själv och för mina samtal med Gubben Gud. Som jag hoppas hjälper till att fixa allt så att sanningen tids nog kommer fram.

Blandade bilder, blandade känslor

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Synd att skrapa bort ett sådant här konstverk.
Synd att skrapa bort ett sådant här konstverk.

I morse var det en minusgrad då jag skulle åka iväg. Så här såg bilfönstret ut. Verkligen ett av Gubben Guds många underverk.

På dagen var det sol och kring plus sju grader.
På dagen var det sol och kring plus sju grader.

Februarimarknad i Lovisa. Dessvärre höll många på att plocka ihop strax före klockan tre då jag hade tid att gå till torget. Hittade ändå en fin tunika för 15 euro och köpte förstås en marknadskringla 🙂

Det här behövde jag...
Det här behövde jag…

Hade inte trott det här om mig själv… att jag skulle köpa ett set med nålar och trådar… för jag syr nästan aldrig något. Men OM jag hade behövt sy i en knapp ägde jag inte ens en synål, för att inte tala om tråd… Så jag köpte det här setet för drygt fem euro från Lidl. Nu lär jag nog ha trådar för resten av livet.
Insåg senare att det här setet är avsett för ägare till en symaskin, men so what… det var inte så dyrt.

Har ett behov av att måla kroppar utan huvuden nu.
Har ett behov av att måla kroppar utan huvuden nu.

På konstkursen kluddade jag på som ett barn. Menar inte att barn målar nakna kroppar men jag producerade fem bilder på mindre än två timmar. De två sista klottrade jag ned med fingrarna.
Gissa om det känns genant att sitta och måla nakna kroppar, bröst och snoppar, som om det är det enda man tänker på… Lyckligtvis har vi en bra lärare som säger att var och en får måla precis vad den vill och just nu har jag så kallade torson i huvet. Inget fel med det. Gudskelov.

Närbilder från mitt hem

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

Börjar så småningom åter ta systemkameran i bruk.
Kände nyss att jag ville leka lite med den. Gå runt i lägenheten och knäppa bilder utan att själv titta genom siktet.

Jag har börjat känna allt mer glädje över varje dag som jag får andas.
En sådan enkel sak som att gå ensam i livsmedelsaffären gör mig lycklig.
Ingen stress, inga tider att passa, jag kan gå där i lugn och ro och planera inköpen för söndagen.
Kort och gott, jag bestämmer själv när jag åker till affären och vilken tid jag ger mig där.

Det är snart fem månader sedan jag insåg att min make hade lurat mig, han hade hittat en ny kvinna men inte klarat av att berätta det åt mig.

Fortfarande snurrar tankarna i min skalle. Hur kunde det hända? Varför räckte jag inte till?
Samtidigt vet jag att jag förmodligen aldrig någonsin får svar på just de där frågorna.

Jag måste bara ta en dag i sänder, fortfarande.
Men jag känner att jag är starkare i dag, starkare än jag var i maj, juni, juli.

Jag är inte hel… men jag hoppas jag ska bli det en dag ❤

Bordet bredvid min säng.
Bordet bredvid min säng.

Jag har min egen tro. Dit hör Gubben Gud. Och Jesusbönen som hjälpt mig genom många nätter då jag annars hade rullat runt mellan lakanen och inte kunnat sova. På bordet finns också gåvor jag fått av nära och kära, tack Inge-Maj och tack Anna i Sverige ❤

Bästa loppisfyndet ever <3
Bästa loppisfyndet ever ❤

Min älskade soffa, Barcelona, som jag hittade av en slump på lopptorgsmarknaden.

Ett bord som består av en stor korg och en skiva i glas.
Ett bord som består av en stor korg och en skiva i glas.
Favoritmusik.
Favoritmusik.

Och en del av musiken jag lyssnar på. Har städat hyllorna och det känns så bra – i nya bostaden ska det inte finnas en enda överlopps pryl. Varenda sak ska ha sin plats.

 

50 år och en dag!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Aldrig förr har jag fått femtio rosor!
”Ja, men du har ju aldrig förr fyllt femtio” sa Guuben som uppvaktade mig med ett resebidrag, mackor, kaffe, juice, champagne, grattiskort i trä och femtio rosor… Ooooh, så glad jag blev!

Försökte räkna dem, men det var inte lätt. Tänk om de kunde stå raka och doftande för evigt… Men kanske man inte skulle njuta av Gubben Guds alla underverk om de var eviga?

Min 50-års dag blev mycket minnesvärd. På kvällen var jag helt matt av alla intryck, alla lyckönskningar, kort, presenter, blommor… och på lördag fortsätter festen!
Katten på bilden låg i går under redaktionens uteträdgårdsmöblemang och lapade sol. Det kändes symboliskt, för från och med i dag är jag semester- och tjänstledig i 131 dagar! Kommer säkert att berätta mer här på bloggen om vad jag sysslar med då!

Första blomningen

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Nog är det här ju ett av Gubben Guds många underverk. Porslinsblommans knoppar ser ju först ut som om dom var gjorda av, just det – porslin. När de sedan slår ut kommer så här fina blomklasar där varenda blomma är otroligt vacker. De utsöndrar sedan små droppar av en starkt doftande vätska.

Det här är årets första blomning. Växten brukar gå in i en andra blomning mot slutet av sommaren, kanske det blir i augusti i år. Sedan vilar den över ett halvår innan det är dags igen, i slutet av april – början av maj 2013.

Ett försenat aprilskämt?

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Måndagen den 2 april. Jag tittar ut genom fönstret på morgonen och ser bara vitt, vitt, vitt. Vintersemester, javisst ja! Så det kanske är MITT fel att våren inte ännu kan komma till vår stad? Då får jag väl påpeka att jag hade vintersemester förra veckan. De här fyra dagarna före påsk har jag ledigt av andra orsaker.
Men jag brukar inte klaga över vädret. Jag kan inte påverka det. Gubben Gud och hans väderavdelning styr, och nu anser han att snö behövs, så det så!
Jag finner mig i mitt öde, tar frukosten, dagens Husis och lördagens ÖN med till sängen och ser på Min Morgon. Inte alls någon dålig start på dagen 🙂