Halloween

Glad måndag, 24-10-2022 och Hur galet som helst!

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer
Väldigt skojigt att hitta sådana här motiv. I närheten av Shellmacken i Halikko, där vi hade paus på resan till Pargas i lördags, fanns ett litet affärskomplex som jag efteråt googlade och kom på att heter Design Hills. Det finns i kommunen Salo.

För att få ihop tillräckligt många steg i lördags gick jag från macken upp hit och tillbaka ner. Trist att vi hade ganska kort paus för jag hade gärna kollat Marimekko-produkterna närmare och även Mumin-grejer då vissa av dem såldes till rejält nedsatt pris.

Men man kan inte få allt här i livet 🙂 Det jag ändå fick var en kul bild från ett ”bås” utanför Design Hills och önskar er en Glad måndag med det.

Länkar till andra bloggares sajter som alltid, eller då och då, är med i Glad måndag hittar du HÄR.

Dagens utmaning hos Orsakullan är ”Jag hittade en … och jag…”. Där ska vi visst fylla i ord eller meningar. För min del kan det bli ”Jag hittade en utmaning, och jag följde den”, och då syftar jag på Hälsostegen 🙂

Buhuuu! Jo, jag blev skrämd!

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

En trevlig häxa bakom disken.

I morgon är det Alla helgons dag och den här helgen under fredag–lördag firas Halloween på olika sätt också i Finland. Det har kommit allt mer prylar till salu. Godis, ljus, blomster- och pumpadekorationer – you name it.

För mig är det okay med spex och olika skrämmande ting. Pumpadekorationer och ljus är också fina. I morgon är det ändå viktigare för mig att komma ihåg alla de som gått bort. Att lägga ner ljus vid gravarna på kyrkogården hos nära och kära.

I Lovisas R-kiosk hoppade jag ändå högt då jag gick förbi det här godisbordet. Jag var inte ens nära att köpa något eller att röra vid godisklubborna… ändå skrek det där monstret till så att jag hoppade högt 😀

Fem en fredag, Halloween

~ Carita Liljendahl ~ 40 kommentarer

Jag vill helst se det vackra, roliga och dekorativa i Halloween. Inte sådant som skrämmer någon.

Är Halloween något du uppmärksammar?
– Inte direkt numera. Ibland har jag köpt ljus eller blomsterdekorationer med Halloween-tema. Då jag levde i äktenskap klädde vi ut oss ibland och bästa Halloweenfesten har jag upplevt i ett stort hus i Västerås i Sverige, där familjen verkligen hade ansträngt sig med dekorationerna. Gästerna följde också temat fullt ut.

Vad är det läskigaste du vet?
– Inget som har med Halloween att göra. Att rengöra golvsilen i badrummet och att gå till tandläkaren är läskigt…

Vem tänder du ett ljus för under allhelgonahelgen?
– För min pappa som gick bort redan 1978 och för många andra avlidna släktingar. Ibland kan det bli ett ljus på en väns grav eller i en minneslund.

När kände du dig sist som ett spöke?
– Det händer då och då. När håret är risigt och smutsigt, eller då jag är förkyld och ser allmänt eländig ut.

Får du besök av barn för bus eller godis?
– Nej, och jag saknar inte sånt. Vi har inte riktigt den traditionen här som jag bor.

Det är bloggaren Elisamatilda som håller i den här utmaningen.

Höstvyer i kära Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

I dag har vi haft en kurs i lokaljournalistik. Även om jag jobbat som journalist i 32 år och känner grunderna för jobbet mer än väl är en kurs alltid på sin plats. Dels handlar det om gemenskap inom redaktionen, dels även om att inse att alla nya medarbetare inte känner till alla termer som vi garvade journalister använder.

Vad är en ingress? Vad är ett scoop, en kioskvältare, en snackis?
Vad handlar det om då en tidning får igång ett drev? Vilka är mekanismerna bakom ett sådant? Vilka är journalistens rättigheter och skyldigheter? Hur skiljer vi falska nyheter från sanna? Hur skriver man en bra rubrik som lockar till läsning?
Och hundra andra saker utöver dessa.

I morgon visar jag åter bilder från Italien-resan. Idag blir det höstvyer från Lovisa ❤

Ett träd vid Sibeliusgatan i sin halvnakna höstskrud.

Snart Halloween! Prydnad utanför restaurangen Locale.

Än är en del björkar nästan helt gröna!

Hall o vin fest!

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Ni kanske har läst det där fyndiga på Facebook där det skrevs att vi minsann ska fira Halloween. Vi ska ha en sådan där ”hall o vin”-fest 😀

Det blev både mousserat och vittvin med en väninna i går. Men vi satt nog inte i hallen och drack 😀

Jag fick också fina små Halloweeninspirerade chokladkulor, tack för dem!

De roliga chokladkulorna syns till höger på bilden.

 

Jag är synnerligen lättroad

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

Fick en hel del ärenden skötta på stan i dag tack vare en väninna som ställde upp och skjutsade. I blåst och duggregn är det inte så kul att cykla flera kilometer. Eller att balansera en bal med 24 toapappersrullar på pakethållaren… det skulle vara en syn!

I Tokmanni roade vi oss med det här 😀

Bägge vågade stoppa handen dit och fick varsin godisbit!

En dag på hemmaredaktionen

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… eller vad jag ska kalla mitt arbetsrum/sovrum. Mitt kontor? Verkstad, skulle väl någon med glimten i ögat säga, för att också sängen är här. Men nu är det utsikten från arbetsplatsen jag vill visa. Eller utsikten från rummet överlag, då jag har persiennen uppfälld för att få in ljus. Till natten släpper jag ner och stänger den, fastän insynen är minimal. Men blotta tanken på att någon ändå står i buskagen och spanar påminner om filmen ”Halloween” och ger rysningar…

Utsikten snett mot vänster, väderstrecket är nordost.
Utsikten snett mot vänster, väderstrecket är nordost.

Just nu är jag extra tacksam för att jag har jobb jag kan göra hemifrån. Blir sju timmar jobb minst i dag, så det där med att helga vilodagen funkar inte riktigt för en egenföretagare.
Knäet måste undersökas. Troligen måste det vänta till tisdag förmiddag.

Onekligen vackra färger i naturen just nu.
Onekligen vackra färger i naturen just nu.

För några dagar sedan putsade gårdskarlen gräsmattan. Snart får han göra det igen :-)
För några dagar sedan putsade gårdskarlen gräsmattan. Snart får han göra det igen 🙂

host_4

Dagen efter

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Efter några glas mousserat såg jag ut så här.
Efter några glas mousserat såg jag ut så här.

Ha ha haaa! Hittade den här bilden i min kamera då jag skulle kolla om det blev några foton från gårdagens gig på Ölvin som går att publicera på bloggen.

Det här fotot är faktiskt taget på samma krog, men på Halloween för ett par år sedan. Så det var nog inte riktigt så här jag såg ut i morse då jag vaknade.

Bra show bjöd Elias på också den här gången.
Bra show bjöd Elias på också den här gången.

Det var väldigt svårt att få lyckade bilder med kameratelefon på krogen. Många fotograferade med blixt men det ville jag inte göra, för jag tycker det stör stämningen. Så det blev en bearbetad bild i sepia.

På eftermiddagen startar Torsupportrarnas resa mot Helsingfors där vi möter SSV i en match som börjar klockan 17. Hemma är vi kanske runt 21 i kväll så det är ingen långresa den här gången. Återkommer kanske med bilder från matchen! Tills dess – ha en skön söndag!

Blodet bara rann…

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Vaknade i natt av att något rann från näsan. Var inte förkyld och mina onda aningar om att det var BLOD så här i Halloweentider bekräftades rätt fort. Det bara rann… har aldrig varit med om något liknande. Händerna var blodiga, det droppade från näsan på lakanet och golvet. Droppet fortsatte över lavoaren i toaletten och jag såg att det fanns blod på väggar och dörrkarmar…

Tänkte faktiskt, nu borde jag ta en bild till bloggen. Men följande tankar var; med de här blodiga händerna? Vem vill se den sörjan? Och… jag är väl inte riktigt klok som tänker på bloggbilder just nu?

Men det var i alla fall så min dag började, runt 1.15 i natt.
Efter det har det mestadels varit en lugn hemmadag. Hämtade köttsoppa från mor som hon kokat åt sig själv, åt brorsan sin och åt oss.

Snart ska jag åter baka bröd – och nu blandar jag i lite ekologiskt grahamsmjöl.

Jag har också läst rätt mycket i dag. Tidningar som samlats på hög. Allt från Kyrkpressen och Läraren, till S-kedjans tidning Samarbete, veckogamla Helsingin Sanomat och dess senaste Nyt-bilaga. På pärmen till den stod det inget om Bond. Jag lockades däremot att läsa fem intressanta intervjuer om fem olika 25-åringar i det finska samhället.

Sedan bara snubblade jag över en artikel om Daniel Craig i slutet av tidningen. Men det var en angenäm överraskning 😀

(ps. såg Skyfall för andra gången på bio igår)