handstil

HPT med kreativitet som tema

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Temat hos Lokföraren Åke i Hoppa på tåget är i dag kreativ.

Att blogga innebär redan i sig enligt min åsikt att kreativitet behövs.

För att uttrycka sig i skrift behövs ett visst mått av kreativitet. Därmed kan jag i mina dagböcker ge utlopp för min kreativa sida.

Min handstil blir ändå bara sämre med åren. Ibland får jag riktigt skärpa mig för att få den läsbar. Jag skriver rätt snabbt, och speciellt anteckningarna jag gör som journalist (bandar aldrig intervjuer) har sådan handstil som nästan bara jag själv kan tyda.

Att skriva artiklar kräver också kreativitet. Ibland går nyhetstexter ”enligt en viss mall”, så mer utlopp för den kreativa sidan i mig själv får jag då jag skriver personporträtt och reportage eller något om kultur. Ibland tas fotona rätt snabbt och det finns inte så många möjligheter till variation. Men i andra fall finns det chans att vara kreativ då man illustrerar artiklarna.

Nu har jag inte skapat teckningar på en dryg vecka, annars hade också en sådan kunnat platsa här.

I dag har vi riktigt fint väder med blå himmel, sol och kring åtta plusgrader. Imorgon flyttas visarna en timme framåt och vi har SOMMAR-tid. Ett sådant härligt ord ❤ 🌷☀😎

Fem en fredag, skrivna ord

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Det är temat hos Elisamatilda den här veckan.

Vem skrev du senast ett brev till?
– Ett brev som jag postade med snigelpost? Det minns jag inte just nu. Skickar ibland kort, även utanför jul, Alla hjärtans dag och påsk. Men brev? Via mejl händer det förstås ibland, men minns inte till vem det gick.

När skrev du senast under ett kontrakt?
– Skulle det vara så länge sedan som då jag för fem år sedan skrev under hyreskontraktet?

Har du någonsin skrivit dagbok?
– Ja, nästan oavbrutet sedan 1976. Skriver fortfarande, så gott som dagligen.

Har du en läslig handstil?
– Då jag skriver vykort och dagbok, ja. Anstränger mig ju då för att den ska vara läslig. Men då jag gör anteckningar som journalist är det ibland bara jag själv som kan tyda det jag skrivit. Går det många dagar mellan intervjun och den stund då jag ska skriva rent artikeln på datorn, kan det ibland hända att jag inte ens själv kan läsa vad jag antecknat 😀

Vad brukar du oftast skriva på din inköpslista?
– Har ganska sällan en sådan, men i dag fick jag till en och det var sånt där som minst en gång i veckan behöver köpas i affären. Bröd, ost, toapapper osv.

    Det här var ett vykort som kom till mig i onsdags. Det var, med prydlig handstil, adresserat till en man i Tenala. Hur det hade landat hos mig, en kvinna i Lovisa, har jag ingen aning om. Jag förde kortet på nytt till en postlåda och hoppas att födelsedagshälsningen som fanns bak på kortet någon dag når rätt person.

    Så vackert man skrev förr

    ~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

    Tänk då man förr skrev protokoll för hand. Somliga gör det säkert ännu i dag, men jag gissar att de flesta skriver snabbt och ganska opersonligt på datorn.

    Det här hade varit ett utmärkt bidrag till Veckans ord – TEXT, men då visste jag ännu inte att jag skulle få de här protokollen.

    Jag har nu den angenäma uppgiften att renskriva en del av innehållet i de gamla böckerna. Samtidigt är det en djupdykning i en del av min hemstads historia.

    Vacker handstil.

    Den här dagen började med regntunga skyar och smatter mot fönsterrutan. Mitt på dagen tittade solen fram en stund.

    Jag ska ha en ganska lugn dag. Får skjuts ut till en av de större affärerna utanför centrum, det är kul att få lite variation på varorna ibland.

    I morgon kommer en väninna på besök och helgen bjuder på två innebandymatcher, så då är det full fräs och ganska mycket jobb igen.

    Man skriver så fingrarna blöder…

    ~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

    … är ett uttryck som ibland används, åtminstone i Svenskfinland, då skribenter har mycket att göra, eller då deadlinen pockar på.

    I går blev det där sanning för mig. På filmpremiären stack jag ner handen i väskan för att fiska upp kamera, penna och anteckningsblock. Då stack jag mig på något och blodet började droppa från fingret.

    Bildbevis här 🙂

    Handstilen lär bli mer och mer oläslig med åren, men det är en annan historia. Här ser ni hur blodet har
    Handstilen lär bli mer och mer oläslig med åren, men det är en annan historia. Här ser ni hur blodet har ”sprutat”.

    Nå, värre saker kan hända. Men det var faktiskt rätt obehagligt. Jag kollade väskan noga då jag kom hem, med ficklampa till och med. Hittade inget vasst. Men ska dammsuga den snart ändå.

    Jag kom också av mig i allt jag skulle göra då jag var tvungen att antingen torka eller suga bort blodet med jämna mellanrum. Jag tappade min favoritpenna nånstans och hittade den inte trots att jag letade, antar att någon annat plockat upp den och blivit glad.
    Det får jag väl bjuda på i så fall 🙂
    Och filmen var kul!
    Så inte gråter jag över lite spillt blod!