höst

Jag kan inte vänta till nästa höst…!

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Tänk att något kan vara så perfekt! Jag kan sätta näsan mot den öppnade burken och säga ”du får aldrig ta slut, hör du det, kan du inte föröka dig i kylskåpet, ni är ju två burkar där nu och ni vet väl hur man gör då man förökar sig, inte sant?” … Märtha som tillverkat dehär Baccatum´s Hot Grape Jelly säger nämligen att jag måste vänta till nästa höst, på följande skörd, innan det blir nya chilispetsade marmelader.
Kan ni förstå det? Nej, inte jag heller. Nästa höst? Det har ju nyss varit höst och nästa höst är jag 50 år gammal, ni hör ju hur lång tid det är till nästa höst!
Känner jag mig själv så är innehållet i de här två burkarna slut före sportlovet. Buhuuuuuu och snyft och tandagnisslan!

Hösten doftar gott!

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Hösten doftar gott. Luften är hög och klar. Hav och löv som håller på att förmultna. Det var något om klorofyll och fotosyntes man lärde sig i skolan. Jag brukar dra mycket av det där över samma kam och kalla dem Gubben Guds små underverk. Men egentligen är dom ju stora underverk.
En matta av löv är hur vacker som helst. Likaså några ensamma blommor som envisa hänger kvar i nyponbusken vid havsviken. Trotsande alla höststormar.

På hösten finns mycket på to-do-listan

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

På hösten vill jag sitta inne och mysa med tända ljus. Eller vara ute på Kretsgången i hög och klar luft på dagen då de sista solstrålarna ännu värmer.
Till hösten hör också så kallade to-do-listor.
Att rensa klädskåp känns alltid lika bra. Vissa saker ska slängas, andra doneras till UFF. När det är gjort kan jag med gott samvete köpa nytt.
Den här hösten, senast då jag firar mina två återstående sommarsemesterveckor, ska jag också rensa bland digibilderna. Slänga vissa och bränna ner resten på CD. Innan vi åker till Budapest, för där vill jag starta med ett helt tomt kort i kameran.
Och smycket på bilden har jag köpt i Efva Attlings affär i Helsingfors för några år sedan. Det kostade 220 euro och hade en läderrem som efter ett år hade slitits sönder. Jag skaffade en ny, inte lika dyr, rem – som också gick av.
Så NU står det högst uppe på min to-do-lista att jag ska skaffa en ny rem till mitt älskade Human-smycke. Tycker det är liiiiite för dyrt för att bara ligga på byrån och samla damm.

Moln är fascinerande

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Faktiskt så pass att jag en gång övervägde att starta en MOLN-blogg. Nu stjäl kanske någon idén av mig, eller också finns det redan någonstans en molnblogg. Är det så, då är det så – av min blev intet. Men jag kanske då och då i alla fall kommer att presentera dagens molnbild 🙂

Det här molnet fick mig att tänka på ”hotfulla utsikter”. Världsekonomin mår dåligt. Kommunernas ekonomi blir bara sämre och sämre, med arbetslöshet, mentalt illamående etc. etc. som följd.

Tänk om man i stället för att se allt det sorgsna och dystra kommande eländet skulle göra så som man gjorde förr. Då man spådde i kaffesump. Men nu skulle man i stället spå i moln.

Och vad ser du i molnbilden? Ett kommande spöregn? Annalkande höst?
Eller Gubben Gud som står på huvet och tycker vi ska ha lite kul?
JAG kan se honom sätta in en liten volt. Kan du?