innebandy

Trees on Tuesdays

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Det var ett tag sedan jag publicerade under denna kategori. Ibland har det nog blivit Trees on Thursdays eller andra dagar också.

En ståtlig tall i Märlax, invid platsen som ska bli en tillfällig bana för skateboardåkare, tills den riktiga kan byggas på annan plats i staden. Här bakom min rygg gick tidigare Skärgårdsvägen. Den fick sedan en lite annan dragning. 2023 förvandlades nämligen en del av vägen till vändplats för bussarna som kom till Bostadsmässans område. Till vänster om tallen är ingången till en fin park. Och i bakgrunden samma Bastion Ungern som jag visade bild av igår.

Massage står på programmet i dag. De närmaste tre dagarna fyra jobb för Nya Östis.

I innebandykvalet möter Tor Limingan Niittomiehet på lördag på bortaplan. Till Liminka är det alldeles för lång väg för att jag ska kunna åka med. Jag har så många artiklar att skriva att jag inte kan offra hela lördagen (start sex på morgonen, match klockan 15-17, hemma kring ett på natten)… Jag vet att hela söndagen krävs för återhämtning efter den långa bussresan, och nu måste jag prioritera de jobbuppdrag jag som frilansare får. Men hemmamatchen på söndag kväll har jag förstås tänkt gå och titta på.

Lite till får vi vänta på våren

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Dags åter för lite marknadsföring av Nya Östis, som har en förnyad webbplats. För att kunna läsa webbartiklarna i sin helhet där ska man vara prenumerant. Men lösnummer av tidningen kan köpas från Lehtiluukku genom att skriva in tidningens namn i ett fält uppe till höger.

Här syns en del av min kolumn. I dag är jag vanlig frilansare, även för andra tidningar som tackat jag till sporadiskt samarbete. Men just nu skriver jag mest för Nya Östis. Jag var tidningens chefredaktör under fem år och två månader, således den som hittills lett tidningen längst. Grundaren Kim Wahlroos var chefredaktör från 28 april 2015 då tidningen grundades till sista juli 2019, således fyra år och tre månader.
Chefredaktör sedan slutet av september 2024 är Marit Björkbacka, med starkt stöd av redaktionschefen Anna Johansson. Bägge medarbetare som jag tog med i teamet under den tid som jag var chef.

Tidningen fyller tio år i april i år och det ska firas på olika sätt. Var och när och hur lyfter nuvarande redaktion och medarbetare fram lite senare i vår. Många var det nog som inte trodde att tidningen skulle överleva sitt första år enligt det koncept som gällde. Inga anställda, ingen fast redaktionslokal. De flesta jobbar hemifrån och är antingen frilansare eller företagare eller både och.

Solen lyser, himlen är blå. Ute är det + 6 grader, men det ska bli kallare snart igen så vi ska inte låta oss luras att våren är här. Men jag har ändå redan köpt de här fröpåsarna 😍

I dag ska jag på en föreläsning om Sigrid af Forselles. Nyligen intervjuade jag en blivande 90-åring. Så visst är jobbet omväxlande!

Och ikväll har Tor sista matchen i grundserien i Finlandsserien i innebandy. Laget har säkrat en plats i slutspelet där flera lag kämpar om att få avancera till Divari, som är nivån/serien under Ligan, som i sin tur är högsta serien.

Skyltsöndag, den 2 februari, och vi vann!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Det är trevligt att skriva februari. Nu kom det dessvärre lite snö igen, men tillsvidare bara så att marken är lätt pudrad, det kom inte trettio centimeter 🙂

Vi skyltar ännu någon söndag framåt, jag vet inte exakt datum då bloggvännen BP tänkt lägga av som förvaltare av utmaningen. Men visst kan vi fortsätta visa skyltar även efter det.

Den här gamla hotellrestaurangen Skandinavia, med sin pub Skan-Pub, ligger bara ett stenkast från mitt hem. På den lilla svarta skylten ovanför dörren står texten ”Rannikkoseudun vanhin (v. 1971)” som betyder ”kustområdets äldsta, år 1971). Antar att den öppnade dörrarna då. Nu har den här puben tyvärr varit stängd många år och huset förfaller. Åtminstone fasaden åtnjuter något slags byggnadsskydd så hela rasket får lyckligtvis inte rivas.

Igår var det match i Brunakärr (Ruskeasuo) i Helsingfors. Toukolan Teräs mot Lovisa Tor och den här gången var det så skönt att inte behöva ha hjärtat i halsgropen av spänning. Vi vann komfortabelt med siffrorna 1–7.

Nitromatch… men vi vann!

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Ett mål på ensamt genombrott gjorde Olli Taskinen och sedan satte han, såsom ofta förr, säkert in en straff i straffslagstävlingen. För det behövdes straffar för att matchen mot SS Storm från Sjundeå skulle avgöras. Tor hämtade upp sig från 1–4 underläge till 5–5 i fulltid, så det var fantastiskt strongt.
Förlängningen blev mållös, och straffarna vann vi sedan med 3–0, det vill säga motståndarna missade alla sina, eller vår målvakt parerade.

Det var eftermiddagsmatch som slutade kring halv sex på kvällen, och före det satt jag på bokcafé på jobb för Nya Östis. Synnerligen intressant om Tom Olanders bok, ”Harsböle bys historia”, som NÖ skrivit lite om tidigare på sin webb. På bokcaféet får besökarna ut mer då det är en person som intervjuar en författare.

I morse kunde jag åter inte låta bli att fånga solens strålar som föll in genom fönstret på min kroton och på en glasvas.

Glad måndag! … VM-guld och mera snö…

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Glädjer er med en vits från tidningen Året Runt 🙂

Hos oss blåste det 34 meter i sekunden i natt och det kom mera snö. Under tre dagar har vi fått lite mer än en halvmeter, skulle jag gissa. Det är vackert, ja… då solen ibland lyser och snön är vit. Men särskilt måndagsglad blev jag inte då jag tittade ut genom fönstret vid fyratiden i morse.

Allt jobb som krävs för att få snön bort, till exempel från bilen innan mamma ska på sårvård… tar energi och tid. I dag ungefär 40 minuter, så det gäller att vara ute ett par timmar innan normalt tänkt, för vi ska säkert gräva oss fram på mammas gård också för att få ut henne.

Och säger redan nu… nej, vi skickar inte mamma till någon anstalt. Hon vill bo hemma och klarar sig bra, men hon kan inte längre som 90-åring göra snöarbete, bära in ved, gå till hälsocentralen eller handla själv.

Vi ska försöka få kommunal hjälp utöver den privata vi redan har, men allt tar tid och resurserna är knappa. Det skärs också hela tiden ner på allt. Vi får ingen ersättning för anhörigvård, och jag vet inte ens om vi är berättigad sådan. Men också i den görs nedskärningar vid årsskiftet. Det är hutlöst… med tanke på dem som avstår från sina jobb för att sköta sjuka äldre eller barn hemma. De sparar pengar för staten, men staten tackar inte anhörigvårdarna.

Vi har troligen en lång och ganska besvärlig, snörik vinter framför oss. Ofta snöar det ett par, tre dagar i sträck och temperaturen sågar mellan -10 på natten och plus/minus noll på dagen. Ibland regnar det, men mestadels kommer nederbörden som snö numera.

Höll på att glömma det här! Att Finland hämtade upp sig från underläget 4–0 mot Sverige igår. Oavgjort i fulltid 4–4 och sedan ett skönt segermål för oss i förlängningen.

BELIEVE. Ett litet emblem med en text på vår tränares tröja.
Jag trodde på laget hela tiden. Men så kallar jag mig själv också ”idiot-optimist”. Många hade nog redan gett upp hoppet, sagt att det var en skitmatch, kanske stängt teven.
Men vi grejade det 🤍💙! VM-guldet i herrarnas innebandy!

”Vi fick på snote”, och kalenderbild 6

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Vi fick på snote, säger vi i Östnyland. Ungefär, vi fick en käftsmäll eller vi fick stryk. Två perioder spelade vi bra igår och ställningen var 4–5 då tredje perioden började. Men sedan körde gästerna över oss totalt. Det blev förlust med siffrorna 5–11… inga snygga sådana… Men det var serieledarlaget vi mötte.

Fysiskt och snabbt spel som av bilden synes.

I natt vaknade jag av ett konstigt sus och brus. Det läckte vatten från elementet i toaletten. Lyckligtvis rann allt direkt ner i avloppet och då fastighetsägaren kom på eftermiddagen kunde han enkelt täppa ett litet hål. Nästa vecka, när helgen är över, ska ett rör bytas ut.

Vi firar självständighetsdag i Finland i dag. I dessa tider känns det särskilt viktigt att göra det. Att fira att vi är ett självständigt land, och att tacka och minnas alla dem som kämpade för vår frihet i kriget mot Ryssland.

En vanlig disktrasa kan förvandlas till en fin och praktisk present med hjälp av lite guldfärg, grönt och rött och en förmåga att skriva vackert och rita fint. Det här är en gåva som jag fick av en vän.

Skyltsöndag och en skön seger igår

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Lång innebandyresa, troligen säsongens längsta, då vi åkte till Nyslott (Savonlinna på finska) igår. Vi startade klockan 11 från Lovisa. Matchen började klockan 16. Eftersom det blev förlängning och sedan straffslag var den slut först 18.20 och hemfärden startade 18.35. Tillbaka i Lovisa var vi 22.30. Så visst är vi ett segt gäng vi som åker iväg för att heja 🙂

Efter 60 minuter + fem minuters förlängning var resultatet 5–5, och då en segrare ska utses blev det straffslag och där var Tor snäppet bättre. Så det blev seger som skrevs 5–6. Tor fick med sig två poäng hem och en poäng stannade i Nyslott hos Top Team.

På så långa resor behövs matpauser och fikapauser, och inte minst – även pauser för toalettbesök.
Jag brukar ju köra med översättningar för mina vänner i Sverige som tycker finskan är ett kul men ibland också ett svårt och framförallt annorlunda språk. INVA förstår alla kanske att kommer från ”invalid, invalidiserad”, men i dag används namnet funktionsnedsättning för dem som har olika slag av funktionshinder (handikapp sa man förr). Allt det här med nya ord, och gamla ord som helst inte ska användas mer, kunde man skriva ett separat inlägg om 🙂

LASTENHOITOHUONE = skötrum för barn (lapsi = barn, hoito = vård, huone = rum).
LASTEN HOITOPÖYTÄ = skötbord för barn (pöytä= bord)

Den här toaletten fanns såvitt jag minns i Juva som ligger en bit utanför St Michel. Då hade vi ännu cirka 60 kilometer kvar till slutmålet Nyslott.

Det var ett tag sedan jag publicerade bilder i Kategorin ”Innebandy – i media opublicerade bilder”. Jag har inte fotat matcher på ett tag, men igår var jag på jobb.

Här har vi tvåmålsskytten Jarkko Aallonen. Tor spelade den här gången med blå dräkt eftersom hemmalaget har gula skjortor. De här ”krambilderna” blir ibland intressanta 😀

Här har vi strax före halv fyra kommit fram till idrottshallen där matchen spelades. Och på bilden här under syns den abonnerade bussen vi åkte med.

Höstmys med ljus

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Dagboksskåpet som är av plåt, alltså således metall, känns tryggt då jag har mina tända ljus här hemma. Under ljusen har jag ofta också antingen ark av aluminiumfolie och något fat, eller också annat som tål värme.

I dag är planen den att vi åker och ser på Lovisa Tors innebandymatch i Nyslott. Start klockan 11, match klockan 16–18, sedan hemåt igen. Tillbaka i Lovisa kanske runt klockan 22–22.30.

Säsongen igång, första pinnen fixad!

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

För Lovisa Tors del sparkade säsongen igång i dag med bortamatch mot Blackbirds i Kervo. Där var många Tor-fans på plats, tolv av dem kom med liten hyrd buss och i den åkte jag.

De två första perioderna bådade inte särskilt gott. Tor hann inte alls med i hemmalagets fart. Det stod 4-0 på tavlan då tredje perioden började.

Men den som följt innebandy vet att där kommer målen ganska fort och Tor lyckades knappa in och komma upp till 4–4. Samma siffror stod sig efter förlängningen på fem minuter. Straffslag avgjorde sedan så att Blackbirds vann, men fick vi en pinne/poäng med oss hem 💛💙

Om vedleverantörens löfte håller kommer mitt och grannens vedlass imorgon. Våra hjälpredor är redo. Åtminstone skulle jag inte på något sätt orka bära in allt ensam, från gården till källaren. Det har lovats uppehåll, alltså att regnet ska upphöra, och det underlättar 🙏 eftersom jobbet med veden kanske inte blir klart på en dag.

Hoppas det blir en glad måndag imorgon!

Adventsstaken fick ny plats

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Från balkongen sett ser det ut så här. Jag hoppas det lyser så att även grannar från huset mittemot, de som bor i de översta våningarna, ser staken. Tidigare om åren hade jag den i köket men nu ville jag inte möblera om där på fönsterbrädet då jag har så många gröna växter, skott och skålar, vaser och flaskor av glas där.
En tredjedel av mitt stora bord i bostadens största rum, även salen kallad, är fyllt av blommor och grönväxter. Men där bakom djungeln skymtar adventsstaken 😍 Jag är nöjd med detta beslut, att använda den så här i år.

I förgrunden syns rosor som jag fick av en vän, en Tor-supporter. Hans bror, som också var en hängiven supporter, hade nyligen gått bort, och vi hedrade hans minne innan dagens match började i hallen. Efter matchen frågade brodern och jag vill ta hem rosorna och jag blev väldigt rörd. Klart att jag ville det ❤

Lovisa Tor vann över Krp Akatemia från Nokia med siffrorna 9–6. På den stol där vår bortgångne supporter alltid satt fanns hans supporterblus, rosor och ett ledljus.

Jag har inte kommit ihåg att notera mina så kallade hälsosteg, men de senaste fyra dagarna har de varierat mellan 2900 och 4200 så jag är nöjd 🙂