inspiration

Någon har fler växter än jag 🤣

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

I en tvårumslägenhet har hon över hundra växter. Jag tyckte att jag har många 🙂 Räknade jag rätt nyss så har jag 25. Således finns det plats för många till 🤣

Jag får sådan inspiration av veckotidningar och i all synnerhet nu om det skrivs om planteringar och växter. Jag älskar ju allt från grönväxter till blomster i bukettform. Väntar på att få köpa pelargoner ❤

Om jag kunde få hjälp med att sätta upp något slags hyllsystem i sovrummet så kunde jag få in växter även där. Jag är värdelös då det gäller att snickra, men fråga bara om jag kan sköta växter? Och så gäller det som Louise säger i artikeln. Experimentera, pröva dig fram. Ta det inte så allvarligt om någon växt dör, skaffa en ny. Alla växter behöver inte heller vara stora som till exempel min monstera. Man kan ha en massa små växter också 🙂

Vilket är ditt förhållande till blommor och växter? Hur många har du hemma?

Vårsolen ger inspiration, livet segrar

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Jag har nu kommit fram till att perioden november–februari är tyngst för mig. Mörkt och ofta kallt, blåsigt, fuktigt, eller allt på en och samma gång. Och då menar jag inte alls specifikt fenomenet med att bo i ett äldre trähus. Var jag än bor här i Finland är de här månaderna tunga för mig.

Och det ska komma bakslag. Bli några nätter med minusgrader, snöa och/eller regna. För vi ska inte tro att våren är här riktigt än 🙂 Men dagarna ljusnar minut för minut och det blir varmare så småningom.

Då andan faller på, att röja, städa, torka damm, flytta på saker – det må vara vad som helst, då gäller det att passa på 😂 För min del städades bordet i köket i dag. En del av växterna fick nya platser, och jag ser fram emot den dag jag på riktigt kan ta in pelargoner här. Jag skulle vilja ha minst tjugo stycken! Men inser ju att det kanske inte är en jättebra idé 😀

Sol och ljus och värme. Nu får växterna det ❤ Sedan gäller det förstås att se till att det inte blir FÖR varmt för dem. Men det blir det inte än på ett tag. Och den dag då jag kan dra bort isoleringen och äntligen öppna fönstren, då måste växterna åter få ny plats.

De som inte behöver ljus är mina glasgrunkor. Tillfälligt får de stå här, i väntan på sticklingar och små buketter och vad allt jag kan tänkas hitta på i vår och i sommar 🙂

Så nu blev det åter lite mer privat här hemifrån. Det är ju inte så att jag inte vill visa den sfären. Det har bara inte blivit av. På något sätt gick jag lite i ide till vintern 😀

Kanske inte mitt bästa köp…

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer

… i livet, men lite miljövänligt ändå? Hade en vän som skulle slänga bort en massa saker han fick på köpet då han tog över ett lager. Han hade tänkt slänga merparten av ”skräpet” men bra att han tänkte om. För massor av prylarna kan användas på annat och nytt sätt än de ursprungligen var avsedda för.

Blev väl rätt fint i slutändan ändå :-)
Blev väl rätt fint i slutändan ändå 🙂

Jag meddelade att jag var intresserad av det jag trodde var en kruka då jag såg en bild på Facebook. Lovade ersätta ägaren med en flaska rött. Sådana får man ju inte under nio euro.
När jag åkte för att hämta ”krukan” visade den sig vara en gammal papperskorg i plåt.
Och för att plåtskrället skulle få en ansiktslyftning köpte jag en kärleksört för ytterligare nio euro. Totalpris för ”installationen”, 18 euro. Kanske inte min bästa investering i livet men känner mig som en liten miljöhjälte ändå. Skräpkorgen slängdes inte bara bort!

På balkongen ska det också bli luktärter i sommar. Trots kall början på våren har växten fått en viss fart!
På balkongen ska det också bli luktärter i sommar. Trots kall början på våren har växten fått en viss fart! Mer mull ska den också få senare.

Inte ofta jag köper veckotidningarna men den här tror jag kan ge mig extra inspiration till semestern.
Inte ofta jag köper veckotidningarna men den här tror jag kan ge mig extra inspiration till semestern.

Vill inte köpa så mycket nytt till hemmet, det har jag skrivit här många gånger. Men ibland känner jag att jag behöver vissa saker. Som ett par sittdynor till stolarna på balkongen. En flög nämligen bort därifrån 🙂 Men det var inget värdefullt, snarare en enkel värmesits för kalla vinterkvällar. Något vi fått gratis för länge sedan av ett telebolag. Och som var så superlätt att vinden tog tag i den. Säkert nån mening med den sitsens färd ut i världen 😀

Alla mina blomster borde också få en värdig placering, en vacker inramning på balkongen. Kanske jag hittar nån fin hylla för dem nånstans.

Gamla detaljer

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Så här byggde man förr. Det här är en närstudie av en släde som gamla släktingar dragit stora mjölkkannor på från lagården till hemmet. Älskar det slitna repet.
Så här byggde man förr. Det här är en närstudie av en släde som gamla släktingar dragit stora mjölkkannor på från lagården till hemmet. Älskar det slitna repet. Och kolla träspikarna.

Fler detaljer. Jag tror trädelarna formats med kniv eller yxa. Alla kilar och andra fästmekanismer är av trä.
Fler detaljer. Jag tror trädelarna formats med kniv eller yxa. Alla kilar och andra fästmekanismer är av trä. Längst ner ser ni något jag tror är en vanlig trägren. Den dög också som virke.

Lite har väl någon tvingats slipa och mäta för att få bitarna att sitta ihop.
Lite har väl någon tvingats slipa och mäta för att få bitarna att sitta ihop.

Och sedan över till lite nyare detaljer. En balja som ska se gammal ut, men som är ganska ny. Gillar den ändå jättemycket.

Fick inspiration då jag läste en inredningstidning och började knäppa bilder hejvilt :-)
Fick inspiration då jag läste en inredningstidning och började knäppa bilder hejvilt 🙂

Boostad av bilderna i tidningen gav jag mig förstås också på att föreviga detaljer. Så nu har jag plötsligt en inredningsblogg 😀

Handtaget syns ju också på andra bilden men när jag väl var i farten blev det många bilder :-)
Handtaget syns ju också på andra bilden men när jag väl var i farten blev det många bilder 🙂

Ingen inredare

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Blir alltid lika glad då Unelmien Talo & Koti ligger på hallmattan.
Blir alltid lika glad då Unelmien Talo & Koti ligger på hallmattan.

Den här tidningen utkommer bara en gång i månaden. Det är fullt tillräckligt för mig som också får några svenska veckotidningar och en uppsjö med dagstidningar.

Jag läser alltså mycket, också böcker och bloggar. Men det är något speciellt med känslan av en glansig tidning i handen. Unelmien Talo & Koti är inte ens tjock, därför är innehållet intressant på alla sidor och jag läser tidningen från pärm till pärm.

Jag är inte någon inredare heller, men jag gillar att se på alla bilder och få inspiration till allt möjligt smått och gott. Kanske hur man arrangerar en bukett blommor fint i en vas. Eller hur man kan använda något gammalt på ett nytt sätt.

Skulle jag komma över ett gammalt hus, med trägolv, vet jag hur jag skulle inreda det om jag kunde börja med helt tomma rum.

Men då borde jag först göra mig av mig allt jag samlat på mig under många år då jag bott på arton olika adresser… 🙂

Författarens vardag

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

En författares vardag ser, åtminstone i mitt fall, ut som en ganska vanlig vardag överlag. Jag vaknar mellan 6.30 och 8.30. Efter att jag kommit ur sängen brukar det dröja ganska exakt två timmar innan jag börjar skriva på boken.

Innan jag kommit så långt har jag ätit frukost och läst dagstidningarna. Sedan brukar det bli ett blogginlägg eller två, eftersom jag upprätthåller två bloggar.
Ganska systematiskt går jag också till väga vid datorn innan skrivjobbet tar vid. Jag läser nyhetssajter, kollar lite på Facebook, spelar kanske något spel där, läser och kommenterar andras bloggar.

Tidigt i morse sattes tvättmaskinen i gång. Tvätten ska därför rätt snart hängas. Sedan ska jag betala räkningar, dem kommer man inte undan ens fastän lönen uteblir både i augusti och september.

I går var vi ute och åt på Skeppsbron med maken. Pysslade lite med blommor och läste bok i kvällssolen på sommarstället. I dag ska vi handla mat och lite annat som behövs till hushållet.

Så här lunkar det på. Det är inget glamouröst jobb att sitta och skriva romaner. Jag blir inte heller rik på det, alltså vad gäller pengar. Ensamt är jobbet också.
Men tusan så roligt det är! Inte en enda dag har jag vaknat med tanken ”suck-och-stön… nu-är-det-dags-att-gå-till-gruvan-igen”. Jag behöver inte heller vänta på den så mytomspunna inspirationen. Det är bara att sätta sig ner och knacka på tangenterna!

Dags för slutarbetet

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Slutarbete. Det låter fint. Jag har aldrig gjort något akademiskt sådant och inte direkt på någon annan nivå heller. Men med slutarbete menar jag i det här fallet de avslutande kapitlen i boken som jag kallar ”Adrian III”. Den har en riktig titel, som bara min lektör och min make känner till.

Eftersom mitt liv från och med nu och åtminstone fem veckor framöver kommer att fokusera på författandet, tänkte jag skriva lite mer om skrivandets fröjder här i bloggen. För en fröjd är det. Varje dag ser jag fram emot att få vara med Adrian och alla de övriga karaktärerna i boken.

På bilden ser ni min författarhörna. Klockan är cirka 8.15 då bilden tagits. Solen lyser men jag tänker inte ”oj då, i dag måste jag vara ute och göra det och det och det”. Nej, jag vill skriva, och det kan jag göra bara i den här hörnan.

Det handlar inte om att skriva då inspirationen råkar infinna sig. Ska boken bli klar skriver jag disciplinerat mellan fyra och nio timmar varje dag.
I dag steg jag upp före klockan sju, men det är inte alltid så. Skriver jag långt in på natten sover jag längre om morgnarna.

Pauserna i skrivandet utgörs av promenader eller cykelturer. De kan också handla om rutiner i vardagen som att föra ut skräp, diska, hänga tvätt, dammsuga eller att sitta utomhus och njuta av vackert väder med en veckotidning eller en bok i handen.

Det finns mycket jag kan berätta om hur jag jobbar, hur min ensamma vardag i författarlyan ter sig, varifrån idéerna kommer, hur det känns att jobba utan ett stort etablerat förlag bakom sig osv. osv.

Så ni ska få läsa mer om det här på min blogg under de närmaste veckorna.
Välkomna in i huvudet på en författare!