Jag blev glad då jag i dag fick ett meddelande där en person skrev att jag är modig och energisk.
Men sedan började jag fundera över om det är en sådan bild jag ger av mig själv? Och jag undrar om den bilden är förljugen?

Jag är ju inte alls hela tiden tuff och orädd. Ofta känner jag mig vilsen och orolig. Stundvis har jag ångest för allt möjligt. Mitt dåliga självförtroende har präglat mycket av mitt liv, konflikträdslan likaså.
Jag kastar mig förvisso utan rädsla in i olika projekt, säger ”jo” och ”ja” oftare än ”nej”.
Men när det sedan gäller att leda en kurs eller hålla ett föredrag är jag jättenervös och tror att jorden ska rämna under mina fötter. Kan jag aldrig lära mig vad som är rätt och vad som inte passar mig? Överskattar jag min förmåga?

Jag vill bemöta alla vänligt, jag vill vara snäll, öppen och ärlig.
Därför skriver jag också min blogg såsom jag gör.
Jag tror för det mesta gott om alla och inser först då det är för sent att alla inte vill mig väl. Att vara beräknande, att spela en roll och hålla på med intriger – det passar inte mig.
Jag fortsätter envist gå de vägar jag vill och göra sådant jag tror på.
Kanske det är det som kallas mod?
