Island

Glad måndag del 2!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Det har regnat hela dagen, varit grått och trist. Mörkt blir det ju redan vid halv fem. Då piggar ett riktigt vykort från Island upp ❤ En god vän var nyligen där med sin dotter och det är SÅ roligt att få riktiga vykort!

Ibland blir det så att mycket kommer på en gång och den här dagen var lite sådan på jobbet.

När jag insåg att jag hade jobbat utan paus i sex timmar (tiden bara försvann) – så vad kändes då bättre än att ta en promenad, fastän det regnade. Regnjackan på och ut i den syrerika luften. Med min systers hem som mål. Hon hade gjort lasagne och då hon insåg att jag knappast hade ätit nåt vettigt under dagen sa hon ”Kom här via så får du mat”, och OOOH så gott det var att äta det då jag kom hem igen ❤

Under över alla under

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Jag hittade min Islandsflagga! Kom plötsligt på att jag hade en sådan.
Var där 2009 och köpte en liten tygflagga. Den sydde jag senare fast på en tröja. Men i något skede befriade jag åter flaggan från sitt fäste.

Heja Island, I love you!
Heja Island, I love you!

Landet är magiskt. Minns hur jag vaknade en natt på mitt hotellrum, jag var reseledare på en läsarresa och sov ensam. Samtidigt som jag kände att nu var jag verkligen mitt ute på det stora havet, på en pytteliten ö, fylldes jag av frid.
Jag minns det där för alltid. Likaså den storslagna karga naturen.

Nyss började jag frenetiskt leta efter den lilla tygflaggan. Jag har ju inte så många saker kvar sedan flytten för två år sedan. Vet i det stora hela vad som finns i alla lådor.
Så jag krafsade mig i all hast genom mina så kallade minneslådor. Och bra var väl det, för nu kommer jag att göra mig av med en del gamla foton av min ex-make. Jag kastar inte allt, men jag har kanske sparat lite onödigt mycket 🙂

Det jag visste att jag minsann inte hade kastat var den lilla Islandsflaggan.
Och mycket riktigt, där fanns den, i en liten grön skattkista.

Nu ska här hejas!
Under över alla under kan ske!

Fina fönster, del 124

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Så vackert!
Så vackert!

Det här bidraget har jag fått av min bloggvän Intefangördetdet.
Det hade kunnat platsa bland fina fasader också 🙂
Förra bidraget i fönsterserien hittar du här.

Det har åter varit en händelserik dag. Fastän klockan inte är mer än 12.
Av många olika anledningar känner jag mig så oförskämt glad just nu. Jag tycker inte ens det är orättvist att livet verkar börja ordna upp sig för mig 🙂

Dessutom slog Island ut England ur EM. En sådan härlig framgångssaga. Vill man tillräckligt mycket kan man lyckas med vad som helst ❤

Hela Djurgården kan inte tas med på resan

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

– JAG vill åka med!
– Jag vill OCKSÅ åka med!
– Tomten får ALLTID åka med, det är ORÄTTVIST!
Djurgårdens invånare skriker i högan sky och jag försöker medla bäst jag kan.

– Tomten råkar nu som äldste vara självskriven för varje resa, förklarar jag. Det kommer en dag då han inte orkar resa mer och då är ni bara tre att slåss om platserna.
– Ja, men nu är det MIN tur att åka tillsammans med Tomten, gastar Älgen.
– Nähä, du var med på lyxhotellet på Skatudden, skriker Mumin.
– Jag har inte rest NÅNSTANS efter Island, brölar Lammet.

Själv minns jag inte vem som varit var och när. Jag lovar därför införa en turlista för Mumin, Lammet och Älgen. Dessvärre blir det lotten som får avgöra vem som åker med oss till Budapest.
– Hela Djurgården får inte plats på resan, säger jag så milt jag kan.

– Djurgården? Va i helvete? Va? Va? Va?
Maken är så upprörd att han nästan sätter en icke-Ikea-köttbulle i halsen. Han hejar på AIK.

Lotten gynnar Mumin. De två andra surar en stund, men då de ser att jag skrivit en turlista börjar de redan fundera vart nästa resa går. För då blir det Älgens eller Lammets tur att följa med.

Zappa och slappa

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Naturprogram från Island. Den karga naturen väckte många fina minnen.
Barnprogram, tecknat som man får fnissa åt.
Britain – get younger. Herregud sådan förändring. Killen såg ut som 49 enligt de utfrågade (jag tyckte han såg ut som 55+) innan han ”totalrenoverades”… Men nya kläder, ny frisyr, långa skägget bort, fixade tänder, manikyr, pedikyr och ett par laserstrålar på hyn gjorde underverk. Det är just sådana där serier som gör att jag sitter där med tårar i ögonen och sväljer… precis så patetisk är jag.
Vet inte när jag skulle ha haft en helkväll vid tv:n och om en dryg halvtimme ska jag kolla Bettina i Stockholm på FST5.
Har känt mig åsksjuk (inte åksjuk) halva natten och nästan hela dagen. Konstig i huvet och magen. Så den här kvällen unnar jag mig verkligen att bara zappa och slappa.