James_Bond

Fina gåvor – redan! Nu blir det en Bond-hörna 😍

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Känner mig lyckligt lottad med många fina vänner! Grannen Peters dotter Sara har tagit hand om min gamla kaktus som jag ville ge bort. Och i dag fick jag träffa dem båda och också Peters fru Annina. Det blev en kort visit eftersom jag hade mammas blomster och annat inbokat.

Men de ville tacka mig för allt möjligt. Tiden som grannar och kaktusen och annat. Och då fick jag välja en BOND-bil som Peter hade på hyllan.

Aston Martin V12 Vanquisch från ”Die another day”. Det var inte Daniel Craig i den filmen, men Pierce Brosnan gjorde rollen ”good enough” 🙂

Min samling av Bondprylar växer! Och många grejer har jag fått som gåvor. Till exempel en plansch som delades ut på en premiär i Amsterdam, och Spectre-spelkort, och glasunderlägg… Då många vet att jag är en hängiven Bond-fan hittar de på allehanda överraskningar för mig ❤

I samlingen finns också tidningar, böcker, en Heineken-öl med Bond-tema (kan nog inte drickas mer 😀 )… en flaskhållare, och för att då inte tala om papp-gubben, som kostade mer att skeppa hit från England än vad papp-Bond i sig kostade.

Att någon kan ge bort en sådan här grej till mig ❤ ! Uppskattas enormt!
I mitt nya hem ska det bli en bättre Bond-hörna än jag haft här på Chiewitzgatan nu.

På en träff med medarbetare nyligen fick jag också av min före detta lärare i gymnasiet, numera kollega och vän Märtha Ordodlaren en fin gåva.

Hon hade läst på min blogg att jag många gånger skrivit ”Det ordnar sig”… för orolig har jag ju varit och än kan jag ha fjärilar i magen.

Hon beskriver orden på muggarna bland annat så här:
De här orden ”löisä” och ”naaleiss” används i min hemby, i Nykarleby, i Jakobstad… Hur det är söder om Vörå är jag inte så säker på. Men uttrycket gäller för min hemkommun Oravais och för byn Keskis. Jag tjöt nästan till när jag läste i din blogg om att allt ordnar sig… ”Passar perfekt som inflyttningspresent åt Carita”! Firman som låtit trycka upp en hel del dialektsaker finns i Pedersöre, tror jag.”

Tack Ordodlaren ❤ !

Home sweet home

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Så står det på en ljushållare där jag kan ha värmeljus. Men den syns inte på den här bilden.

Tänkte ändå att jag ska visa en bild från mitt hem, inget är stajlat på minsta sätt. Fuktighetskrämer jag använder för benen om kvällarna står på bordet. En Året Runt-tidning. Mumin-kalendern där viktiga saker noteras.

Och just nu, lite annorlunda fixat med dynor att sitta på så att benet mår bra. Soffan har en lutning som gör att det är kämpigt att komma upp från den då lårmuskeln och knäet strejkar. Men skam den som ger sig. Man får ta till olika knep!

Ibland funderar jag på en ännu mer enhetlig inredning, men i dagsläget är jag inte den som släpar möbler. Varken in eller ut 🙂

Imorgon har jag telefontid med läkaren och ska då ställa några frågor som gäller värkmedicin och hur sådan kan påverka de inre blödningar jag haft. I dag väcktes också funderingar kring muskelfästen. Kan ett sådant ha gett efter, gått sönder? Uppstod knaket och blödningarna av det? Blir troligen magnetröntgen, men först nästa vecka. Har lite annat planerat för några lediga dagar från torsdag till lördag.

Glad måndag, del 2

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer
När posten kom i dag blev det en Glad måndag, del 2. Postcrossingkortet från Tyskland har ett av mina favoritmotiv ❤
Rosorna som jag fick av församlingen till födelsedagen står sig fina. Balsaminplantorna i förgrunden borde kanske få en större kruka. Det fick tomatplantorna igår då de vuxit till sig och min trädgårdsmästare Pia hade tid att plantera om dem 💪
Länkar till andra bloggare som är med i glad måndag hittar du HÄR.

Glad onsdag! En del av gåvorna

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Alla gåvor får inte plats på bloggen, dels för att jag ätit upp dem eller så småningom dricker upp dem. Blommor vissnar och dör, men det gör ändå inte minnena av dem. Jag har långt över hundra foton på ett minneskort och jag ska spara de bästa från det i mitt personliga arkiv ❤

Det här är en smyckestavla som jag fått av Päivi. Hon har haft mig i åtanke då hon pynjat med den. Vetat vilka färger jag gillar och vilket material. Svart, grått, silver, sammet.

Andra vänner vet att jag gillar att pussla och har låtit göra ett pussel av bilder där vi alla syns ❤
Ingen har missat att jag gillar James Bond. Inte min syster heller. Det här kortet spelar upp signaturmelodin då det öppnas 🙂
Och den här SOV-boken kan jag läsa om och om igen. Texterna är roliga, kloka, fyndiga. Och varje teckning av Mauri Kunnas är så full av detaljer att jag kommer att hitta nåt nytt där minst ett år framöver 😄

Glad vykorts-onsdag!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
I dag fick jag fyra postcrossingkort samtidigt. Ett från Canada, i inplastat kuvert, det som syns till höger med de tre frimärkena. Har inte öppnat det ännu – spännande! Ett från Taiwan, det som är uppe till vänster. Ett från Texas, det som visar en karta, och sist men inte minst ett kort med James Bond-motiv från Tyskland. Jag har i min profil efterlyst vykort med Bond-motiv, men kan tänka mig att de är svåra att hitta, så därför blir jag alltid extra glad då något sådant dimper in på hallgolvet.

Annars har den här dagen gått i arbetets tecken med slutspurt för Nya Östis som ska ut imorgon.
Under min paus skjutsade jag mamma till pensionärsföreningens möte.
Solen har visat sig någon timme, det kändes bra. Men fortfarande är det kallt och det kom lite snö i dag också.

Ikväll blir det kanske dammsugning, lite pusslande (van Haasterens motiv med cyklisterna har varit krävande), teve, tidningar, bankärenden på nätet osv.

No time to cry

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Jag har bestämt att Daniel Craig är skyldig att göra en specialuppföljning som James Bond, tillägnad bara och endast mig. Filmen ska heta No time to cry.

Jag vill inte avslöja något om handlingen i No time to die här.
Det ska man ju inte göra i recensioner av filmer heller. Och det här är definitivt ingen filmrecension.

Men jag gav mig själv lite ledighet igår på eftermiddagen. Jag trodde jag skulle få sitta ensam i salongen, för vem kommer och tittar på en film klockan 15 en måndagseftermiddag i lilla Lovisa? Men tji fick jag. Tvingades dela Daniel med minst femtio andra personer! Filmen har redan gått långt över en vecka här men fulla och halvfulla salonger tycks den dra ändå. Fint!

Ja, vad ska jag skriva? Två och en halv timme lång är filmen. Stundvis brutal och med mycket action. Jag hoppade högt i bänken flera gånger. Jag blir alltid lika skrämd då det varit tyst en stund och sedan smäller det 🤣

Sorgligt och vemodigt var det också, inte minst för att det var Craigs sista rulle som James Bond. Men här fanns allt som ska finnas i en Bond-film. Spänning och kärlek, och faktiskt också flera fantastiska manicker som räddade Bond ur kinkiga situationer. Biljakter, motorcyklar, helikoptrar. Korta on-liners, den fina och torra brittiska humorn som jag älskar. Att Bond sa så mycket mer än i många tidigare Bond-filmer sammanlagt och så mycket om sina känslor – kan någon som jag älska något mer än det ❤ ?

Kort sagt, en ruskigt bra film med många bra skådespelare!

Nya Bond får vänta ett tag

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Ingången till biografen Kino Marilyn i Lovisa. Bilden är tagen en tidig vår, tror jag. Och kanske jag har visat den förr? Gillar huset, arkitekturen. Här finns förstås även annat än bara en bio, bland annat en frissa, bostäder, begravningsbyrå med mera.

Det är sällan jag missar en James Bond-premiär. ”No time to die”, Daniel Craigs sista Bond-rulle, ska jag absolut se någon dag. Men just den här veckan då jag stundvis gör två personers jobb har jag varken tid eller ork att gå på bio. Det får bli till lite senare. Trailers från filmen har jag sett flera gånger och den har fått rätt bra kritik. Brutal som vanligt, men även spännande och fartfylld och lyckligtvis med en annorlunda kvinnosyn än då nån gång på 1960- och 1970-talet.

En del av den här dagen och morgondagen går i layoutens tecken.
Solen skiner och vi har +12 grader, inte fy skam för att vara en andra oktober.

 

Glad måndag! 24-02-2020

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

Fick det här kortet från Ryssland i postcrossingen i dag. Klart att det ”made my day”! Dessutom lyser solen, jag har sovit gott två nätter på raken.

Jag försöker också lära mig tänka att jag inte har ”ansvar för hela världen”. Ibland ligger jag och grubblar om kvällarna innan jag somnar, på allehanda problem. Ni vet, då man är ensam och då natten kommer, då förstorar man lätt en massa saker.

Andra som är med i Glad måndag i dag:
En jordemors liv och lustar, Anki, Geddfish, Konst eller Konstigt, Tomtan, Kajsalisa

Spänningen stiger

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Det har varit en arbetsdryg dag då det är mycket jag måste få klart innan resan. Mest har det handlat om bokföringsärenden såväl för Nya Östis som för mitt eget företag.

Mot eftermiddagen kände jag mig helt mör men fick en skön paus då min syster och jag besökte några affärer och bankomaten, för uppköp inför resan och lite cash behöver man ju alltid.

Tar Joona Linna med på resan ❤ Häftet under boken likaså. Köpte det på förra läsarresan och ska göra anteckningar från utfärderna i det. Och Året Runt ska med, som mer lättsam lektyr 🙂

Från bokhandeln kom meddelandet om att Kepler ”Lazarus” i pocketform anlänt. Lagom till resan! Det blir nog spännande värre. Tempot brukar vara högt och obehaget brukar krypa in under skinnet, så få se om jag klarar av allt eller måste pausa ibland.

Har läst alla Keplers böcker, förutom då den här senaste, och jag älskar Joona Linna ❤

Hurraaa! Mitt spionsystem funkar igen!

Jag lyckades också med den krävande bedriften att byta batterier i mitt spionsystem 😀 Pilligt med små ”fingerstavar” och att de ska komma på rätt led. Jag borde ha blivit ingenjör!

Nä, men den här manicken är suverän. Den satt på dörren då jag flyttade in för två år sedan och är ett slags förstoring till det traditionella titthålet i dörren.
Det är som sig bör i en James Bond-bostad!