jobb

Helt underbart

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… att få sitta och prata med likasinnade vänner. Då finns det utrymme att diskutera allt från de jobb vi redan har, till projekt som vi kanske börjar hålla på med tillsammans.

Det är också skönt att låta diskussionen ”rönsyillä” som man säger på finska. En ungefärlig översättning är att man tillåter pratet få en massa utlöpare, sidospår – typ det ena ger det andra, utan att någon blir störd av det. Således blev det mycket prat om gamla minnen också 🙂

Och för mig var det helt underbart att få äta något gott tillsammans med två andra personer. Att sitta och äta ensam är inte samma sak. Att tillreda något till bara sig själv är inte heller samma sak.

Lyxigt blev det, fastän salladen i sin enkelhet görs så att man häller upp en påse med salladsblad på ett fat. Sedan krossar man krutonger, lägger på tinade räkor, färdigt skivad ost (parmesan eller annan som finns på påse), dressing, vindruvor, havssalt och peppar.

Och blommor fick jag också.
SÅ tacksam denna kväll ❤

På två-års kalas

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Vårt kundservicekontor Lovinfo firade sina två verksamhetsår idag och bjöd invånarna på kaffe, bulle och saft.

Det var ett av mina jobbuppdrag i dag, att skriva en liten artikel om hur åren varit och vad som komma ska.

Staden delade ut en del prylar, bland dem en tygkasse som kommer väl till pass då jag handlar i affären. Om jag minns att ta med den vill säga, för annars blir det ofta så att jag köper en plastkasse…

Pigg färg, nu kan man inte säga att jag går runt i bara svart.

Har också annars haft galet mycket jobb i dag. Tidningen Nya Östis kommer ut i morgon och ibland har saker och ting en tendens att hopa sig. Nyhetstipsen rasslar in, vilket bara är bra, och det gäller att koordinera att allt blir gjort och att det också får plats på sidorna.

Vi har haft soligt men ganska kallt väder ett par veckor nu. Jag följer med intresse med hur solen tar sig in i min bostad. Varje dag blir någon minut längre, solen står allt högre på himlen. Få se om den något tag når min balkong!

Sicken fest…

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… det var då redaktionen träffades i dag! 😀

Ni kan väl aldrig ana vad vi höll på med?

Intervjuer och möten avlöser varandra i strid takt, men jag gillar jobbet.
Friheten jag har som företagare vill jag inte byta bort mot något annat just nu.
Jag behöver sällan stiga upp före 8.30 om morgnarna, jag lägger mig 23.30 och den rytmen passar mig utmärkt.

Att inkomsterna varierar och att utgifterna det oaktat alltid är lika enorma varje månad är ett faktum. Att  jag måste sköta en del krångliga skatterelaterade saker själv och att jag inte längre har sju veckor betald semester (sex på sommaren och en på vintern) är också något jag valt själv.

Men, det bästa av allt – jag är min egen herre, eller min egen kvinna om det uttrycket passar bättre.
Jobbet är ett slags livsstil. För det mesta väldigt roligt och givande.

Köpte vinterns andra tulpanbukett i dag. En av stjälkarna hade gått av. Hoppas den här lilla blomman klarar sig ett tag ändå ❤

Lägesrapport på pusselfronten

~ Carita Liljendahl ~ 34 kommentarer

Eftersom några av dem som följer min blogg vill veta hur mitt pussel utvecklas visar jag nu åter en bild av det. Återstår kanske 200+ bitar att peta på plats.

Blomhavet till höger var knepigt till en början, detsamma gäller träden som återstår 🙂

Den här dagen har jag jobbat fem timmar. Finns ibland projekt som måste fås undanstökade, sådana som Tors match till hemsida och till övrig media. Det projekt jag hade åtagit mig för trädgårdsföreningen, och som gick ut på att skriva rent protokoll, slutfördes i dag.

Resten av dagen tar jag det lugnt med pussel, tv, tidningar, min dagbok och en bok.

Pusselläget i går kväll

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Kanske jag tråkar ut någon med dessa uppdateringar, men då är det ju bara att låta bli att läsa inlägget 🙂

Jobbade i går sex timmar, både med uppdrag för företaget och med allehanda grejer som hör ihop med Nya Östis.

Bästa avkopplingen efteråt får jag faktiskt av pusslet.

Jag tar ett glas vin och ställer det så att det inte ska välta över bitarna, för DET vore en katastrof med stort K 😀

Det här med byggnaden var inte lätt men gick ändå undan. Svårare blir det nog med gräset, blomplanteringarna, träden… 🙂

Vacker vägg, del 93

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer
En vägg i en av de mysiga gårdsbyggnaderna som tillhör Tee Helmi i Borgå.

Vi hade nyligen en rätt kontroversiell konstutställning i kyrkan i Lovisa. Den väckte debatt så att till och med draken Helsingin Sanomat och kvällstidningar hakade på. Även Nya Östis skrev om diskussionerna konsten väckte.

Den här konsten kunde ju också väcka diskussioner, men på min blogg är den bara en vacker vägg bland andra.

Måndag, tisdag, onsdag är vanligtvis bråda dagar i den roll jag nu har på tidningen. Men jag brinner för min uppgift, har massor av idéer.
Inser dock att det ibland är ”hold your horses” som gäller. En sak i taget, så blir allt bra på sikt.
I dag två möten, en intervju. Snart avkoppling vid tv:n med Tillsammans mot cancer på TV4.

Full fräs hela dagen…

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

… så det får bli en arkivbild från inredningsaffären, eftersom jag inte kommit för mig att fotografera något annat under dagen. Ja, alltså jag tog bilder till en intervju, men dem kan jag inte sätta ut här 🙂

Symbolik? Vi kan alla vara stjärnor i våra egna liv 🙂

Dagen har varit full av möten och arbetsuppgifter. Morgondagen ser rätt likadan ut, men jobbet är givande. Gäller bara för mig själv att reglera, så att jag får in lite vila i schemat också.

Träffade i dag härliga människor som flyttat från andra sidan jordklotet till Finland. Det är inte alltid bättre i ett land där solen skiner och naturen är vacker, om människors liv försvåras av korruption och kriminalitet.

Resten av kvällen är det bara tv-soffan, tidningar och böcker som gäller.

 

Vackra fasader – andetag in, andetag ut

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Just nu har jag otroligt många uppdrag på gång. Det är KUL att ha jobb, men jag inser också att jag måste planera min tid noggrant, få in lediga stunder här och där. Ser inte ut att bli många sådana på över tio dagar framöver, men KANSKE efter det…

Märkligt hur allt hopar sig. Vill träffa vänner också, men jag har fortfarande ofta svårt att säga nej tack till jobb som ger det jag behöver… inkomster.

Jag försöker bli bättre på det, att säga nej åtminstone ibland.
Hemma råder fortfarande ett smärre kaos, men det är inte lika stort som då jag flyttade in. Alltid någon tröst 😀

Och genom minnen från Corfuresan försöker jag lära mig andas in… och andas ut. I lugn takt.

Ett hus vid en sidogata ett stenkast från stranden i Messonghi.
Samma hus från lite annan vinkel.

 

Ännu en fartfylld dag

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Förmiddagen blev full av överraskningar. Telefonsamtal och mejl som betydde mera jobb än jag hade tänkt mig. Men jag hann bli klar till 11.30, då jag skulle iväg till ett pressinfo på ett galleri.

Några av Jari Matti Karhulas akvarell- och tuschteckningar. Det fanns också en del riktigt stora verk på utställningen i Galleri Teodor.

Tillbaka hem för att skriva om utställningen och för att göra så mycket som möjligt av andra jobb klart så att jag kan ta semester några dagar. Eftermiddagen slutade med besök i ett av de historiska husen, som vi fotograferar inför Lovisa Historiska Hus i slutet av augusti.

Från och med tisdag kväll bor jag i en stuga, och jag kommer hem därifrån tidigast lördag eller söndag 😀

Jag har haft så mycket jobb (tacksam för det ändå) – att jag försummat mina vänners bloggar. Jag har tittat in hos er så fort jag fått en stund över, men nu kan det hända att ni inte hör något från mig på fem dagar. Jag har gjort tidsinställda inlägg för min egen blogg så att där händer något varje dag. Eventuellt blir det något inlägg från stugan också, men jag garanterar inga sådana.

Att blogga är kul, annars skulle jag inte hålla på, så att skriva inlägg själv utgör inget stressmoment. Det är bara då jag vill vara närvarande i mina bloggvänners liv som jag på senaste tid känt med otillräcklig.

Jag tror att jag ska det lugnt, dra mig lite innanför mitt skal om det så känns, under fyra-fem semesterdagar 🙂 Bilden är från gården Muurinkukka.