Alla möjliga tankar, jul, pussel, livet

Känner att jag inte har varit så personlig här på bloggen som jag velat vara. En orsak är att orken var som bortblåst nästan hela oktober. Men nu tror jag att antibiotikakuren hjälpt och att jag borde komma tillbaka på banan igen.

Jag läser Allers jultidning. Bilden av granen har jag fotat från tidningen.

Jag läser långsamt, en sida i taget, och jag läser ALLT. Det här är något jag uppskattar med mitt långsamma liv i Äppelviken.

Ska jag ha en julgran här eller inte? Ska jag pynta? Svaret lutar mot nej för bägge frågorna, men jag kanske ska baka pepparkakor 🙂

Om två veckor ska jag delta i en kranskurs. Jag har aldrig gjort en krans förr så det här är också något nytt jag ser fram emot. Härligt att ha tid att gå på en kurs och en del av det blir också material för Nya Östis närmare jul.

Också jobbet med pusslet framskrider långsamt. Men vem har bråttom? Inte jag.

I ärlighetens namn ska jag säga att det ibland har känts lite väl svalt att sitta i köket och pussla. Men nu har jag fått upp lagom värme där och ibland har jag en yllepläd på benen. Alla stickade strumpor har också kommit till heders och fin användning här.

Det gäller att lära sig nytt. Att anpassa sig. Att göra det bästa av varje dag som livet ger mig. Vaknar jag på morgonen, och kan jag stiga upp från sängen, då har jag ju fått en gåva. En ny dag ❤

Mera hur galet som helst

Hittade här om dan en tidning som jag hade köpt före julen och inte läst klar 😀 Så jag läste den i början av maj istället. Det gick hur bra som helst. Julgranar och dekorationer till den, stämningsfulla ljus, gnistrande vit snö runt vackra gamla byggnader. Jag vet hur det känns i vinterns mörker och kyla, och jag föredrar den ljusa varma årstiden. Men lite mys-pys är det nog i december också, särskilt då julfriden lagt sig.

Lovisa från ovan, vacker vy!

En ambassadör för min hemstad vill jag vara ❤ Som ni ser är den här bilden fotograferad från Lions Club Lovisas jultidning. Jag tror att bilden har tagits av Helge Nystedt, det framkommer inte från artikeln som hör ihop med bilden. Men i tidningen finns en annan bild som han har tagit, troligen med hjälp av drönare. En bild som visar Lovisa ytterligare ur en annan vinkel från ovan, med bland annat medborgarinstitutet i fokus.
Det är välgörenhet på hög nivå då Lions Club Lovisa gör sin tidning och samlar in annonser. De flesta skribenterna skriver artiklar gratis, för den goda sakens skull. Pengarna som klubben får in via annonser och på försäljning av tidningen delas senare ut till hjälpbehövande i nejden ❤

Mera julstämning

För några veckor sedan skrev jag om ett par som pyntade till jul i extremt god tid. Grannar och förbipasserande som eventuellt såg granen genom deras fönster måtte ha trott att någon blivit mer eller mindre galen. Julgran två månader före jul?!

Men ibland måste man göra så, då tidskrifter ska ut. Den här som Lions Club Lovisa säljer inför jul kom ut i slutet av november men deadline för artikeln och bilderna var för min del den 25 oktober.

Men jättefint blev det. Extra nöjd är jag med den stora bilden till vänster på uppslaget. Alla bilder är inte mina, men den stora och ett par andra mindre fick jag med till reportaget som gick över tre sidor.

Vackra Lovisa

Jag har många bilder i arkivet, bilder som jag inte planerat använda på något speciellt sätt. Tror att jag ska börja portionera ut dem så småningom.

Här är en sådan bild som jag tog på inredningskvällen. De här vykorten från Lovisa är stilrena, vackra och lite annorlunda tycker jag.

Tina Karvonens fina kort, bland annat med Lovisamotiv, men de finns med motiv från andra städer också, även på planscher.

Den här dagen fortsätter med sorgkant för många. Media följer upp och rapporterar kring de utredningar och förhör som följer efter knivdådet där en pappa tog livet av sitt barn i Borgå i går.

Själv ska jag snart på ett möte som har med en publikation att göra. En historisk återblick från en liten by. Boken ska snart komma ut. Detsamma gäller en jultidning jag varit med om att producera. Och i morgon har jag ett möte som gäller ytterligare en publikation, men den är först i startgroparna.

Så här går dagarna. Trots alla ofattbara våldsdåd går livet vidare och vi kan inte göra annat än ta hand om varandra och försöka sprida kärlek ❤

Resultatet av fotouppdraget

Berättade tidigare i höstas att jag skrev en artikel till Lions-föreningens jultidning. Föreningen sysslar med välgörenhet och fick in många annonser, och jag tror att alla skribenter ställde upp gratis.
Jag hjälpte också min vän Maria att ta foton men det må nu sägas att jag inte alls är en proffsfotograf. Så det kändes verkligen som en utmaning att ta en bild där julstämningen skulle framhävas i stearinljusens sken.

Här kommer nu resultatet, och jag är nöjd – säger bravo åt mig själv och åt alla andra som ställt upp och jobbat för tidningen!

Så här ser tidningens pärm ut. Den har jag inte ritat :-)
Så här ser tidningens pärm ut. Den har jag inte ritat 🙂

Efter de sedvanliga hälsningsorden är Marias reportage och mina bilder det första uppslaget i tidningen.
Efter de sedvanliga hälsningsorden är Marias reportage och mina bilder det första uppslaget i tidningen. Synd bara att Rogiers ansikte inte syns ordentligt här, det gör det i tidningen men då jag tog bild av bilden blev det tokigt 🙂 På följande uppslag fanns fler bilder men den här var jag mest nöjd med.

Detaljstudie av samma bild för jag måste ju bevisa att den är min.
Detaljstudie av samma bild för jag måste ju bevisa att den är min.

Ytterligare några sidor framåt i tidningen finns reportaget jag skrev om operasångerskan och kantorn Rita Bergman och hennes intresse för gamla hus.
Ytterligare några sidor framåt i tidningen finns reportaget jag skrev om operasångerskan och kantorn Rita Bergman och hennes intresse för gamla hus. Tog också den här bilden själv.

Nu har jag skrutit tillräckligt med mig själv för i dag. Men det är sådant jag också övar på – jag får säga om jag är nöjd med något jag gjort 🙂