Enkelt och snabbt. Nachos med köttfärs och riven ost. Skulle ha salsa med creme fraiche till, men hade glömt att jag inte hade salsa i kylskåpet. Det får bli tills imorgon, för det blev ju färs kvar.
Något grönt eller rött eller gult i form av tomat eller paprika hade jag också kunnat ha till, men saknade även det här hemma just i dag 😀
En kompis lade upp en bild på Facebook av Jalostajas Muumi jauhelihakeitto (Mumins köttfärssoppa). Jag delar inte den bilden här, för den hade tagits av en man som jag inte känner.
Men hu så makabert! Har man gjort köttfärs av Mumin? Är köttet vitt?
Lyckligtvis hittade jag inte soppan i min K-affär, däremot hittade jag de här.
Muminfigurerna finns lite överallt nu, och jag antar att dessa produkter har godkänts av företaget som basar över rättigheterna till Moomin Characters.
Lilla Mys energi och arga uppsyn är ju bara så härliga! Ändå köpte jag inte gröten, för om det är något jag inte gillar – så är det gröt!
Lektion i finska. Puuro = gröt. Banaani = banan. Päärynä = päron. Mansikka = jordgubbe. Mustikka = blåbär. Kaura = havre. Pika = snabb.
Vem är det som säger att tavlor ska hänga på väggar?
Man kan ha en i taket också. Till exempel ovanför sängen. Och ligger man på rygg där är tavlan det första man ser då man vaknar 🙂
Var på en utställning i ett hemgalleri i dag och skriver senare om den i Nya Östis. Men där får jag ju inte med hur många bilder som helst, därför visar jag den här tavlan här. Konstnären hade fått idén då hon satt i tandläkarens väntrum och önskade att hon hade varit någon annanstans.
Själv har jag just nu inga tankar om att behöva vara någon annanstans. Jag trivs bra i mitt nya hem och med de arbetsuppdrag jag för tillfället har. Jag lever verkligen i nuet.
Bestämde mig så där för övrigt att skärpa mig lite på matlagningsfronten. Det är ju inte så kul att göra mat i ett singelhushåll, men åtminstone då och då ska jag göra det. Köttfärs är favorit nummer ett. Det går att göra många varianter med färs!
Hade inte gjort paj på länge så nu var det dags.
Köpte färdig pajdeg som var lätt att trycka ut i formen. Utlovades att den inte skulle fastna fastän formen inte smordes och löftet höll.
Fyllningen består av stekt gul lök, röda paprikatärningar och 400 gram köttfärs kryddat med salt, svartpeppar och lite pizzakrydda.
Två ägg, två deciliter matlagningsgrädde, en skvätt mjölk, salt och peppar till äggstanningen.
Pajen toppades med tomatskivor, svarta oliver och riven ost.
30 minuter i 225 graders ugnsvärme.
… en lika underbar moussetårta som min vän Benita bakat… För den är inte köpt på bästa konditoriet fastän man hade kunnat tro det.
Jag och kakor går inte riktigt ihop. Äta dem, det kan jag, men baka… Jag tror jag saknar det tålamod som krävs då man ska vispa grejer. Ingredienserna blandas inte tillräckligt väl. Och gelatinbladen som ska vara med i den här kakan skulle antagligen bara klumpa sig och sedan skulle de skratta åt mig från kakans innandöme. Om det överhuvudtaget skulle bli en kaka av denna form. Jag antar att min kaka bara skulle bli en odefinierbar klump…
Benitas kaka var i alla fall försvinnande god! Tusen tack för att vi fick smaka på den. Och bordet var vackert dukat till förrätten också. Fyllda paprikor, en fräsch sallad med bland annat melon och ett slags gratäng på köttfärs och philadelphiaost med nachos till. Nam nam!
Jag kastar mig alltid fördomsfritt in i det mesta. Hittar recept och tänker jamen, det där ser ju lättlagat och gott ut. Sedan visar det sig att det, åtminstone för mig, krävs tre gånger längre tid än det stod i receptet att få allt färdigt. Det kanske i sin tur beror på att jag ofta beter mig som Svenska Kocken i The Muppet Show. Hippidippiduu säger jag och slänger i lite av det ena och lite av det andra. Inte är det så noga med måtten.
Att få smördegsbitarna att bli lagom tunna, breda eller runda var inte så lätt. När jag gjorde den 26:e biten hade jag dock fått in snitsen så pass att jag skulle våga be om prövoanställning på bageri. Bäst gick det då jag delade smördegsplattan i sex lika stora bitar och först efter det kavlade ut var och en skilt för sig. Fyllningen består av köttfärs, stekt lök, röd paprika och äggstanning, samt extra ost och halv körsbärstomat som topping.
Snabba att fixa till förrätt eller drinktilltugg. Rostade brödskivor delas i fyra delar så att du får fyra små trianglar. Klicka ishavsröra, som påminner om skagenröra, på brödbitarna och toppa med dill. Räkna med att de är så goda att de försvinner från brickan på nolltid.
Lite längre tid tar det att göra plock på pinnar. På dem kan man ju sätta allt från tomater, räkor och köttbullar, till ostbitar, gurka och oliver. Men då man gjort några får man upp farten.
Utöver det bjöd vi igår på det vi kallar tortillapannkakor. Smeta tomatpure på två bottnar och sätt sedan lite fyllning på den ena. Salami eller skinka,kyckling eller något annat gott. I går hade vi köttfärs och lite krossad ananas. Den rivna osten får bottnarna att hålla ihop, för den andra tortillan sätter du som tak över den första och trycker fast den. Har man för tjockt med fyllning kan pannkakan bli svår att vända utan att den går sönder.
Jag steker dem i stekpanna och gott blir det 🙂
Så här såg min pasta al forno ut då den åkte in i ugnen. Toppad med mozzarella.
Så här såg rätten ut då den kom ut ur ugnen.
Jag gör nästan aldrig exakt så som det står i receptet att man ska göra. I stället är jag lite som svenska kocken i The Muppet Show – jag hummar och mummar och slänger i råvarorna lite så där ditåt.
I köttfärsrätter tycker jag att det nästan alltid – enligt receptet – ska vara oförskämt lite kött i rätten. Jag vill inte då jag äter anse att det är som om jag vunnit på Lotto då jag får syn på köttfärs i rätten. HURRAA! Jag hittade en färsbit!
Det kan hända att jag skulle ha fått en rejäl smocka av kocken Paolo Roberto, han är ju boxare, om han hade vetat hur jag våldförde mig på receptet. Bland annat lämnade jag bort rödvinet och fuskade med såsen (körde påsmix).
En spännande nyhet för mig var basilikabladen. De doftade starkt innan de gick ner i färsblandningen. Vågade inte ta mer än tio blad och klippte dem i bitar. Med facit på hand hade jag mycket väl kunnat ta 15 blad.
Det exakta receptet till denna mycket goda rätt finns här.
Och för att citera kocken själv: ”Den här maträtten är det maddalonesiska svaret på lasagne, vars smak de flesta ju känner igen. Som utmanare spöar pasta al forno lasagne sju dagar i veckan, eller åtminstone sex. Använd gärna ekologiska varor till den här rätten”.
Det är inte bara barn som idkar så kallade prutt- och bajshumor. Har en vän på Facebook som säger att i hans bekantskapskrets kallar man köttfärslimpan elefantbajs. Vännen är ganska rejält 50+ så han måtte väl veta vad han talar om.
I dag presenterar jag därför dagens överraskningsrätt för vår svenska gäst som – just det – elefantbajskorven.
Det värsta är att FB-vännen kan ha rätt. Han har kanske sett en elefantbajskorv på riktigt och den kanske ser ut just som min favoriträtt… KÄÄÄK!
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 