layout

Nu har jag ett datum!

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer

Ser ut som att flytten blir av sen eftermiddag torsdagen den 4 september.
Från och med den dagen tänker jag bo på nya adressen, fastän en del smått krafs säkert blir kvar i gamla bostaden.
Jag har ett datum att se fram emot!

Krafset som blir kvar i vår gemensamma bostad ska vi sortera och sedan skänka till en återanvändningscentral i Helsingfors. En martaförening i Forsby, som ligger på en och en halv mils avstånd från stan, arrangerar en insamling varifrån sakerna sedan förs vidare till centralen. Där återanvänds de på olika sätt eller säljs i butiker runt om i landet.

Återanvändning? :-)
Återanvändning? 🙂

Det här konstverket står på tomten till ett motell och invid den P-plats jag ofta använder då jag ska till jobbet.
Snyggt eller inte? Ja, det beror ju på hurudan smak man har.

I morse var jag ledsen. Undrade hur jag skulle orka ta mig till jobbet.

Men jag åkte iväg och gjorde min tur vid layouten. Jag har fina arbetskamrater som vet vad jag går igenom just nu.
Anna gav mig en bamsekram och det är skönt att veta att jag när helst jag vill kan be henne ut på en pratstund där vi både kan prata och gråta om vi känner för det.

Och då jag ser bilder på tv från katastrofområden där barn gråter bredvid sina döda föräldrar, där pansarvagnar drar fram och missiler träffar bostadsområden… då tänker jag ”varför gråter jag”? Jo, för att min hjärta brast då min älskade gick ifrån mig – jag har rätt att vara riktigt ledsen och besviken.
Men jag försöker få perspektiv på tillvaron – jag försöker.

I morgon är en ny dag

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Frukostbröd i morgon.
Frukostbröd i morgon.

… och då ska jag äta focaccia till frukost. Man får glädja sig åt det lilla i vardagen.

I dag har jag haft min fjärde ledsna dag på raken. Väldigt mycket ilska har kommit ut och många tårar har det blivit. Hade kunnat vattna grödorna med dem, men natten mellan måndag och tisdag kom det faktiskt ett rejält skyfall så det får räcka med det.

I dag hade jag en ganska lugn dag på jobbet, skrev lite sport, bokade en intervju för nästa vecka och startade onsdagens layout. Jag är tacksam för att jag har förstående kollegor, och några som kramar om mig och ja… till och med bakar en kaka!

På eftermiddagen kollade jag läget i nya bostaden där renoveringen ännu är oavslutad. Men gården har i alla fall fått ny asfalt nu!

Kvällen avslutades med sista avsnittet av Allsång på SVT i goda vänners lag.

I dag har jag fått en del fin respons på min blogg. Både i kommentarsfälten och via sms. Så även om jag ibland har en känsla av att jag är knäpp som öppet skriver om mitt liv, känner jag också att det jag skriver om berör många.

Jag vill aldrig nånsin undertrycka mina känslor. Och om jag i dag eller i framtiden kan hjälpa någon annan olycklig människa som tvingas gå igenom något liknande som jag de senaste månaderna – då vill jag finnas där. Jag kan lyssna, stödja och förstå för jag vet vad det innebär att bli övergiven.
Kanske jag i framtiden kan bli en stödperson.

Första arbetsdagen och något jag saknar

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Det här är mitt jobb då jag har är layare.
Det här är mitt jobb då jag har är layare.

Första arbetsdagen gick bra. Vi gjorde sexton sidor och då kan man ta det ganska lugnt.
De artiklar och notiser som inte skrivs av våra reportrar redigeras ut av nyhetschefen. På kvällen finns alltid en reporter som läser korrektur på de färdiga sidorna och som ger ut ytterligare material om det blir små ”hål” som måste fyllas.

Vi jobbar i InDesign och då sidorna är klara gör vi pdf-filer av dem. Sedan skickas de elektroniskt till tryckeriet som ligger i Kouvola.

Då jag jobbar tänker jag inte precis hela tiden på skilsmässan. Men klart att tankarna irrar hit och dit, så helt och hållet glömmer jag inte det som hänt.

När jag satte mig i bilen började jag gråta. Numera bryr jag mig inte fastän tårarna rinner, så länge jag ser vägen framför mig.

I dag tror jag det handlade om känslan av att vara helt övergiven.
Förr fanns det någon som tröstade mig, som uppmuntrade, som peppade och alltid trodde på mig. Någon som kallade mig solstrålen i hans liv, för jag var faktiskt så gott som alltid glad innan dråpslaget kom den här våren.

Nu saknar jag människan som alltid förr gav en kram då jag var nere, som sa att allt ordnar sig. Han som strök mig över håret och gav det där löftet om att det alltid skulle vara vi två.

Kanske inte så konstigt att man gråter över svikna löften.

Men hoppas det snart kommer en glad dag efter tre ganska sorgsna.

En liten flod

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

… blev det då vi spolade värsta dammet av terrassen och en del saker som hade stått i förrådet en vecka.

Bilen fick också en snabbspolning.

En liten flod rinner från terrassområdet mot stranden.
En liten flod rinner från terrassområdet mot stranden.

Det har ju inte regnat i Lovisa på flera veckor, det är kruttorrt i naturen.

Så det såg riktigt roligt ut då det bildades en liten flod från terrassområdet ner mot stranden.

I dag har det också kommit floder av tårar från mina ögon. Jag kan inte peka på något specifikt som hänt, det är bara så att vissa känslor rörs upp ibland och då biter jag inte ihop utan låter gråten komma.

Jag ska börja jobba i morgon och jag vill så gärna orka där. Men lite orolig är jag ändå. Visst kan jag sitta vid layouten och gråta om känslorna överrumplar mig, men hur ska jag klara att vara ute bland folk och göra intervjuer?

Kanske bäst att bara ta en timme eller en halv dag i taget.

Ledig förmiddag

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
HBL:s läsarenkät hör till dem jag brukar besvara då jag hinner.
HBL:s läsarenkät hör till dem jag brukar besvara då jag hinner.

Hör du till dem som får en massa enkäter via mejl? En del kanske du har beställt, andra inte.

Jag gillar att svara på enkäter, men de får inte vara för långa och invecklade. Alltså så att man glömt hur frågan börjat då man har läst raden slut. Eller att antalet svarsalternativ är för många, typ tio.

Visste inte riktigt vad jag skulle blogga om i dag för min förmiddag har inte varit så bloggsexig. Har städat en badrumshylla, kört med dammsugaren i fyra rum och rensat min mejlbox. I samband med det svarade jag på Hufvudstadsbladets enkät.

I kväll jobbar jag med tidningens layout. Vi har storspridning och 24-28 sidor ska fyllas med texter och annonser. När det jobbet är klart gör man pdf-filer av sidorna innan de skickas över nätet till tryckeriets server.
Så där mycket förenklat sagt är det vad jag jobbar med i dag.

BILDkavalkad av ditt och datt

~ Carita Liljendahl ~ 5 kommentarer
På Alexandersgården arrangerades en medeltida marknad i lördags. Det var en del av evenemanget "Konungen kommer till Lovisa". Jag var där en kvart efter att den öppnat så då var det ännu inte någon trängsel.
På Alexandersgården arrangerades en medeltida marknad i lördags. Det var en del av evenemanget ”Konungen kommer till Lovisa”. Jag var där en kvart efter att den öppnat så då var det ännu inte någon trängsel.
I mitten i den här blombänken där vi sått olika slags blommor kommer solrosorna upp. De ska bli ungefär 80 cm höga.
I mitten av den här bänken där vi sått olika slags blommor kommer solrosorna upp. De ska bli ungefär 80 cm höga.
Är det här en krasse eller en blåklint "Blue boy"?
Är det här en krasse eller en blåklint ”Blue boy”?
I går läste jag äntligen ut Keplers "Sandmannen". Den bjöd stundvis på riktigt obehaglig läsning, och då talar jag inte om de brutala morden. Keplers böcker har ju en tendens att kulminera i riktiga våldsorgier mot slutet, men boken är bra. Ändå måste jag säga att ett så där öppet slut borde vara förbjudet i lag... alltså, hur ska kunna leva med det?
I går läste jag äntligen ut Keplers ”Sandmannen”. Den bjöd stundvis på riktigt obehaglig läsning, och då talar jag inte om de brutala morden. Keplers böcker har ju en tendens att kulminera i riktiga våldsorgier mot slutet, men boken är bra. Ändå måste jag säga att ett så där öppet slut borde vara förbjudet i lag… alltså, hur ska kunna leva med det?
Har alldeles i dagarna stiftat bekantskap med Gustav, 4 månader. I dag besökte han och Helena kiosken.
Har alldeles i dagarna stiftat bekantskap med Gustav, 4 månader. I dag besökte han och Helena kiosken.
I dag har min arbetsstation sett ut så här. Det kan bli aktuellt med inhopp på layoutsidan i höst och jag fräschade upp mina kunskaper.
I dag har min arbetsstation sett ut så här. Det kan bli aktuellt med inhopp på layoutsidan i höst och jag fräschade upp mina kunskaper.