Postcrossning förenar världen

Någon kanske tycker att rubriken är något överdriven.
Själv tycker jag lika som avsändaren till ett av korten jag fick skrev på sin postcrossing-sajt. Man får nya vänner och lär sig känna nya kulturer via vykortsutbytet.

Fick två vykort i går. Ett från Litauen, ett från Tyskland.
Fick två vykort i går. Ett från Litauen, ett från Tyskland.

Utöver det ger ju postcrossingen Posten jobb, och jag gör mitt bästa för att sprida budskapet om Lovisa och Finland som potentiella platser att besöka.

Kul att den geografiska spridningen på korten jag fått hittills varit stor.
Ett från Litauen, ett från USA, två från Tyskland, ett från Indien och ett från Australien 🙂

Solig ledig dag

Det fina vädret har fortsatt, ett par grader på plus och snön smälter i rask takt. Dripp-dropp!

Tog en promenad, bland annat via affären. På väg hemåt gick jag förbi bion och såg att La La Land går upp där. Den är ju väldigt prisbelönt, så det är kanske en film man borde se?

Den prisbelönta filmen La La Land går snart på bion i Lovisa.
Den prisbelönta filmen La La Land går på bion i Lovisa.

Har ägnat en del av lediga dagen till att städa. Faktiskt en favoritsysselsättning – kanske jag är lite knäpp 🙂 … men må så vara då.

Fick mitt tredje postcrossningkort, denna gång från Australien. De två andra har kommit från USA och Indien, så de har alla varit riktiga långvägakort.
Sex av mina kort har nått fram, fyra till Ryssland, ett till Tjeckien och ett till Storbritannien.

Kortet kom från Perth med en hälsning om att där var +34 grader den 3 februari.
Kortet kom från Perth med en hälsning om att där var +34 grader den 3 februari.

Nu hägrar lite ledighet

Jag satte som mål att vara klar med alla texter till Nya Östis, och några andra jobb också, under den här dagen. Då kan jag vara helt ledig i morgon.
Och jag klarade att nå mitt mål!

Jag har förstås en hel del att göra, bland annat i hushållet. Men jobb som har med mitt företag att göra ska jag försöka hålla mig borta från i morgon 🙂

En rubrik som också blivit ett motto för mig själv.
En rubrik som också blivit ett motto för mig själv.

Mina läsare frågar ibland vilka uppdrag jag har. Alla kan jag inte berätta om, eller ja, det kan jag – men helst då de är utförda och jag kan se resultatet av dem i någon tidning eller publikation. Då är det ju inte längre någon ”hemlis” när mitt namn står svart på vitt.
I dag hade jag tre texter med i en Hus och Hem-bilaga.

Februarimarknad i Lovisa.
Februarimarknad i Lovisa.

Vädret gynnade verkligen marknaden i dag. Plus sex grader och sol från en nästan klarblå himmel.

 

Hey winterland!

Det blev bra mycket vackrare då vi fick ny snö! Allt hade varit rätt blött och brunt, och speciellt halt de senaste dagarna.

För den som måste skotta själv är just den här snön extra tung. Men för den som vill bygga en snögubbe är det bästa tänkbara kramsnön.

Vårt vackra rådhus ser ju ut som en karamell här.
Vårt vackra rådhus ser ju ut som en karamell här.

Hade ett uppdrag mitt på dagen som ska bli en artikel i Nya Östis. Sedan ett redaktionsmöte. Nu sitter jag hemma och försöker komma in i ett nytt redaktionssystem. Får ideligen nya lösenord och inga funkar… aja baja, dyr arbetstid går till spillo med tekniska problem! Jag kom själv på att ett fel kanske ligger i att jag använder Chrome, medan systemet kräver Firefox Mozilla.

Den här arbetsdagen kan bli lång, men jag är rätt utvilad efter att åter ha sovit nio timmar.

Rostkonst

Då jag såg min bloggvän Kristallinas inlägg kom jag ihåg att jag också har en bild på rostkonst i mitt arkiv. Jag tog den i höstas i samband med en intervju för Nya Östis. Vi har en lokal konstnär, Torolf Eklöf, i Lovisa som är en hejare på att återanvända saker som andra slängt bort.

Vissa saker han gör används som prydnader i trädgården, men han har också tillverkat alla möjliga nyttoprylar av återanvänt material.

Torolf Eklöf har tagit tillvara rostigt material och format en orm av det.
Torolf Eklöf har tagit tillvara rostigt material och format en orm av det.

 

Veckans ord, STÅ

Ordet för vecka fyra är STÅ. Jag hade tänkt fotografera mina vinterstövlar och mina ben, där jag står någonstans. Men nu bjuder jag på tre andra varianter i stället.

Alla ord för hela året, och länkar till andra som är med i utmaningen, hittar du HÄR.

Här är det många som står. Flera bilar och en kvinna. Men den som borde stå, och låta den som vill gå, ta sig över övergångsstället - den bilisten bara kör...
Här är det många som står. Flera bilar och en kvinna. Men den som borde stå, och låta den som vill gå, ta sig över övergångsstället – den bilisten bara kör…
Här står skolelever ofta och väntar på bussen, men inte just då när jag gick förbi.
Här står skolelever ofta och väntar på bussen, men inte just då när jag gick förbi.
Kyrkan och de gamla träden i parkerna har stått länge på sina platser.
Kyrkan och de gamla träden i parkerna har stått länge på sina platser.

 

Lovisa intresserar

Den här skylten finns utanför porten till huset där finska lokaltidningen Loviisan Sanomats redaktion finns. Den får symbolisera mitt Lovisa-inlägg.
Den här skylten finns utanför porten till huset där finska lokaltidningen Loviisan Sanomats redaktion ligger. Den får symbolisera mitt Lovisa-inlägg.

Många av de inlägg jag skriver om Lovisa, och där jag visar bilder av byggnader, engagerar människor. Merparten av kommentarerna får jag via Facebook där jag länkar till mina blogginlägg. Och jag tackar för responsen, den är både kul och lärorik att få!

Senast handlade det om de här byggnaderna. Där har BB funnits, och många berättade när de hade blivit födda där. Jag kom också på att det hade funnits en ännu äldre byggnad i trä, som också fungerat som BB, i närheten av de här stenbyggnaderna.

Ibland säger bekanta i affärer eller på stan att de läser min blogg och tycker att den är bra för att den handlar om min vardag. Den responsen känns också värdefull.
Statistiken visar att omkring 350 läser bloggen dagligen, men alla kommenterar ju inte.
Jag tackar och hoppas ni vill fortsätta läsa. Kommentera gärna också i ännu större utsträckning här på bloggen!

Lovisavy med färgade hus

Sjukhuset i blått och gult, stadens socialtjänster längst borta. Där var bibba förr, nu även frivilliga brandkårens festlokal i andra våningen. Östra Tullgatan sedd från stadsdelen Garnison i lätt vinterskrud.
Sjukhuset i blått och gult, stadens socialtjänster längst borta. Där var bibba förr, nu även frivilliga brandkårens festlokal i andra våningen. Östra Tullgatan sedd från stadsdelen Garnison i lätt vinterskrud.

Då jag var barn låg faktiskt BB i de blå huset, jag var väl en av de sista som föddes där i början av 1960-talet. Innan förlossningarna flyttade till Borgå, och nu får barnen inte ens födas där längre. Det är Helsingfors på åtta mils avstånd västerut som gäller, eller Kotka som ligger fyra mil österut.

my-disktrasa

Har haft redaktionsmöte i dag, efter det ett pressinfo, sedan två kilometers promenad som inkluderade olika ärenden. Sedan hem för att skriva artiklar och så lottade jag ut disktrasan med Muminmotiv, närmare bestämt Lilla My.

Så kul att många kom med under fredag och lördag förra veckan.
Och grattis Tore, du vann! Kontaktar dig personligen 🙂