När jag igår intervjuade Lasse Virén jobbade hans familjeföretag med att ta bort stora stenbumlingar från en blivande affärstomt.
Vi undrade hur gamla stenarna kan vara och varifrån de kommit.
Antagligen kom de redan under istiden. Och nu blir en del av dem fyllnadsmaterial under Tokmannis P-plats.
Men stenarna jag fotograferade på helgens promenad på åsen i Lovisa torde nog få stå orörda ett bra taq till 🙂
Dessvärre har jag för mig att någon lagt spärrar på de här vingarna. För de rör sig aldrig.
Av säkerhetsskäl, säger någon. Vingarna kan ju lossna och flyga all världens väg. Det är tillräckligt farligt med det fallfärdiga vattentornet som finns på samma åsområde som kvarnen. Vi behöver inte små träbitar som flyger runt stan, det räcker med cementklumpar.
Nä men den här gamla väderkvarnen är fin och har renoverats av lokala krafter. Har för mig att det var Lions Club men kan ha helt fel, har inte hittat information om det hur jag en googlat. Så om någon vet vem som fixade kvarnen upplys mig gärna om det här!
… har eldoradot öppnat.
Maria Drockilas ljusbod i gamla postens utrymmen.
Brukar hålla öppet så länge varorna räcker till ännu efter jul.
Mycket skönt med en dag utan inprickade aktiviteter. Klart att jag gillar sådana dagar också, då jag jobbar, träffar vänner, reser runt på innebandymatcher etc. Men då och då vill jag ha en hel dag för mig själv med bara plock i hemmet, tidningar, böcker, teve, tid vid datorn…
Det här är ju en tämligen ointressant bild. Men affären ligger en bit utanför centrum så jag tog bilen dit. Lyfte pengar i bankomaten och handlade lite sådant som jag ska bjuda på då jag får gäster i morgon. Köpte också två nya växter till vardagsrummet. Men den egentliga orsaken till att jag åkte ut hit var för att köpa ett påslakan så att jag har två likadana i svartvitt. Förra gången jag var här köpte jag bara ett och det kändes inte så lyckat.
Från S-Market tillbaka in mot stan. Den här infarten är inte den vackraste, då man känner till hurdan fin park blev under vägbygget… men omtalad är den ändå eftersom det ser ut som om man skulle köra rakt in i kyrkan.
In till K-Supermarket i centrum hade jag inte alls kört om det inte hade varit för att jag behövde köpa en flaska rödvin till gästerna. Kallar ibland Alko (Systembolaget) K-markets delikatessavdelning 🙂
Efter jobbet och före konstkursen i går hade jag en halv timme ledig tid.
Passade på att slinka in på Hotel Degerby på ett glas mousserat vin.
Tog ett foto genom fönstret så ni får se några av våra parker, en liten bit Lovisavy.
Parken håller på att snyggas upp. Stadens parkavdelning kollar om träden är friska och rensar lite här och där. Det blir både ljusare och säkrare att vistas i parken. Och gamla träd måste ju skötas, en del av dem är från 1800-talet.
På söndagens promenad såg jag miljoner löv – kanske miljarder.
De prasslar och doftar gott.
I parken intill stadens restauranger verkar det som om någon velat ta en pratstund öga mot öga. Då flyttar man ju på bänkarna så att man kan göra det. Och avnjuter lite öl. Men burkarna hade man ju kunnat slänga i skräpkorgen. Å andra sidan – den låg nog för långt borta, åtminstone på en meters avstånd.
Det var ett tag sedan publicerade en bild i serien ”Nåt att stå på”.
Tycker om mossa och mig stör det inte alls att sådan växer på trottoarer.
Den här bilden är tagen på Garnisonsgatan i Lovisa. Tyckte det var roligt med äpplena som låg där också.
Inspirerad till en höstpromenad, som delvis gick i barndomskvarteren, blev jag av väninnan Camilla som ofta har kameran med sig. Hon tar fantastiska bilder, bland annat i makroperspektiv. Mest visar hon dem på Facebook tillsvidare. Länkar inte dit eftersom jag inte bett henne om lov för det – men vem vet, kanske hon startar en fotoblogg en vacker dag.
Fler bilder från promenaden kommer senare.
Och del 8 i serien ”Nåt att stå på” hittar du HÄR.
Hello! Here I am. Living at Queen Street in the middle of the city.
Next to the Central Park. Not bad, not bad at all.
Ja, jag bor alltså hundra meter från Lovisas stora gröna lunga, Kapellparken.
Bilderna i mina inlägg kommer de närmaste dagarna att vara fotograferade med och texten författad på iPade:n. Har inte fått den optiska fibern med det trådlösa nätverket kopplad än och vet inte när det sker, men kanske inom en vecka.
I dag och i morgon packar jag upp, men jag har ingen brådska. Varje sak ska hitta sin naturliga plats.
Jag letade för övrigt länge innan jag hittade trådlösa tangentbordet till surfplattan. Gick igenom alla lådor, men förgäves. Det positiva med jakten på tangentbordet var att jag hittade allt möjligt annat jag behövde, som till exempel en sax.
Jag pratar ibland högt för mig själv och just den här morgonen har det blivit mycket av den vanan. Jag sa till mig själv att jag visste att jag hade lagt den på ett fiffigt ställe, några lådor är nämligen packade med sådant jag vet att jag behöver rätt omgående.
Men jag hade missat en låda, den jag hade packat sist av alla. Den låg under en annan låda.
Trägen vinner, jag hittade tangentbordet så nu kan jag blogga utan att det tar jättelång tid.
På Lovisa Historiska Hus hittade jag det här fönstret.
Det är ett av många på huset där cafeterian Tuhannen Tuskan Kahvila finns.
Del 32 i serien med fina fönster finns HÄR.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 