Lovisa_Tor

Å, så var det klart och Åh, nu kom Kuriren!

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Det är alltid lika spännande att vänta på Kuriren, som jag skriver till ibland. Deadline för en veckotidning är vanligtvis en månad innan publicering och intervjuerna görs således vanligtvis nästan två månader innan.

Ibland ställer det vissa krav på bilderna. Det är kanske sommar då du ska skriva om något som publiceras på hösten eller vintern. Eller på vintern och våren förbereds sommarreportagen. Den här gången hade Kuriren bland annat livsstil som tema och vad passar då mig bättre än att skriva om innebandy, där supporterskapet är en livsstil för många.

Igår kväll blev pusslet klart strax före 23 på kvällen. Jag hade ögonen nästan i kors då jag räknade till att bara trettio bitar skulle läggas, så jag var nära att ge upp. Jag vet att då jag går ifrån pusslet en stund, eller återvänder följande dag, hittar jag bitarna hur lätt som helst. Men, skam den som ger sig, jag ville ha det klart igår.

Så de här bilderna blev dagens bidrag till Färgsprakande november.

Onsdag betyder också bokstavsdag och nu har vi kommit fram till Å hos Klimakteriehäxan.

Åsna, det är ju ett trevligt djur. Jag har aldrig ridit på en sådan och jag vet inte om åsnan är envis, men så sägs den vara 🙂

Åland, har varit där några gånger men nu är det länge sedan och jag skulle gärna åka dit någon sommar igen.

Åsikter, är bra att ha och att ventilera.

Så var åter en vecka nästan förbi

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Höst- och halloween-inspirerat till salu i Lojo där vi hade en kort paus på vägen till matchen i Pemar (Paimio) igår. Här köpte jag inget, men däremot visar jag imorgon på Glad måndag något jag fick med mig hem.

Skyltsöndag som det är – jag vill inte överge den – blir det skyltar från Lojo ABC, och en text på inneidrottshallen i Pemar. En ganska ny och riktigt fräsch hall. Läktaren varifrån man skulle se matchen var inte bästa tänkbara, eftersom där fanns pelare och ett räcke med balkar i vägen. Men sämre hallar vi besökt 😀

I serien ”Innebandy, i media opublicerade bilder” har vi den här där vår Olli Vikman knuffats över sargen, så det ser ut som om han spelar där 😀

Inte den mest bekväma och utsiktsvänliga läktaren, men helt ok!

(redigerat efteråt – glömde resultatet: 6-7 till Tor efter straffslagstävling, då förlängningen inte gav resultat)

Det är Nacka-Åke som vill att vi ska visa foton från veckan som gick. Själv bränner jag ju av de flesta då jag skriver dagliga inlägg. Dessutom har jag perioder då jag fotar mer och perioder då jag fotar mindre. Vädret påverkar mycket. Åke skriver att han inte går ut i regnet och det är lite samma med mig. Kan jag undvika regn och rusk så gör jag det 🙂

Nu ska jag fortsätta elda. Det är tredje gången denna höst, och det blir allt oftare nu eftersom det är +7 ute och kan bli kring nollan till natten.

Bra är det väl att jag älskar pysslet kring eldandet. Att bära in ved från källaren, att ta tändbränsle (små stickor och tändrosor) från lådorna där de finns, att tända på och att sedan hålla igång brasan några timmar tills det är dags att låta glöden falna och slutligen stänga spjällen.
Skulle jag inte gilla allt detta skulle jag knappast bo här var jag bor. Eller också behövde jag en massa pengar att använda för el-fakturorna, och det är pengar som jag inte har.

NÄMEN! Glömde nästan tacksamhetskalendern, så skjuter in frågan nu på sena eftermiddagen.

What song always lifts you? Vilken sång ger dig alltid ett lyft?

Det finns många, så jag vill inte bara välja en. Kentas ”Just idag är jag stark”, Kaija Koos ”Kaunis, rietas ja onnellinen”, Juha Tapios ”Kelpaat kelle vaan” och Gloria Gaynors ”I will survive” ❤️

Annorlunda söndagsinlägg

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Eftersom flytten är på målrakan och tekniska prylar i dag är i fokus hos mig, blir det ett annorlunda inlägg.

Jag har inte så många foton att visa från veckan som gick, men redan nästa vecka hoppas jag kunna bjuda på något nytt.

Skyltsöndag hoppar jag förstås inte över. Alexandersgården, Gårdsloppis, står det på den här.

Trapporna i Lovisavikens skola får symbolisera hur allt det här med att städa, röja, packa och flytta känns. Det gäller att ”klättra och kämpa lite” varje dag.

Säsongsöppningen igår för Tor blev en liten mardröm för inbitna fans. Glad och fartfylld öppning gav ledningen 2–0. Men sedan skärpte sig motståndarna och fick ordning på sitt passningsspel, det löpte som smort helt enkelt. Medan det för Tors del var ett evigt tragglande och stundvis kändes det som en skock ”yra hönor” var i farten.

Med tanke på den tuffa inledningen ifjol, tio raka förluster, hoppas jag verkligen att den knappa uddamålsförlusten med siffrorna 3–4 väckte laget så pass att det blir seger i dag och även lördag instundande vecka. Vi har många unga spelare i kombination med några äldre erfarna, så jag har förhoppningar om en bra säsong trots den trista starten 💛💙

Nu kavlar jag upp ärmarna och fortsätter packa och förbereda mig inför dagens utmaningar. Det regnar och är 14 grader, men imorgon ska solen visa sig.

Ha en riktigt fin söndag allihopa! Jag återkommer med läsning och kommentarer hos bloggvännerna, senast mot slutet av nästa vecka.

Första storsegern, och tokiga bilder

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Torsdag kväll blev Tors kväll 💛💙Första storsegern i Inssi-Divari, det börjar arta sig, men få se om det räcker till för laget att kravla sig upp över nedflyttningsstrecket.

7–1 hörni! Sådana siffror har vi sett förr denna säsong, men tyvärr då åt fel håll om du frågar Tor-supportern.

Här är jag på väg till idrottshallen som ligger en bit längre fram. Fullsatt med bilar överallt, 319 personer i publiken.

Publicerar här några foton som går in i kategorin ”Innebandy – i media opublicerade bilder” för dessvärre kan 90 procent av bilderna jag tar inte publiceras. Tror att jag fotade över hundra i går, med två olika objektiv, men det blir halva spelare och suddiga spelare och huvuden som inte syns eller annat helt tokigt 🙂

Kramens dag. Ja, men inte firades den igår. Och kollegan från finska tidningen kom också med.

Den här bilden hade förstås kunnat platsa i tidningen men den är så random och mest är det ryggar som vanligt.

MÅÅÅÅL! Och man ser bollen där i buren också. Men tidningsbild? Nej. Bara en nuna syns och resten är ryggar, halva armar och halv klubba.

En inte så regelrätt tackling av SB Vantaas Aallonen (spelat i Tor tidigare). Den fick han en utvisning för. Topi Lehtinen från Tor gör en störtdykning, tror att den slutade över sargen, men utan skador. Killen från Kouvola gjorde debut i vårt lag och öppnade med två mål, hans första i Inssi-Divare.

Jag har inte glömt Elisas fem frågor. Tar dem senare ikväll, eller imorgon!

Glad måndag! Äntligen seger!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Efter tio förluster som inledning i Inssi-Divari förstår ni att också måndagen känns glad för en supporter. Första segern kom igår på bortaplan mot M-Team med siffrorna 6–7, och när jag vaknade i morse var det inte bara en dröm jag kom ihåg 💙💛

Här intervjuas Andreas Hietala i första matchpausen. Ställningen var då 3–1 till hemmalaget. Lovisapubliken fick beröm för att alltid ställa upp, i stora skaror även på bortaplan.

Jag var tydligen så darrig efter matchen att alla bilder blev suddiga då jag försökte föreviga stunden när laget tackade oss supportrar.

Fler än en gång har jag ju undrat vad det är som får mig att åka på match efter match. Har följt laget sedan 1999, så det blir ju 26 år i år. Sällan har vi förlorat tio matcher på raken, men inte ens det får mig att ge upp. Det är ju i de här tyngsta stunderna som laget behöver sina fans allra mest. Och när det sedan äntligen blir seger smakar den otroligt gott!

En av tränarna kom också fram till oss och vi hurrade tillsammans och han ropade ”Taas voitettiin” (åter vann vi) – och det stämmer egentligen riktigt bra, för i år har vi vunnit många matcher. Speciellt en del riktigt viktiga i våras. Den här säsongen har börjat sämre på högre nivå, men visst var det så att vi åter vann 😂

Att det blir hjärtklappning och känns som om man hade sandpapper i munnen när det är som mest spännande – det hör till. Och jag som inte brukar gasta så mycket skrek nu för full hals. Det blev en del ”buu” åt domarna som för det mesta pekade åt fel håll, men jag hojtade inga fula ord. Och jag visste att tv-kamerorna den här gången var riktade så att jag syntes i publiken så det gällde ju att inte visa ett visst finger eller att peta sig i näsan eller göra något annat opassande heller.

Ja, det skulle ju spraka också!

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

… av färger i november. Inte bara i ugnen av brasa!
Nu är det så varmt ute, och ska så vara några dagar till, så jag eldar inte varje dag. Men imorgon är det åter dags. Blir kanske tjatigt när jag skriver om det, men den som bor i ett gammalt trähus vet vad jag talar om. Fukten gör sitt och jag vill inte (läs: har inte råd att…) värma huset med elektricitet.

Men det här med färger, ja. LillaSyster håller i utmaningen ”Färgsprakande november. Den som vill vara med lägger ut en eller flera bilder per dag, som med färger piggar upp november som annars är en ganska grå månad här uppe i Norden 🙂

Taktiksnack inför tredje perioden i senaste innebandymatchen på hemmaplan.

Gult och blått = Lovisa Tors färger. Senare förknippades färgerna också med Ukraina, och alltid har de ju förknippats med Sverige.

Ibland brukar jag tänka då Tor spelar mot ett lag som har blåvit dräkt att domarna är orättvisa för att de tror att de dömer i en match mellan Finland och Sverige 😂Och då må ni ju veta att de inte dömer till Tors fördel 🙂

Aj aj, lite tungt men vi kommer igen

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Fjärde matchen i Inssi-divari för Lovisa Tor. Det ser alltid bra ut i början. Vi leder med 1-3 på bortaplan efter första perioden. Går upp till 1-4, men sedan knappar hemmalaget in och det blir 4-4 och förlängning med fem minuter. Resultatlöst där så det blir straffslag och då förlorar vi. En poäng fick vi med oss, Nibacos tog två poäng.

Jag följde matchen via salibandy-tv.
Resan hem från Kokkola för laget är lång, antar att dom är hemma kring fyra, halv fem på morgonen.

En gång Tor, alltid Tor 💙💛 Som supporter ger jag mig ALDRIG, och jag sjunker inte ner i något träsk där jag förbannar någon eller letar efter fel. Det är bara att komma igen, aldrig sluta kämpa!

Har länge här hemma tänkt att jag måste beskära min monstera. Kollade några klipp om det på Youtube och skred till verket tidigare i dag. Nu ska sticklingen få rota sig och sedan måste moderplantan få en större kruka, men det blir ett helt annat projekt 😀

Sol och regn, vackra blommor och sport

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Vi firar Skyltsöndag åter en gång, tiden går fort! Hos Christian hittar du många trevliga inlägg, och skyltar, ibland även på andra dagar än söndagar. Han och en del andra bloggare fortsätter visa skyltar om söndagar efter att BP gav över stafettpinnen i februari.

Den här bilden tog jag faktiskt på Lovisadagen den 25 augusti, så det är snart en månad sedan. Men träden är fortfarande rätt gröna här och himlen är blå i dag, så därför passar skylten bra här. Den finns nere vid Lovisavikens strand.

Sedan har vi utmaningen Veckans foton. Det är Åke som håller i trådarna för den.
Här har vi en av många fina blomsterplanteringar på Drottninggatan i Lovisa. Företagarna i vår stad gör allt de kan för att omgivningen ska vara trivsam året om.

Barndomskvarteren i stadsdelen Garnison. Vid Klapphusgatan ligger bland annat Engströms gård, den brukar vara med i Öppna trädgårdar. Igår var det regnigt och mulet nästan hela dagen, ibland tittade solen fram. Ser ut att bli samma väder i dag, dock aningen större solchanser än i går.

Sommarens sista varma dag i dag med 17-20 plusgrader. Imorgon ska det bli kallare, och på nätterna kan temperaturen krypa ner till plus två. Brrr! Snart därför dags att börja elda. Det känns trevligt!

Men jag väntar ändå gärna tills sotaren har varit här, han kommer om en dryg vecka.
Ifjol blev det också kallt vid månadsskiftet. I början av oktober kom grannen in till mig och knäppte på värmeelementen, för jag var i Kroatien och Montenegro då. I år ska jag inte resa nånstans. Vi har en läsarresa till Irland, men tidningen har nu en annan representant på den.

Veckans foto från torsdagens match Tor-Rangers, som slutade 6-8. Också här gick det sista skottet i tomt mål då Tor jagade utjämning.
Det blir en tuff säsong eftersom vi avancerade till näst högsta serien. Mycket fysiskt spel och snabbt tempo. Här är det syrrans son, min gudson Conny med nummer 90, som kämpar om bollen.

Annat aktuellt i korthet:
– friidrotts-VM i Tokyo, jag tittar lite då och då, men Finland har inte haft några framgångar, vi är inte ens en spjutnation längre 😦 Men Alisa Vainios femte plats på damernas maraton var förstås en fantastisk prestation!
– volleyboll-VM, Finland har överraskat och är nu bland de sexton bästa. OS-mästaren Frankrike föll ut från samma grupp. Vinner Finland över Belgien i dag är vi bland de åtta bästa i världen.
– Tor har åter hemmamatch i dag, jag tror att jag tittar på den hemma vid datorn eftersom jag har så många andra sysslor som behöver åtgärdas idag

Har många jobb och andra åtaganden på agendan de närmaste tre veckorna. Blir nästan lite matt vid blotta tanken på dem 🙄😊

Nu kan vintern komma

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

… med buller och bång om den så vill. Jag vill ju helst inte ha vinter alls, men nu är jag förberedd, i alla fall vad gäller veden och värmen för min bostad.

Det var det här jag oroade mig för och jag vet nu också vad min oro delvis baserar sig på.

Fyra kubikmeter ved skulle ner till mitt källarförråd. En kbm mer än ifjol. Med ett svagt knä kunde jag inte själv göra mycket.

Bilden tog jag då mina fyra hjälpkarlar redan hade kånkat iväg en del av veden.
Jag anlitade Lovisa Tors innebandy, och hade på förhand kommit överens om vad jag betalar för det som hos föreningen är en talkoinsats. Pengarna går alltså till föreningen.

Det som jag kom underfund med igår är att om jag inte har full kontroll över vissa situationer blir jag orolig. Jag sover dåligt och grubblar.

I det här fallet blev det klart en dag innan veden kom
a) vilken tid den beräknas komma
b) att jag får minst tre killar som bär in veden. Så långt kändes allt ganska lugnt.

Ifjol dök det upp olika problem inför leveransen. Först blev leverantören sjuk, sedan var någon här hos oss sjuk. Leveransdatum flyttades framåt och jag var en orolig själ. Sedan gick leverantörens bil sönder.

Så vad som helst kan hända, saker jag inte kan påverka. Det stressar mig.

I år hände inget av det jag hade oroat mig för. Veden kom en kvar tidigare än utlovat och hjälpteamet bestod av fyra män. På en dryg timme var allt jobb klart och jag kunde sedan hjälpa grannen som hade fått en lika stor sats björkved.

Igår kollade jag också väderrapporten med ett par timmars intervaller. Det gällde att vara beredd att dra presenningen över veden om det skulle ösregna.
Det kom bara ett litet duggregn då veden anlände. Sedan sken solen då och då, annars var det mulet men inget regn.

I dag har jag också full rulle med sånt som mamma behöver hjälp med men det som jag känner mest är:
Tacksamhet 🙏
… och förstås… muskelvärk 😂💪

Skyltsöndag, och foton från veckan

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Under evenemanget Lovisa Historiska Hus har Rune många år haft sin verkstad öppen. Annars får man gå dit enligt beställning, tror jag.
Vackra solrosor fångar de förbipasserandes blickar och skyltställningen i trä är vacker.

Tillsammans med Professordeutsch Christian försöker jag och många andra hålla liv i bloggtraditionen Skyltsöndag.

Sedan är det Åke i Nacka som uppmuntrar oss att visa foton vi tagit under veckan. Han är också med i Skyltsöndag.

Syrrans födelsedag firades delvis i den här lummiga parken där Café Favorit har sin uteservering.

Mer än en vecka gammalt foto, men jag tycker att den får duga. Den här mannen satt och pratade högt i telefon. Det var andra tider då vi hade telefonkiosker. Den gröna i bakgrunden fanns bara tillfälligt på plats så att människor fick skriva ner sina minnen i ett häfte. Minnen från tiderna då det fanns telefonkiosker.

Blodmånen, eller den partiella förmörkelsen av månen, såg jag inte. Det var molnigt den dagen. Men sedan behagade den visa sig följande dag i sin fulla (berusade) prakt.

Och igår hade Lovisa Tor sin första match i innebandyns Inssi-Divari, nästhögsta serien i landet. Allt började bra med full fart, gott självförtroende, rakt mot mål och vi ledde 2-0 och även 4-2.
Men kanske spelarna sedan blev trötta? Eller också skärpte sig motståndaren Karhut från Björneborg, fick ordning på försvaret bland annat. Plötsligt var det 4-4 och sedan 4-6, varpå Tor spelade utan målvakt med sex utespelare mot fem. Det gav inga mål till Tor men däremot tre mål till Karhut, så siffrorna 4-9 blev fula, men säger inte hela sanningen om matchen. Vi ska nog komma igen och hålla oss kvar i serien 💛💙 !

Samling vid målet inför matchstart.

Vi har en spelare som heter Mikael Lax, och ett företag nere i Strömfors skärgård som heter Söderby Lax.
Så jag antar att företagaren har passat på att komma med som sponsor på det här viset 🙂