Andra segern för Tor i Finlandsserien

Ja, det blev ett par hyfsade bilder trots att jag känner mig ringrostig efter en lång paus. Har inte fotograferat innebandy på över ett halvår!

Lovisa Tor har inlett spelet i Finlandsserien bra, seger borta för en vecka sedan och seger hemma även i dag med siffrorna 9–3 över Sudet från Kouvola.

Tors Jere Jokinen till vänster och Sudets Petri Pöntinen till höger. Petri spelade ännu ifjol hos oss.

Det var strongt av Tor att stå tillbaka och inte släppa in ett enda mål fastän laget råkade på tre utvisningar efter varandra och stundvis spelade med bara tre utespelare mot gästernas fem.

Det är helt klart klasskillnad mellan lagen i division ett, där Tor höll till förra säsongen, och Finlandsseriens lag. Tor har inte heller direkt tappat spelare, vilket fansen kanske fasade för då vi degraderades i våras. Tvärtom. Vi har många rutinerade spelare, även med kompetens från ligan (Elitserien i Sverige). Dessutom massor av hungriga och duktiga juniorer som fostrats i Tor.

Så jag ser med glädje fram mot kommande säsong. Det enda spöket nu heter Corona… och det är tyvärr inget litet spöke.

Jonathan Flinck, ifjol ligaspelare i Ådalens IF, nu tillbaka i moderföreningen Tor.

Men Tor har skött sina plikter bra. Handsprit finns. Ansiktsskydd rekommenderas. Nere vid planens nivå får man inte vara alls om man inte bär mask. Distans mellan människor är också stark rekommendation. Hoppas att allt fler börja inse allvaret med reglerna.

Festbilder från i går

Sällan jag har två fester på samma kväll, men igår blev det så.
Elevförbundets vårfest och innebandyfamiljens säsongsavslutning.
Jag var med en kort stund som styrelsemedlem på den första och hälsade tillsammans med en annan styrelsemedlem de över sextio gästerna välkomna.

Förberedelser innan festen började i restaurang Kapellet.

Sedan förflyttade jag mig till festen med innebandyfamiljen. Där kan jag vara mig själv, med likasinnade. Fick en fråga här under veckan – finns det nu nåt att fira då laget degraderades?

Hmm… hur skulle det se ut, och framför allt – hur skulle det kännas för LAGET och för Tor som förening – om vi bara fanns där då allt gick bra, då alla segrar kom?

Smått och gott tilltugg. Bredbar ost med parmesansmak är ny favorit!
Och vad gör man på en innebandyfest? Jo, följer med hur det går för två andra lag. i samma grupp. Slutresultatet betydde att Tors A-juniorer inte föll direkt ur sin serie ❤

 

Skyltsöndag, den 1 mars 2020

I går spelades den sista, betydelselösa matchen i grundserien. Vi var en liten busslast med supportrar som åkte med för att heja på och tacka vårt lag.
Det blev förlust och det har varit en tung säsong för många av oss.

Men vi ska komma igen och gå upp tillbaka till division ett nästa vår.

En gång Lovisa Tor, alltid Lovisa Tor ❤

Den här skylten var en av all möjlig rekvisita vi hade med oss på matchen i går.

Länkar till fler söndagsskyltare hittas hos bloggaren BP.

En strimma av hopp

För varje dag som går, allt mer sol på balkongen. Det var Kalevaladagen i går, därför var flaggan i topp.

Vid 17-tiden i går nådde solen min balkong. Det blir bättre för var dag som går.
Annars var det en tung kväll. Lovisa Tor har spelat innebandy antingen i elitserien eller som nu senast, i division ett, sedan 1998. Samma år som min gudson Conny föddes, han som nu är lagkapten i Tor.
I går blev det klart att Tor degraderas till Finlandsserien, division två. En av konkurrenterna vann sin match och vi kan inte längre komma i kapp.

2018 vann vi silver i Finlands cup, det var en av många stora händelser under de 22 år jag följt laget.

I dag spelar Tor sin sista match i division ett denna säsong i Tammerfors. Jag hade först inte tänkt åka med då jag har så mycket jobb. Men jag planerade om mitt schema. Jag vill stödja laget i alla lägen, även då det är tungt och har gått riktigt risigt som i år.
Vi vinner tillsammans, vi förlorar tillsammans.

En gång Tor – alltid Tor ❤
Nu tar vi ny fart och återvänder till ettan våren 2021!

Solen finns, vi går mot en ny vår

Jag (skuggan som syns) är på väg till apoteket.

I går var det svårt att tro att solen fanns. I dag hade vi halvblå himmel 🙂
Jag hade träff med en person som vill börja frilansa för Nya Östis. Känns alltid lika trevligt då någon tror på NÖ:s koncept!

En selfie med systemkameran blev bättre än många av dem jag tagit med mobilen. Och Craig-Bond kom också med 😀

Fick mina nya glasögon i dag. Snabbt jobbat av alla på optikerfronten och toppen att få höra att jag kan hämta dem på en söndag!

Lite moln på himlen finns det som synes ändå. Inte minst för att mitt allra käraste lag Tor förlorade även i dag… Hur blir framtiden för laget om vi flyttas ner en division?… Mitt Tor-hjärta blöder.
Men en gång Tor, alltid Tor. Slutar aldrig heja på laget.
Och än har jag inte förlorat hoppet om att vi klarar att behålla näst sista platsen och därmed får kvala om att spela i ”ettan” också nästa år.

Kanske Mumin kan pigga upp mig

Under en av pauserna på Åbo-resan köpte jag det här ljuset.

Det är tillåtet att vara deppad ibland. Även om jag samtidigt tänker att jag har det bra med tak över huvet, mat på bordet och ett jobb.

Ute är det jämngrått, fortsättningsvis. Det regnar och det blåser, vattennivån stiger.

Tor förlorade en viktig match i Åbo i går. Det gör mig också ledsen fastän idrott inte är hela livet.
Laget gjorde en fin upphämtning från 6–3 underläge till 6–5, men det räckte inte riktigt till.

Marina trummar.

Kanske viktigast ändå att sätta fokus på hur roligt vi har på våra supporterresor. Jag hoppas de fortsätter i någon mån även om det skulle gå så illa att vårt lag faller till division två 😦 …

Min uppgift var att sköta vår berömda brandsiren.

Tung förlust, men fin gest med mjukisdjur

Det blev ytterligare en tung förlust för Lovisa Tor i innebandyns division ett ikväll… Siffrorna 5–12 talar sitt tydliga språk om att gästande NST var vassare i avslutningarna.

Men det positiva och roliga var att uppskattningsvis minst ett par hundra mjukisdjur slängdes in på planen då Tor gjorde sitt första mål. Leksakerna doneras vidare via Mannerheims barnskyddsförbund till barn på sjukhus eller till andra som behöver tröst.

Heja Tor! Och jag vill trösta något barn!

Själv har jag bara två mjukisdjur hemma. En kär nalle som är över femtio år gammal och en annan som jag fick som gåva av en väninna för några år sedan. Jag hade tänkt köpa ett gosedjur från affären i dag, men jag glömde att göra det! Lyckligtvis hade min väninna Marina med sig många sådana i en kasse och jag fick slänga iväg ett av dem.

Sport är bara sport. Tråkigt med många förluster förstås – det tär på självförtroendet hos laget tror jag. Men nu finns bara en väg, och den bär uppåt i tabellen ❤

En del av alla gosedjur samlas in efter att Tor gjort 1–1.

Tillbaka på banan som sportfotograf

Bilder som man tar med serieinställning, alltså att man håller ner avtryckaren och tar flera fotografier efter varandra genom att försöka följa motivet – de kan bli nog så intressanta 🙂

Ibland brukar jag i min serie ”Innebandy – i media opublicerade bilder” fråga mig vad spelarna egentligen håller på med 😀 Många gånger blir det sådana här resultat.

Jag tycker ändå, smått jävig som jag är då det är systersonen i gul skjorta, att detta ser ut som fasthållning…

Conny kämpar för att ta sig vidare med bollen. Jag tycker fortfarande bestämt att det ser ut som att motståndaren håller fast honom. Men jag har ju bara fångat en 250 dels sekund?

Han håller på att komma fri. Men jag ser ännu en hand som river i hans skjorta och en höger hand med klubba som också vill ha bollen.

Envis ger sig inte. Han ska framåt och sliter sig loss.

Såja. Nu är den andra gubben ett steg efter 🙂

Bra kämpat av Tor, men uddamålsförlust blev det och vi ligger lite risigt till i tabellen 😦 Här ett kort matchreferat i Nya Östis.

Caritas julkalender, lucka 1

Vill alltid hitta på något nytt till december. I fjol hade jag nedräkning till jul med vinter- och julinspirerade bilder. Nu ska jag försöka köra något slag av Caritas julkalender.

Det är första söndagen i advent
ett ljus har vi tänt

Jag har också köpt tre kalendrar. Den som är längst bak på bilden är scouternas. Den kom till mig via post från norra Finland där jag har en väninna vars barn som sålde kalendrarna, och jag ville stödja Finlands scouters verksamhet.

De två andra har jag köpt via Lovisa Tors innebandy. Här har man chans att varje dag vinna något fint, då det bakom varje lucka finns ett nummer.
I lokaltidningarna och på Tors webbsida kan man följa vilka nummer som vunnit.

Aj, aj – tunga förluster

Förra hemmamatchen förlorade Tor knappt i innebandyn. Jag var inte där då eftersom jag var bjuden till en fest. I dag var jag och hejade och det var jämnt värre. 1–0 blev 1–3, som senare blev 3–3 men sedan ändå förlust 3–5 med gästernas sista mål i tom bur.

Vi var inte bra på powerplay i dag tyvärr, hade fyra gånger chans att göra mål i numerärt överläge, men nej…

Nå, loppet är inte kört än, många matcher återstår. Men ibland är det tungt.

Här ska matchen precis börja och Tor-Björn maskotarna är på plats för att välkomna in laget.
Många gånger nära mål för Tor i blågult. Men med ”nära” skjuter man ingen hare.

Jag har försökt ha ledig dag i dag. Kollat och svarat på några mejl, men annars hållit löftet till mig själv. EN ledig dag i veckan måste jag ha!
Frissabesök som gav lite ny färg i håret var en av dagens höjdpunkter. Har inte lyckats ta nån bra selfie i dag men kanske en annan dag 😀