Mamma_Mia

Symbolisk sång – gott nytt år – och tack!

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

I går råkade jag snubbla in mitt i filmen Mamma Mia, där Abbas alla fina låtar vävts in på ett fantastiskt sätt. Vi brukade ofta titta på den här filmen förr, man tröttnade ju aldrig 🙂

Ännu för ett par år sedan klarade jag inte av att se på den utan att bli ledsen. Men tiden läker nästan alla sår och nu var det med njutning och nöje jag såg den del av filmen jag hann se.

Orden i den här sången kändes ju i samband med skilsmässan som skrivna direkt för mig. Är inte det något som är karaktäristiskt för en hit?
En väninna bjöd mig på Mamma Mia-teatern i Helsingfors samma höst som jag skilde mig. När den här sången framfördes gav hon mig en vänlig beröring.
Det är sådana här händelser jag aldrig glömmer. Alla tröstande ord, kramar, små gåvor, kort som kom med posten, blommor, sms, bloggkommentarer …

Nu när stormen för länge sedan lagt sig vill jag säga att jag kommer ihåg er alla, allt de ni vänner gjorde för mig då.
Och jag har lärt mig mycket på vägen hit. Bland annat att det många gånger räcker med att bara finnas till, att lyssna och att ge en kram då någon annan har det svårt.

Jag går in i 2017 med stor tillförsikt om att livet kan bli det jag gör det till. En del dagar kommer att vara tunga och jag undrar vad det är för mening med allt. Men jag försöker alltid tänka, att klarade jag smällen jag fick våren 2014 klarar jag vad som helst. Och om någon vän faller, vill jag vara där för att lyfta upp honom eller henne.

Tack alla – vi kämpar vidare – och ett riktigt Gott Nytt År 2017 ❤

Bildkavalkad från onsdagen

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Nu ska här bjudas på en riktigt blandad kompott med bilder.
Ingen rim och reson helt enkelt 🙂

Fin idé att beklä ett bullerskydd med klängväxter.
Fin idé att beklä ett bullerskydd med klängväxter.

Tog bussen från Lovisa till Helsingfors där jag skulle se Mamma Mia med än väninna. Fick plötsligt för mig att fotografera en bild genom fönstret varje gång bussen stannade vid ett rödljus. Ni må tro att det blev många bilder! Men jag vill inte tråka ut er med att visa alla 🙂

Här i korsningen av Aleksis Kivigatan och Sturegatan stannar bussen ALLTID, inte en chans att man skulle klara sig på grön våg genom den korsningen.
Här i korsningen av Aleksis Kivigatan och Sturegatan stannar bussen ALLTID, inte en chans att man skulle klara sig på grön våg genom den korsningen.

HÄR kan ni se en bättre bild av byggnaden. Jag tycker den hör till kategorin fulsnygg. Jag tror här råder något slags skyddsbeteckning, det man kallar K-märkt i Sverige, men jag är inte säker.

Metron kommer till Fiskhamen och jag är på väg mot Tågvägens hållplats.
Metron kommer till Fiskhamen och jag är på väg mot Tågvägens hållplats.

Visst är de granna metrovagnarna fina. Ett glatt streck i orange som pilar genom höstrusket.
Kallar dem sällan tunnelbanevagnar eftersom mestadels av dem mig veterligen går ovan jord.
En Youtubevideo från Fiskhamnen kan du ser HÄR. Verkar inte vara någon större trängsel den dagen videon togs 🙂

Memphis Platter.
Memphis Platter.

Väninnan mötte mig vid bussen och så blev det ett glas mousserat och en delad tallrik blandat gott på Memphis i Kampen. Jag blev bjuden både på det här och på musikalen senare på kvällen så jag tackar henne å det varmaste ❤

Lampan ovanför våra huvuden såg ut så här.
Lampan ovanför våra huvuden såg ut så här…
... och bardisken såg ut så här.
… och bardisken såg ut så här.

Så kontrasten till baren i anrika Svenska Teatern blev stor 😀

Här är det ännu ingen rusning i baren på Svenska Teatern men det blev det under pausen i musikalen.
Här är det ännu ingen rusning i baren på Svenska Teatern men det blev det under pausen i musikalen.
Beviset på att jag var på musikalen - eftersom foto- och videoförbud förstås gällde.
Beviset på att jag var på musikalen – eftersom foto- och videoförbud förstås gällde.

Musikalen motsvarade helt mina förväntningar. Mia Hafrén som spelar Donna är ursprungligen från Lovisa. En kvinna vi alla kan vara stolta över. Sådan röst, sådan karisma, sådan talang. Och så hårt hon jobbat genom alla år, bland annat i gruppen FORK.

Och jag kan förstås inte låta bli att säga att jag faktiskt stått på samma scen som Mia en gång. Det var 1993 då Lurens sommarteater visade Pippi Långstrump. Mia hade huvudrollen som Pippi och jag var hennes skolfröken 🙂

Och lite konst från väggarna i teaterbyggnaden.
Och lite konst från väggarna i teaterbyggnaden.

När pjäsen slutade strax före tio på kvällen gick vi till centralstationen och tog bussen till Berghäll och därifrån väninnans fina lilla bil till Lovisa 🙂

Vi nästan FLÖG hem härifrån :-)
Vi nästan FLÖG hem härifrån 🙂

 

 

 

Världens mest onödiga pryl?

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer
Första pris i poängkastning.
Första pris i poängkastning.

Ja, det finns ju en massa onödiga prylar men jag undrar vem som kommit på prispokalerna?

Visst är de fina på sitt sätt, och de kanske kan användas på olika vis. Något att skåla i, eller som vaser för blomsterarrangemang?
Men, men…

Gick nyss igenom en låda som innehöll en massa plaketter och pokaler i olika storlekar. Någon har jag vunnit i poängkastning på frivilliga brandkårens tävlingar. Någon annan i bowling eller i stövelkastning – det ni! De flesta pris fick jag då jag var aktiv motionsidrottare och spelade volleyboll – ja, jag har faktiskt spelat i division två i Sverige också – 1998 i Vallentuna. Men nu kom vi in på ett sidospår.

Jag vet inte vad jag ska göra med alla pris, för jag vill inte ha ett prisskåp och jag vill inte varje vecka torka damm från prylarna.

Så efter att jag hade tittat på dem och kommit ihåg en del skojiga eller spännande tävlingar slängde jag pokalerna och plaketterna.

Om ni annars undrar hur jag mår kan jag säga att det knallar och går.
Den friska höstluften och alla fina färger i naturen gör mig glad och saker jag planerat att göra med vänner ser jag fram emot.
På onsdag ska jag se musikalen Mamma Mia på Svenska Teatern i Helsingfors!
Och på jobbet fick jag i dag ägna mig åt det jag gillar mest – sport!