Mehiläinen

Glädjande besked, bara att tralla vidare

~ Carita Liljendahl ~ 24 kommentarer

Bilden togs i väntrummet hos Mehiläinen i Borgå i måndags. Jag gillar när läkarcentralen, också i Lovisa, har Mumin som tema här och där 🙂

Fick idag besked från läkaren. Röntgenbilden visade inget alarmerande utöver sånt som hör åldern till. Det kan ha varit en bit brosk som flyttade på sig och som förorsakade smärta då den låg på fel ställe. Senare kan sådana kapsla in sig. Lårmuskeln har troligen en bristning, kan ta veckor att bli bra, men med tålamod löser även det sig.

Jag har remiss till ortoped och magnetröntgen, men enligt läkaren behöver jag inte åka dit på stört. Jag väntar och ser. Blir knäet sämre åker jag iväg, annars kan jag leva normalt med långsamma promenader. Viktigt att röra på sig men kilometerlånga turer kan jag inte tillsvidare ta.

Jag ser således tiden an med tillförsikt. Snart är våren och sommaren här, och värme gör gott. Olika planer och tankar finns i huvudet och vad är bättre än det. Att tänka på framtiden ❤

Med ett brett smil i fejset…

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer

… är jag här på väg bort från läkarcentralen Mehiläinen där jag har min företagshälsovård. Det här är utsikten från andra våningen varifrån jag, på grund av trilskande knä, tog hissen ner, inte trapporna.

Det ser lite skojigt ut med kyrktornet på husets tak 🙂

Här har jag världens bästa läkare ❤ Jag skulle unna alla att hitta en så sympatisk och kunnig person. Allt går smidigt och nu har jag remiss till röntgen för knäet och förnyat recept för blodtrycket, som var bra (jag hade gjort uppföljningar hemma). Jag kollade också om jag kan ta melatonin för att ha lättare att somna, att den kan kombineras med den medicin jag nu tar och det blev grönt ljus även där.

Har åter en natt bakom mig då jag somnade klockan 05… lade mig 23.30. Sånt går ju inte i längden. Dels beror den dåliga sömnen på att jag inte kan hitta något bra läge att ligga utan att knäet säger sitt.

Hahaa. Nu blir det bara texter om krämpor och mediciner, såsom till denna ålder hör 😀
Men jag var på riktigt glad och nöjd och hade ett brett smil i ansiktet när jag gick ut.

Efter läkarbesöket. Kaffe och croissant med mandelmassa, som jag delade med syrran på Café Favorit. Lite som en annorlunda fastlagsbulle. Jättegod!

Intensiv dag med allt möjligt

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Då förmiddagens jobb var undanstökat hade jag tid på privata läkarmottagningen Mehiläinens labb. Några hundralappar (i euro) fattigare blir jag… men hälsan, ni vet. Och hjärtfilm (EKG) och diverse test utgående från blodprov tas inte så ofta. Det här är alltså en uppföljning efter att jag fick ny blodtrycksmedicin. Trycket var igår 113/70 så det är ju utmärkt. Men om medicinen påverkar njurar, lever och andra organ ska följas upp.

I väntan på massagetimmen åt jag en italiensk artesanglass, smak: espresso. Il Duo är ett prisbelönt företag här från Lovisa.

Påväg till massagen knäppte jag i all hast en bild av en utställning som finns i gamla järnhandeln. Ja, järnhandel har här inte varit på tiotals år, och nu är det även annars länge sedan här fanns verksamhet alls. Huset är mycket förfallet, men i fönstren kan ändå foton visas. Dessa är från gamla Lovisa. Speglingen i fönstret gick inte att undvika, men det blev ju en ganska rolig effekt med bilar och moln.

Åskan mullrar i horisonten men tycks inte våga komma hit med regn. Vattnade på gravgården. För även om det kommer regn kan det vara korta, häftiga och lokala skurar som inte alls väter ner gravarna fastän de väter ner andra platser.

Och så lite jobb ikväll igen då jag gjorde annat på dagen. Tycker om den friheten på torsdagar och fredagar. Dags att åter räkna arvoden då månaden är slut.

Glad tisdag, Finland med i Nato!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Jag tror att det sitter en fredsduva uppe på det här konstverket. Tänkte inte på det då jag tog bilden. Det är ju lite symboliskt då Finland i dag blir fullvärdig medlem i Nato.

Pelaren med de belysta relieferna, ett konstverk av Lovisabon Tero Maksimainen, står i gamla banksalens ingång, numera ingång till Kyrktorget som är församlingens lokal. Härifrån kommer man också in till företagshälsovården Mehiläinens trappa om man inte tar hissen.

Besökte företagshälsovården i dag och fick en underbar läkare. Han var precis så tydlig och empatisk som en läkare ska vara. Besöket gick smidigt undan på femton minuter, det blev lagom med roligt small talk men annars enbart fakta. Nu har jag lite hopp om att få bort överflödig vätska från kroppen och jag fick remiss till en naprapat.

Glad tisdag alltså. Blå himmel, sol och marknad på Lovisa torg! Och som tidigare noterat – även värt att fira Finlands Nato-medlemskap i dag den 4.4.2023, en historisk dag!

Allt blir inte alltid som en tänkt sig

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

… och bra är det att inte på förhand veta vilka utmaningar som väntar en längs dagen.
Sov gott hela natten, var inte uppe en enda gång – ni vet, på vissa besök i ett litet kaklat rum 🤣

Här är jag på väg ut från Mehiläinens arbetsplatshälsovård. Som företagare anlitar jag detta företag. Jag har, lyckligtvis 🙏 inte många gånger behövt anlita vården, förnyat blodtrycksmedicinen bara. Under coronapandemin var det ju inte heller lätt att komma till vården om det inte var nåt jättebrådskande.

Nu hade jag ändå bokat tid för fem blodprov, och domen får jag på torsdag.
Egentligen, är det med min torra humor sett, ganska märkligt att jag vill betala 152 euro för att få veta vilka alla fel jag har 🙄🤣 Från Folkpensionsavstalten får jag ändå avdrag på 60 procent, så summan blev inte SÅ blodig. Men blod tappades jag på, och servicen var BUENO! Mycket trevlig labbskötare och då jag efteråt fick ge respons för betjäningen blev det en full tia!

Arbetslivstjänster, andra våningen, står det här. Mehiläinen, det är bi på svenska, alltså en insekt. Och visst stack den mig!
Fascinerad av träd har jag blivit och här kommer dagens andra bidrag till Trees on Tuesdays 🙂

Det var en ganska somrig dag i dag, +16 är ju jättelagom så här års!

Vimlet från LHH-dagarna är ett minne blott, men lite kommers är här ändå 🙂

Sedan det här med att alla dagar inte blir som jag tänkt mig. Mamma behövde akut hjälp. Hennes blodtryck hade stigit och hon var rädd. Då en mamma är rädd ringer hon sina döttrar i första hand, inte sjukhus och ambulans. När barn är rädda ringer de, eller ropar på, sin mamma eller pappa. Om döttrar och söner, mammor och pappor finns.

Allt ordnade sig. Mamma fick den hjälp hon behövde ❤