



Och det fina vädret lär fortsätta några dagar till.




… men det gällde att hålla i skumpaglasen faktiskt.
Kvällen började med Ölvins baconburger. Orkar ALDRIG äta en hel portion, men nåt slags mat måste man ju få i sig 😀
Sedan var tanken att vi skulle se midsommarstången resas vid Skeppsbron. Men tio i sex kom ett ösregn och det blåste så att vattnet nästan stod vågrätt i skyn.
Då valde vi att dricka ur våra glas inomhus på Ölvin eftersom det kom in vatten till och med från sidorna på terrassen med tak 😀
Tio över sex kom solen fram för en stund. Stången hade arrangörerna på Skeppsbron lyckats få upp.
Vinterjacka hade behövts. Det räckte inte med blus, tröja och vårjacka. Inlindade i fleecefiltar höll vi ut till strax efter klockan åtta på kvällen.

På Café Saltbodan delade väninnan och jag en flaska skumpa. Ibland gällde att hålla i glasen så att de häftiga vindpustarna inte for iväg med dem…
Kvällen avslutades hemma vid teven som så många kvällar tidigare, med fotbolls-VM och den spännande matchen Serbien-Schweiz som slutade 1–2.
I kväll är det HEJA SVERIGE som gäller ❤
Såväl om jag ser till vädret, som om jag sätter en måttstock på vad som är en bra midsommarkväll för mig själv.
Hos Marina och hennes man fick jag ta del av det här midsommarbordet. Här fanns nypotatis, matjessill, nubbe, vin, kokt ägg, räkröra, skinka, sallad, snacks och mycket annat gott. Jag tackar ❤
Såsom jag tidigare har sagt… syrenerna blommar än på sina ställen och är väldigt dekorativa med sina massiva klasar.
På kvällen besökte jag Skeppsbro-området. Där restes midsommarstången. En video som visar hur det gick till finns på Nya Östis Facebooksida.
Sedan delade min syster och jag på en midsommartårtbit och jag drack ett glas mousserat.
Finlands 100-års jubileum (hundra år sedan Finland blev självständigt, 6.12.2017) firas hela året på olika sätt. Bland annat med ett världsrekordförsök, Koko Suomi tanssii – Hela Finland dansar. Det började klockan 22 och då var jag inte längre där, men Nya Östis direktsände händelsen i sin Facebookgrupp och där var faktiskt massor av människor. Min bild togs lite tidigare på kvällen.
Och även om det inte var jättevarmt ute så var det en FIN kväll, utan regn, utan blåst – med en helt behaglig temperatur, om någon frågar mig 🙂
Min hemstad marknadsför sig bland annat med sloganen ”Liten stad, stora upplevelser”. Många önskar också att staden skulle få Slow city-status.
Vårt fullmäktige beslöt nyligen att låta byskolorna leva. Beslutet väckte uppmärksamhet över bred front i dessa centraliseringens tider.
Klart att det finns människor som tycker att Slow klingar negativt och är detsamma som stagnering.
Själv hyllar jag just nu långsamheten. Att inte stressa. Att ta dagen ungefär som den kommer. Att lyssna på mitt hjärta och bara säga ”ja tack” då det är något jag verkligen vill göra.

Midsommaraftonen firade jag med en före detta kollega och hennes man. Vi åt på Saltbodan och satt sedan ännu några timmar ute på terrassen.
Det blev mycket snack kring journalistik såsom det brukar då vi träffas 🙂


