Snön kom nämligen i natt då jag sov och på morgonen hade det mesta smultit bort. Tror att det inte kom mer än ett par centimeter om ens det. Cykeln hade jag ändå fått in i förrådet, och jag tror att jag cyklar nästa gång först på våren, för jag har inga dubbdäck.

Annars är ju arkitekturen ett sammelsurium, tyvärr. Till höger fanns förr ett väldigt fint trähus, eller egentligen flera som kantade såväl Drottninggatan som Karlskronabulevarden.

Träbyggnaden till vänster inrymde för länge sedan en järnaffär. Den byggnaden har tyvärr förfallit totalt :-(, och står tom i dag. I fönstren visas gamla svartvita bilder från Lovisa.

Pusslet blev klart igår. Nu får det stå där några dagar innan jag bryter upp det och tar itu med följande som har ett juligt motiv.

Torsdagarna brukar vara arbetsdryga och ganska tunga. Vi storhandlar ofta med syrran och grannen då. Att samåka är bra och att få mycket gjort på en gång likaså. Sedan fördes mat till mamma, hennes mediciner doserades, vi bar in ved och snart kanske snöjobb väntar och fåglarna ska ha mat.

Då kan det vara bra att komma ihåg de ord som min mormor skrev till mig i en minnesbok 1971. Det har varit både roligt och känslosamt att läsa verserna igen, som mamma, pappa, min syster, annan släkt och vänner har skrivit till mig då jag var nio år gammal.