
Jag är inte stressad inför julen. Tiden har bara annars rusat. Brukar dock tänka att det är helt okay, för nu går vi åter mot ljusare tider och en spirande vår!
Jobbet är gjort för den här veckan, en mastig jultidning på 36 sidor borde nå prenumeranterna i morgon. Nu stundar fem lediga dagar.
Mycket har man ju läst om jordens undergång. Både allvarliga inlägg och raljerande sådana. För min egen del hoppas jag att orden lugn jul innebär nätter då jag inte får hostanfall och nätter utan näsblod.
För i går drabbades jag åter av näsblodet, först på kvällen, sedan på natten. Och det sista man ska göra om sådana åkommor är ju att googla. För då har man både hjärnblödning och leukemi.
Men blödningen upphörde snabbt och det lär vara ett gott tecken.
Men jag vet, jag KAN vara allvarligt sjuk. Å andra sidan, om jag är det, så är jag det. Då kan jag bara acceptera situationen och försöka göra det bästa av den. Jag har ofta tänkt att jag kanske också en dag bloggar om en allvarlig sjukdom, om behandlingar, om berg-och-dal-banan mellan hopp och förtvivlan.
Jag har också sagt att jag inte ska fråga ”Varför drabbades just jag” – då jag i stället kan fråga ”Varför skulle inte jag drabbas då så många andra drabbas”.

