Nya_Östis

Så här ser den ut…

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

… drycken lonkero, som jag skrivit om i olika sammanhang.
Som diskvatten har jag hört någon säga, men den är god. Inte väldigt söt, men såpass nog att en eller två brukar räcka.

Gin longdrink, hos oss kort och gott lonkero kallad. Uttalas lånkerå, med korta vokaler.

I dag har det varit kul att följa med statistiken då det gäller antalet sidvisningar på Nya Östis hemsida. Nyheten om kafeterian som söker ny företagare citerades i lokalradion. Det är alltid kul att få cred för något man varit först ute med.

Den tråkigare nyheten om mikroberna som upptäckts i idrottshallen hade alla också eftersom staden gick ut med ett pressmeddelande om det.

Solen har lyst från en klarblå himmel hela dagen och jag förde cykeln på vårservice. Det har blåst rätt mycket, sand yr upp från gatorna – men våren ÄR på gång 😀 !

Nyhetspuls

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer
Blev serverad kakao ur en fin kopp i dag – min idol Lilla My.

Jag har börjat känna av nyhetspulsen igen. Det var ett tag sedan.
Det fanns tider då jag inte orkade med den stress som nyheter innebar.
Då som jag var nyhetschef på Östra Nyland var det på sätt och vis ett dygnet-runt-jobb. Därför återgick jag till vanliga reporterjobbet.

Att jobba med nyheter på en regiontidning var inte heller min melodi. Jag vill helst referera, inte problematisera och ifrågasätta. Vissa nyheter kräver det greppet, men helst kör jag min egen stil och det får jag göra på Nya Östis. Att få ett förtroende känns stort – likaså det där med att människor litar på en och därför kommer med tips.

Eftersom NÖ utkommer bara en gång i veckan (torsdagar) är den inte en renodlad nyhetstidning. Men vi lyckas ibland vara först ute med vissa grejer ändå och sådana får fortfarande min puls att slå. Så än finns det lite liv i den ”gamla reportern” 🙂

Snyggt eller hur? Björkar (som har kapats för naturvård såvitt jag vet) pryder den här kafeterians fönster. Här pågår en utställning med naturfoton.

Ibland har jag ju skrivit om horoskop här. Hur roliga sådana är att läsa. Man tar dem oftast med en liten klackspark, men de här raderna från Året Runt för veckan 23–29 mars träffar tyvärr riktigt rätt för Tvillingen (mig).
Usch, så tråkig avunden är 😦

Du får en viktig roll i någon typ av grupp eller förening. Ofta agerar du bakom kulisserna, du drar i trådar och bestämmer mer än vad som först framgår. En person känner sig hotad av dig, troligen handlar det om avundsjuka.

Soliga vinterdagar

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Torget i vinterskrud i Lovisa. Jag gillar de här små gångarna som plogats upp i olika riktningar.
Torget i vinterskrud i Lovisa. Jag gillar de här små gångarna som plogats upp i olika riktningar. Ibland är här torgdagar med försäljning, det är inte alltid så tomt som i dag.

… men mest har jag suttit inne, då jag haft så mycket att skriva.
Jag vet inte om jag här på min blogg introducerat Nya Östis webbsajt. Du som vill veta mer om sådant som hänt på lokalt plan i Lovisa kan gå in där. Där finns en artikel som berättar mer om vad vi vill med sajten, den ska alltså inte ersätta papperstidningen. Vi vill inte ge bort grejer gratis, vi vill att folk ska prenumerera på papperet.

Då ni som läser min blogg ibland frågat vad jag jobbar med är Bloglovisa en sak. Men bara en liten bäck av många små, som bildar en lite större å. Med bara ett uppdrag skulle jag inte klara min ekonomi 🙂
Också på den här sajten finns massor att läsa om Lovisa, också på finska.

Bastion Ungern i vintersolen.
Bastion Ungern i vintersolen.

Och så fick jag mitt andra postcrossingkort i dag. Det första kom förra veckan från USA, i  dag fick jag ett från Indien! Jättekul!

Elephant on work står det bak på det här kortet som jag fick av en ung studerande kille.
Elephant on work står det bak på det här kortet som jag fick av en ung studerande kille.

 

Tiden rusar – snart är det vår!

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

Jag kom hem från Sverige vid 12.30-tiden i dag.
Satt sedan och jobbade fem timmar. Att packa upp och tvätta måste vänta.
Hade texter som behövde skrivas ut.

Sedan gick jag till vårt lilla köpcenter Galleria för att träffa finansminister Petteri Orpo.
Tycker han verkade vara en trevlig prick, och ganska stilig också.
Men då jag delar med mig av sådana åsikter på Facebook får jag också vara beredd på att alla inte inser att jag skriver nåt med glimten i ögat… 🙂

Finansminister Petteri Orpo besökte köpcenter Galleria.
Finansminister Petteri Orpo (stående) besökte köpcenter Galleria.

Här kan du som ännu inte bekantat dig med Nya Östis sajt göra det.
Vi tänker inte börja ge allt material gratis på nätet. Här lägger vi endast ut lockbeten till några få artiklar och hoppas att allt fler vill prenumerera på tidningen eller köpa lösnummer av den.
Framtiden är lokal och en ultralokal papperstidning överlever just därför.

Känner att tiden rusar just nu. Jobbmässigt är jag bokad varje vaken minut över en vecka framöver. Men det är kul! Och till alla er som läser min blogg och kommenterar här säger jag tack ❤ … jag gör svarsvisiter hos er så ofta jag hinner.

Businesstrip väntar

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Låter det inte flashigt? Nu är det inte något flyg i första klass till Västindien som väntar. Men Stockholm är inte illa heller. Jobb förenas med nöje på resan. I morgon bär det av och på tisdag är jag hemma igen. Så de kommentarer ni skriver imorgon kväll och på måndag godkänner jag först på tisdag.

Har börjat packa :-D
Har börjat packa 😀 Några vänner i Stockholm ska få ett par nummer av Nya Östis.
Ett Lovisa-vykort.
Ett Lovisa-vykort.

Många i postcrossingen vill ha vykort från landet eller staden där du bor. Köpte några till i dag.
Sex av åtta kort har slumpats till Ryssland, ett till Storbritannien, ett till Tjeckien. Fyra har nått fram, fyra är ännu på väg till Russian Federation.

Nu ska jag jobba lite. Har ett större översättningsjobb på gång och ett projekt som pågår sex månader framöver. Dels ska uppdrag för det göras redan nu, dels ska kommande sådana schemaläggas noggrant.

Och så en lite skojig grej 🙂
I en väns telefon, bland kontakterna, har jag helt oförklarligt plötsligt fått namnet Marko! Telefonnumret är mitt, allt annat stämmer förutom namnet. Vännen har inte knapprat in det men då hon får samtal av mig står det ”Marko ringer”.
Jag som alltid tänkt ”om jag kunde få vara man ens för en dag i mitt liv” blev plötsligt det 😀

Rostkonst

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Då jag såg min bloggvän Kristallinas inlägg kom jag ihåg att jag också har en bild på rostkonst i mitt arkiv. Jag tog den i höstas i samband med en intervju för Nya Östis. Vi har en lokal konstnär, Torolf Eklöf, i Lovisa som är en hejare på att återanvända saker som andra slängt bort.

Vissa saker han gör används som prydnader i trädgården, men han har också tillverkat alla möjliga nyttoprylar av återanvänt material.

Torolf Eklöf har tagit tillvara rostigt material och format en orm av det.
Torolf Eklöf har tagit tillvara rostigt material och format en orm av det.

 

Jag tänker inte låta mig kuvas

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Jag har alltid velat vara mig själv och jag vill stå för det jag tror på. Hit hör den riktigt lokala journalistiken. Det som jag nu ganska långt jobbar med.
Nog för att jag gör annat också, men ungefär hälften av min arbetstid ger jag till ultralokala Nya Östis.

Nu känns det också skönt att jag får skriva om mitt jobb, här på min privata blogg. Hur jag trivs med det jag gör. Det har nämligen inte alltid varit självklart. Det fanns tider då jag blev ombedd att skriva om jobbet på en jobb-blogg och om det privata livet på min privata blogg. Jag fick INTE blanda ihop dessa. Inte ens fastän jag enbart ville skriva i positiv ton om mitt dåtida jobb.

Det är klart att jag förstår att det var personer som inte gillade min privata blogg, som kallade den hatblogg, som såg till att jag skulle kuvas.

En av mina artiklar i dagens Nya Östis.
En av mina artiklar i dagens Nya Östis.

Jag önskar innerligt att den tiden är förbi nu.
Låt mig bara få vara ifred. Låt mig skriva det jag vill. I synnerhet på min privata blogg, som jag vill att ska vara ett uppmuntrande forum.

Låt mig också få vara en refererande, saklig journalist i nyhetssammanhang. Och låt mig få skriva om marthor som handarbetar utan att förlöjliga mig för det jag gör.

För alla som följt min blogg i åratal, ni som sett vad jag skrivit på Facebook, ni som läst mina artiklar i olika tidningar – ni som på riktigt känner mig.

Ni vet vem jag är. Ni vet vilka värden står mitt hjärta nära ❤
Det vet jag själv också. Och jag tänker inte låta mig kuvas.

Nu får det bli lite juligt här…

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

… det är ju trots allt ändå bara dryga två veckor kvar till julafton.
Jag har fått de första julkorten, långväga ifrån. Från andra sidan jordklotet faktiskt, och då är det bra att vara ute i god tid.
Posten i Finland har inte heller blivit överöst med rosor på senaste tid. Det är inte brev- och postbärarnas fel… utan något annat som haltar betänkligt i systemet.

De här kortet kom ändå fram och jag tackar för det. Har ett fadderbarn i Bolivia och fick hälsningar från henne via en tolk.

Hälsningar av fadderbarnet <3
Hälsningar av fadderbarnet ❤ Vackert bolivianskt hantverk.

Och så hade vi julmarknad på torget i Lovisa i dag. Vädret var ganska grått och ruggigt. Jag delade ut ett femtiotal Nya Östis-tidningar där. Kul att prata med läsare och eventuella kommande prenumeranter.

Har tagit massor av julinspirerade bilder med tanke på tidningens paradsida den 22 december. I dag valde vi ut en bild av tolv, resten publicerar jag här på bloggen! Om det är just min bild som landar på NÖ:s parad inför jul vet jag inte, men det är kul att kunna bidra med förslag.

Ängeln var en av favoriterna, men nu publiceras den här i stället :-)
Ängeln var en av favoriterna, men nu publiceras den här i stället 🙂

Jul med Ernst!

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Skrev den här veckan med rätt kort varsel en kolumn till Nya Östis.
Jag grep tag i ämnet jul, eftersom tidningen kom ut den första december.
Eller rättare sagt skrev jag om de dygn vi har kvar till jul.
Om väntan på julen. Som jag önskar ska bli fridfull för alla.

Jag skrev också om det som många kallar ”klyschan-leva-i-nuet”.

Jag övar på att reflektera över det jag gör. Jag känner fingertopparna mot tangentbordet då jag skriver, och doften av hyacinten som letar sig från rum till rum.
När jag är ute och promenerar hör jag hur snön knarrar under skon, upplever isskorpan som brister då jag stiger på den.
– – –
Vinterns vackraste högtid är snart här. Låt din väntan på den blir fridfull. När julaftonen kommer ska vi inte vara slutkörda som om vi nyss spurtat i mål efter vårt livs tuffaste löptävling. Vägra stressa.

Jag försöker leva som jag lär.
Jag försöker leva som jag lär.

Och IKVÄLL är det dags för första avsnittet i Jul med Ernst.
Kan det bli mysigare?
Jo, förstås, om man INTE gillar Ernst.
Men ser ni – JAG gillar Ernst ❤

(ps. blev lite platt fall här…ser att Jul med Ernst börjar först 8.12…) 😀

Månadsbilden, december

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Den här bilden på kalendern med bilder av Minna L Immonen tycker jag otroligt mycket om. Den ger mig riktig julstämning.

I dag skriver jag också en kolumn i Nya Östis som handlar om mitt sätt att se på livet just nu. Vad väntan på jul kan vara, för vi ska ju inte stressa.
För min egen del talar jag om att, så konkret jag kan, leva i nuet. Det låter som en klyscha, men många gånger är det lättare sagt en gjort att fånga stunden.

Och att vara tacksam för det vi har och får. Även motgångarna i livet.

"Saunan lämmitys" står det under den här bilden. Bastun ska värmas.
”Saunan lämmitys” står det under den här bilden. Bastun ska värmas.