Nya_Östis

Synlighet för Nya Östis och Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… blev det på TV-nytt i kväll. Jag vill se det positiva med att såväl tidningen som staden fick reklam, att jag sedan själv såg ut som jag gjorde är inte mycket att göra åt 😀 … i dag kommer reportrarna ofta ensamma, jag avundas dem inte… de riggar upp kameror, fäster mikrofonanläggningar, testar ljud och ljus. Tekniska problem uppstod men Carmela Walder från Yle Östnyland var hur proffsig som helst.

Det finns ingen som sminkar dem som ska med i sändningen, på samma sätt som man tydligen fortfarande sminkar dem som kommer på besök till tv-studion.

Här ger nyhetsuppläsaren förhandsinformation om kommande inlägg.

Inlägget handlade om en undersökning som visar att hyperlokal journalistik vinner allt större terräng. För att folk vill läsa om sådant som ligger dem nära, se bilder av bekanta i tidningen, läsa deras namn.

Vyer från Lovisa på tv, den här känner många av mina bloggvänner igen.
Alexandersgatan korsar Mannerheimgatan. Foto från tv-sändningen.
Helena Orava intervjuas. Hon är en prenumerant som vill ha en lokal papperstidning.
En del av redaktionen samlad.
Jag. Den här bilden gick ännu an… Men då jag såg mig själv i närbild i intervjun blev jag så paralyserad att jag slutade fotografera 😀

Får nog bara vänja mig vid…

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… att måndag, tisdag, onsdag är så späckade med jobb att det inte finns tid för djupare inlägg på bloggen.

Jag försöker besöka mina vänners bloggar så ofta jag kan, och jag vill kommentera där, för jag tycker att det utgör en viktig interaktion.
En gör så gott en kan 🙂

Vy från Mannerheimgatan.

Vi hade radio och tv på besök på vårt måndagsmöte i dag. En liten snutt om Nya Östis går ut i morgon i TV-nytt kl. 19.30 på Yle Fem. I något annat skede blir det säkert en webbartikel också som handlar om hyperlokal journalistik.

Jag har fullt upp de närmaste veckorna, och en del spännande på gång de närmaste dagarna. Vågar berätta om det och visa bilder sedan då projekten rotts i land!

Ute dansar snöflingorna vackert

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer

Det är fint då snön inte vräker ner. Ibland ser det ut som om flingorna flyger uppåt, och det kanske de gör, i vindens virvlar.

Jag försöker skapa lite vårstämning här hemma med den första buketten tulpaner.

Det är intressant att följa med tulpanens ganska korta livscykel från sluten knopp tills den öppnar sig för att slutligen bli ett konstverk med blombladen stort utslagna.

Har nuförtiden rätt mycket jobb med Nya Östis. Allt syns inte ens på tidningssidorna då det handlar om textredigering, kontakter utåt med skribenter, handledning av prao-elev, planering av framtida artiklar osv.

I dag följde praon och jag en stund med layouten, det är ju också ett betydande skede av tidningsframställningen. Verkligen ett pussel!

Nu väntar jag verkligen på våren – men jag vet att den ännu lär ta lite tid på sig 🙂

Glad måndag! 18-12-2017

~ Carita Liljendahl ~ 34 kommentarer

Nu gör jag åter något otypiskt östnyländskt. Jag glädjer mig offentligt åt de  gratulationer jag fick då jag blev utnämnd till redaktionschef på Nya Östis, och även åt alla hälsningar jag fått under veckorna som gått efter det.

Jobbet är roligt och givande, men ändå inte enbart en dans på rosor. Små taggar får man allt räkna med att få i fötterna nån gång.

Jag känner att jag nästan spricker av idéer och vilja att utveckla tidningen. Samtidigt vet jag att det handlar om en stor balansgång där såväl medarbetare som läsare ska få vara med. Inga stora förändringar sker över en natt. Och inga jättestora sådana behövs heller. Närmast handlar det nu om att lyckas justera små saker som har med läsvänligheten att göra.

Men jag tror att om jag har ett öppet sinne och samarbetar över bred front och om viljan att skapa någon väldigt lokalt tillsammans finns hos fler än bara hos mig – DÅ fortsätter tidningen må bra!

Blommor jag fick för ett par veckor sedan.

Glad måndag till alla! Uppmuntra varandra, visa omtanke och respekt.

Ordning och reda

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

… vill jag ha då jag jobbar. Just nu känns det ännu mer angeläget än någonsin att få allt förtecknat, med papper och penna i en kalender, och som kom-ihåg-listor på Word-dokument som går att skriva ut via datorn.

Telefonens och Googles kalendrar i all ära… men sviker tekniken mister du allt det där viktiga. Plötsligt finns inget kvar. Således är det dubbelgardering som gäller.

Papper och penna är fortfarande överlägsna arbetsredskap. När jag intervjuar någon, inte står jag där och gör anteckningar på telefon, inte på padda heller 😀

Nytt år, nya möjligheter, och fram för allt – nya utmaningar 🙂

Att skriva ner saker gör också att mitt visuella sinne aktiveras. Och så får jag bort saker ur hjärnkontoret 🙂

Alla som känner mig och som vet hur jag brinner för det riktigt lokala i samhället. Tveka inte när det gäller att ta kontakt och säga hur ni vill att lokaltidningen Nya Östis ska utvecklas.

Och nej, jag är inte ny chefredaktör, någon hann redan fråga det på stan.

Min nya titel (redaktionschef) är inte heller viktig i sig, men något namn ska uppdraget ha, det handlar ju också om ansvar.

För mig är samarbete på alla nivåer viktigast, och att tidningens alla medarbetare känner sig involverade, delaktiga.
Det kan låta som runda ord, klichéer, men jag försöker hela tiden öppna läget och skapa ännu bredare kontaktytor där läsare och vi som jobbar med tidningen kan mötas som vanliga människor. Alla är värdefulla, alla har sin viktiga uppgift att fylla.

På Nya Östis finns inga trösklar, inga artiklar är för små, inga tips för obetydliga. Tidningen vill vara riktigt människonära ❤

Möte under bar himmel

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

… vad kan vara bättre än det? Vi blev bjudna på så mycket gott hos två kollegor på Nya Östis. Utomhus i en lummig trädgård på en av sommarens bästa dagar. Vi fick hembakt bröd, bondost, rulltårta, glass… gissa om man rullade hem? 🙂 Tusen tack till värdarna ❤

Vackert dukat och vackert dekorerad bondost!

Jag är ganska trött just nu. Det har varit en intensiv dag. Men jobbet med arkivet, det vill säga spara-slänga, fortsätter. Jag vill att flytten ska bli smidig.

Det ska INTE behövas femtio flyttlådor den här gången…

Investerar i smått och gott för nya bostaden. Bland annat en badrumsmatta. Angående eventuella något större investeringar fattar jag inga beslut nu. Vill se hur mina ägodelar sätter sig på nya stället först.

Dagen i bilder

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Försäljning på torget, charmfaktor tycker jag.

Dagen började med att jag kollade priserna på produkterna på torget. Vi gör lista på dem varannan vecka i Nya Östis.

Blomsterarrangemang.

Jag tycker vi har oerhört fina blomsterarrangemang i staden och vill ge beröm för det. Mycket klagas det om till exempel via Facebook, nyligen var det någon som skrev om blommor som SAKNADES vid busstationen. Varför se det som man inte har, i stället för att se det som FINNS?

På SUP-bräde i Strömfors bruksmiljö.

Då jag hade fotograferat två hus som är med i Lovisa Historiska Hus i Strömfors bruk fick jag syn på det här. En lugn miljö att lära sig paddla på SUP-bräde. Men jag skulle inte ha velat falla i vattnet där bland alla näckrosor… 😀

Ganska bråda tider

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer
Mycket intressant att läsa!

Ska snart ut på två uppdrag för Nya Östis. Sedan ska två hus fotograferas inför evenemanget Lovisa Historiska Hus.

För att få allt viktigt gjort innan semesterresan behöver jag göra listor där jag kan bocka av saker och ting. Papperskalendern är också ett viktigt redskap.

Det har nämligen dykt upp en del angenäma överraskningar i mitt liv.
Jag känner äntligen att jag börjar ha lite flyt, att hösten kan bli hur härlig som helst, att jag inte är en evig loser 🙂

Tålamod har krävts. Men jag känner mig bönhörd ❤

Annorlunda utställning

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Via mitt jobb för Nya Östis har jag chans att uppleva allt möjligt trevligt.
Klart att jag kan gå på en utställning utan att göra det som ett jobb, men som journalist får jag ju alltid träffa konstnären på plats. Höra henne eller honom berätta om sina tankar.

Och just det var väldigt givande i dag. Jag kände något slag av själarnas gemenskap med Sari Olin som är en av utställarna i Theodor de närmaste tre veckorna.
Mer om utställning finns här. Och ännu mer förstås i torsdagens tidning 🙂

Jag vill skydda dig från allt ont heter det här verket.

Tankar kring den stundande resan lovade jag också bjuda på, för jag tänker ju på den varje dag nu 🙂
Resan betalades i dag, avfärd blir det i början av september. I går frågade en väninna ”varför bad du inte mig med?” … och då sa jag som det är, att det känns svårt att ”tigga” om sällskap. Dessutom finns ju alltid tanken där om att den man reser med måste vara funtad på samma sätt som jag.
Den här gången vill jag inte ha någon aktiv semester med långa promenader i hettan, inga bergsbestigningar, inga museer och fornlämningar. Jag vill sitta på balkongen och dricka vin, jag vill sola, bada, läsa, skriva. Jag vill äta gott och strosa runt i närmiljön. Hotellet är litet, orten där jag bor likaså.

Väninnan tyckte lika. Så nu åker jag inte ensam 🙂
Men vi är personer som också kan vara för oss själva, jag tror det kommer att funka bra! Och klart att det är roligare att tacka ja till en utflykt, till att åka in till Corfu stad, kanske hyra bil – då man är två. Det är sådant som jag eventuellt inte hade gjort ensam.

Bilder från lördag och söndag

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Igår firade Nya Östis läsarfest på Skeppsbroområdet. Många människor i rörelse, och trevligt att få höra kommentarer av läsarna som gillar sin tidning. Jag försöker fokusera på god energi. Det var lätt en sådan här kväll. Inte ett surt ord av nån!

I början av kvällen var det ännu inte tjockt med folk men ett par timmar senare blev det trängsel.
Båtar vid Skeppsbron.

Från det här området har jag visat bilder förr, och månne det inte är en av sommarens mest fotograferade platser i Lovisa.

Gästbåtshamnens lilla infokiosk.
Café Skeppsbron.

Här åt svenska gästen, min mor, syster och jag i dag. Eller egentligen satt vi i ”glasburen” till vänster men av den syns bara en bit.

På Café Saltbodan blev det efterrätt.
Bryggan med allmogebåtarna. Och visst är trädet fint!?