Blir bara ett kort inlägg därför.
Fixade lite försäkringar på förmiddagen. Städade så gott jag kunde i sovrummet ett par timmar på eftermiddagen. Ska få en väninna på besök.
Det ger alltid lite extra motivation att ta itu med saker då man ska få en gäst.
Snart redaktionsmöte med Nya Östis där jag är en av medarbetarna.
De här mötena är faktiskt en av veckans höjdpunkter! 🙂
… är en ganska svår nöt att knäcka. Vad behöver man och varför?
Jag har ett arkiv över allt jag skrivit i olika tidningar under trettio år. Ni må tro att det handlar om ett antal pärmar… ska jag slänga dem?
Mina dagböcker och riktigt gamla fotografier kan jag inte kasta. Jag känner att jag blir helt historielös utan dem.
Har varit på en konstutställning i dag, ett jobb för tidningen Nya Östis. Jag tycker om då Galleri Theodor har så låg tröskel, där får allt från amatörer till etablerade konstnärer visa sina alster.
Jag får lite lust att börja måla igen när jag ser andras alster. Men så dyker tanken upp igen. Vad gör jag med alla teckningar och tavlor jag skapar då jag inte kan räkna med att någon vill köpa dem? 😀
Under flytten slängde jag bort största delen av de arbeten jag hade skapat på kursen för två år sedan. Många av dem var sorgearbeten efter skilsmässan och börjar känna att jag nu är klar med det mesta som hade med den att göra.
Nu har jag andra frågor att ta itu med.
Men de får ta den tid de kräver.
Det försöker jag fortsätta med.
Dels handlar det om att våga visa bilder på mig själv fastän jag här är förkyld och inte enligt egen åsikt alls till min fördel. Dels handlar det om att våga säga att jag tycker väldigt mycket om att vara en av medarbetarna på lokaltidningen Nya Östis.
I dag firades staden Lovisas namnsdag och därmed arrangerades marknad på torget. Nya Östis var där och delade ut dagens tidning och pratade med läsare. Det är helt underbart att möta folk öga mot öga. Att få höra deras åsikter om tidningen, vad de tycker att är bra och vad de anser kunde bli bättre.
Bland annat det skrev jag i en kolumn i Nya Östis i dag. Där har jag ett av mina frilansuppdrag som jag gillar väldigt mycket. Jag har alltid tyckt om lokaltidningar där tröskeln för vad som publiceras är nästan obefintlig och växelverkan med läsarna stor.
Kolumnen handlar också om hur viktigt det är att alla blåser i samma glöd. Vill läsarna ha kvar sin papperstidning, må så vara att den utkommer bara en gång i veckan, måste de prenumerera på den. Ge bort tidningen i gåva, annonsera i den, kom med nyhetstips. Vi behöver alla varandra.
I en värld där du får mycket gratis på nätet och nyheter från hela världen, från stora centra och regioner i ditt hemland, som tutas ut via radio, tv och stora tidningar… i den världen är många beredda att betala för det totalt lokala som de inte får nån annanstans.
De vill läsa om människor de känner, om saker som ska hända eller som har hänt. De vill ha sportresultat och evenemangskalendrar. De vill ha det där riktigt lilla och människonära.
Så jag säger – länge leve papperstidningen och framförallt lokaltidningen!
… var det ju onekligen då jag i dag hade förmånen att som frilansjournalist ta del av inspelningarna av den tredje filmen om Ada och Glada som görs i Lovisa. Filmen är en finsk produktion och här finns lite info, på finska, om den.
Den här dagen har åter varit intensiv. Skrivjobb hemma klockan 9-13. Är som mest effektiv då.
Ada och Glada-pressvisning 14-15.30.
Skrivjobb hemma 16-17 för att få artikeln till Nya Östis klar.
Hann sedan ännu träffa en väninna från västra Finland. En riktigt skön pratstund i kvällssolen på Skeppsbron blev det – tack för sällskapet!
Och sist men inte minst. I fjol uppmanade jag alla att skicka vykort. Särskilt många har jag tyvärr inte kommit ihåg att skicka själv den här sommaren.
Men tack Dimi för det fina kortet från Bulgarien ❤
För ett knappt år sedan startade jag mitt företag Carita Liljendahls mediabyrå. Det första uppdraget fick jag av Lovisa Tors innebandysektion. Tack till föreningen ❤
Sedan dess har jag funderat och kalkylerat. Hört folk säga att det är väldigt dumt att säga upp sig från en fastanställning med sex veckors betald semester. Men jag har också blivit uppmuntrad att följa mitt hjärtas röst.
Det dröjde nästan ett år innan jag vågade göra det fullt ut. Då hade mitt företag fått ett par uppdrag till och räknade ut att jag med hjälp av dem och besparingar på något sätt ska klara mig.
Vi får se hur det går 🙂
Jag är på målrakan med fotografierna av omkring femtio hus och interiörer i dem. Bilderna publiceras dels i mässtidningen, dels på evenemanget Lovisa Historiska Hus sajt. De finns även på Facebook under Loviisan Wanhat Talot.
Det gick förstås mycket mer tid åt det här projektet än jag kalkylerat med på förhand 🙂 Men jag är glad att jag fick uppdraget, via vilket jag lärt mig känna en massa nya härliga människor!
Bloglovisa är ett annat uppdrag. Jag modererar sajten och skriver rätt mycket själv men idén bygger på att invånarna ska interagera. Det har varit lite trögt där den första veckan men skam den som ger sig 🙂
Och så frilansar jag för olika tidningar, bland dem Nya Östis som är ultralokal.
Det jag vill mest av allt är att jobba i Lovisa och för Lovisa. Det finns så mycket fint i min stad.
Verkar som om den här skylten på något sätt glömts bort. Kanske den ska snyggas upp och det är möjligt att den använts bara under vissa pop up evenemang under sommarens lopp.
I går fick vi vår första soldag på en vecka. Lokaltidningen Nya Östis hade tur med tanke på sin läsarfest. Massor av folk var i rörelse på Skeppsbroområdet.
Jag knöt några nya bekantskapsband och kom hem först närmare två på natten. Vilket betydde att jag behövde sova till tio för att få de timmar sömn jag behöver.
I dag blir det några timmars jobb för företaget och ikväll förstås EM-final i fotboll.
Ps. Skyltsöndag förvaltas av BP på bloggen Konst eller konstigt. Hos henne hittar du en lista på andra som skyltar.
Ja, eller kanske det är för tidigt att ropa hej, vi är inte över bäcken än…
Inslaget där jag får uttala mig har ju inte sänts än 😀
Ni minns säkert att jag lite skämtsamt skrev att jag säkert bojkottas av Yle efter ”stormen” kring det där med att tv-bolaget inte ville visa inlägget de bandat hos mig om min blogg.
Men jag vill inte tjata om det mer utan hellre gå vidare. Tyckte därför det var kul när TV-nytt ville intervjua ett par av oss på tidningen Östnyland för att få veta hur det känns då vi snart får en konkurrerande tidning till orten. Nyhetsinslaget, som jag tror går ut på torsdag kväll, handlar alltså om våra tankar kring nya Lovisatidningen Nya Östis. De första numren kommer ut den 28 april och den 15 maj. Därefter är tanken att den ultralokala tidningen ska ges ut en gång i veckan, varje torsdag.
Det var inte lätt att ändra språkinställningar för tangentbordet, eller så är det bara så att det inte funkar i WordPress, för jag fick inte dom där slängarna jag ville ha på Berislavs släktnamn.
Men det var väldigt kul att ha honom och Lena på besök. Jag fick också ett tips om en artikel jag kan skriva till Östnylands sommarbilaga 🙂
Och Lenas fina blogg om olika böcker hon läst hittar du här.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 