Jag hade kört runt på olika ärenden och blev sedan sittande en stund i bilen. På något sätt fick jag lust att gråta där. Inte alls för att jag skulle ha varit ledsen. Tvärtom. Solens strålar värmde så gott. Jag såg en ekorre skutta över skaren i Kapellparken. Jag kände något jag vill definiera som vemod och lugn, även tacksamhet, då jag tänker på hur gator och hus ser ut i ett annat land i Europa 😥
I det här huset har också mina kusiner, min morbror och hans fru bott. Bostäder finns här än i denna dag. Olika affärer har kommit och gått på markplan. Nu finns här en köksinredningsaffär.
Väggen är som gjord för att få en muralmålning. Undrar varför det inte satsas på sådana i Lovisa? Kan mycket väl hända att de som bor i huset skulle motsätta sig min idé.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Du har så rätt så! Stora tomma enfärgade väggar är obehagliga enligt mig. Man kunde ju ta upp ett tema från andra sidan gatan!
På samma gata finns ju också en annan stor vägg, där som biografen ligger bakom – den kunde också målas 🙂
Man kan verkligen gråta när man ser hur ryssarna ställer till det i Ukraina. En hel civilisation raderas ut på grund av en maktgalen mans vansinne.
Kram, Ingrid
Ja, och ingen verkar kunna stoppa honom… det tar flera generationer innan såren läker.
Och krigsbrott är det ju, så någon dags ställs någon inför rätta, men jag tror att den maktgalne på nåt sätt ser till att han försvinner och inte kan åtalas… andra får skulden.
Kram!
Det känns bra med vanliga gator och hela hus. Den väggen är perfekt för en vacker målning.
Kramar från oss
Jättestor oanvänd yta är det ju 🙂
Kram!
En jättekul bild av gatan som du fotat i sidospegeln. Älskar också att leka med sådana ”motiv”. Du har helt rätt. Fasaden på huset är så urbota tråkig att en väggmålning skulle lyft hela byggnaden. Lovisa verkar vara lika konservativ som Stockholm – muraler är ett big NO NO. Vissa undantag finns – på Söder såklart. Så synd, det skulle vara så fint.
Ja, jag vet inte varför vissa väggar inte kan få fina målningar här.
Man ser ju så många sådana fina i andra städer ute i Europa.
Man kan vara ytterst tacksam över att det ser ut som det gör i ens område. Kommer kriget, så blir allt förstört och raserat.
Fint att ha drömmar om hur det var förr och jämföra med nu om det är positivt.
Onsdagskram!
Ja, alltså bilderna från Ukraina gör en ju så bedrövad – och samma kan hända oss så länge som despoten i öst tillåts härja på…
Torsdagskram!
Du är ju så bra på allt lokalt! Sök upp en lokal konstnär och föreslå att hen målar ngt trevligt på väggen. Vem vet hur snyggt det kunde bli?! ( Jo, jag förstår ju att du säkert behöver vissa tillstånd o dyl, men bortsett från detta…!)
Jag hoppas att någon som läser min blogg tar initiativ till muralmålningar i vår stad.
Så får den personen gärna ta äran åt sig för idén 🤣
Häftig bild i backspegeln.
Känner igen känslan❤️.
Vore fint med en väggmålning på detta hus. Kanske kommer.
Glad påsk!
Ja, det finns flera sådana ytor i vår stad där väggmålningar skulle sitta fint 🙂
Är det så att man blir lite känsligare, blödigare med åldern? ❤
Det är definitivt så att man blir känsligare med åldern. Det har redan min pappa alltid sagt.
Tror vi skulle oftare uppskattar det vi har. Det är nog inte många som gör. 🤗
Hade också en äldre bekant som sa att hon kunde bli gråterska på äldre dar 🙂
Hon var väldigt lättrörd och jag känner att jag blir likadan.
Blir alltid fascinerad över att folk flyttar så mycket. Undrar hur ofta man flyttar under ett livstid. I snitt.
Jag har säkert bott på tjugo olika adresser, om det ens räcker till 🙂
Jag räknade nu i mitt hemland har jag bott på 3 olika ställen, och här i Sverige 4 ställen. eller fem om det räknas att jag flyttade inom amma fastighet, från en etta till en tvåa.
Lite har du ju ändå då flyttat runt 😀
Bara det nödvändigaste.😊