… med tömningen av gamla lägenheten. Där ska ex-maken ha ett stort tack, han bor närmare den och har skött sista tömningen. Jag hade precis hunnit städa skrubben där jag bor i dag, så kom ett nytt lass med lådor vars innehåll jag ska sortera. Det mesta slängs säkert men där kan förstås finnas något jag inte vetat att jag saknat 🙂

Bjuder nu på en extremt osexig bild från min lägenhet. Jag vill att varje pryl ska ha sin plats här hemma, less is more och allt det där – ni vet. Men just nu är arbetsrummet inte en fröjd för ögat.

När jag tänker tillbaka, på allt jag gått igenom, så visst har prövningarna gjort mig starkare. De har fått mig att inse att jag klarar vad som helst.
I dag är jag nyfiken på livet. Vem vet vad som väntar bakom hörnet?

Och då jag gått igenom innehållet i de här lådorna har jag sorterat mycket i mitt liv. Prylar, vad är det? Vissa saker behövs i vardagen men det mesta klarar jag mig utan. Jag vill känna att jag kan resa i väg till Afrika i morgon om jag så vill.
Jag vill inget annat än leva här och nu, göra sådant som jag mår bra av själv.
Att jag tänker de här tankarna är ett litet mirakel.
Jag som inte trodde jag skulle överleva det som hände i maj i fjol.