Ursäkta denna misshandel..

av en fin etikett! Ursäkten går till min bloggvän Ordodlaren. Köpte Baccatums Hot Jelly chilispetsade gelé, men fick inte upp locket utan att värma det under hett vatten. Man är ju ingen Starke Adolf längre.

Men det här var precis vad jag behövde i kväll. Mycket energi har gått åt till jobb och sjukhusbesök. Ändå är det ju mamma som har varit med om den mest kraftkrävande upplevelsen. Det gäller att ha tålamod med hennes återhämtning.

Jag tror att människan orkar mer än hon tror. I vissa fall, under vissa perioder. Men sedan måste tid för återhämtning finnas, både då det gäller operationer och då det gäller att man är den som finns till för en anhörig, eller då man har mycket jobb, eller som i detta fall – då vi med min syster har både ock.

I går och i dag har man också jobbat på granngården med jag-vet-inte-vad. Rivit upp asfalt osv. Det bullrar, surrar, slamrar och smäller i ett från åtta på morgonen till fyra på eftermiddagen.

Just i dag kände jag att oljudet tärde extra mycket på mina krafter.

Men nu lite chili på ost och kex och ett par glas vin och sedan god natt och amen!

Tillåter mig vara trött

I går kväll vällde den stora tröttheten över mig.
Det är ju inte konstigt alls, med tanke på att jag kombinerat jobb med att finnas till för mamma.
I går kom beskedet om att operationen gått bra. Men såsom alla vet är faran inte direkt avblåst efter en stor operation. Infektioner kan uppstå, risk för blodpropp finns osv.

Ett höstarrangemang i nya blomsteraffären Dream Flower.

Många saker i hemmet har blivit satta på undantag. I dag hinner jag städa lite. Men annars har det varit mamma, tidningsjobbet och jobbet för Lovisa Historiska Hus som dominerat de två senaste veckorna.

Så i går kväll tillät jag mig vara trött.
Jag tillåter mig att börja gråta om det så känns.
Jag vågar säga ”just nu orkar jag inte”, jag gör hela tiden så gott jag kan.
Att släppa vissa saker är nödvändigt nu, konsten att prioritera är guld värd.

Vacker vägg, del 108

Förmiddagen var bråd, telefonen ringde i ett. Men det är ganska normalt under tisdagar och torsdagar, dagarna innan Nya Östis kommer ut.
Material väller in, det kommer artikeltips och frågor av allehanda slag.
Tycker det är positivt, tidningen verkar uppskattas!

På eftermiddagen besökte jag ett av de nya husen som är med i Lovisa Historiska Hus-evenemanget på helgen. Skriver om det till torsdagens tidning.

Hittade en vacker vägg där. Den passar bra in på min sinnesstämning nu, då frid och prioritering värdesätts högt. Mamma ska snart opereras. Hon har varit vid gott mod, men klart att en massa tankar rör sig våra huvuden.

Man kan ändå bara ta en dag i taget och försöka känna tillit. Kirurgerna är duktiga i Finland, så tänker jag.