OS-hockey

19 februari – hjälp någon

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Fastekalendern ber oss idag hjälpa någon. För mig passade det utmärkt med den utmaningen, för torsdagar är de dagar vi kallar anhörigvårdsdagar. Min syster och jag hjälper mamma. Vi handlar till henne och till oss själva, och ofta har vi min granne med oss så att också hon får veckohandla då hon saknar bil.

Då ser det ofta ut såhär när vi kommit genom kassan.

Mat och annat nödvändigt för hem och hushåll åt fyra personer.

Hos mamma hjälpte vi också fåglarna. Snö täcker marken och det är minus tio grader. Fåglarna behöver mycket mat.

Som tack för att vi bjuder skjuts åt grannen brukar hon ibland bära in ved till mig, så nu har också hon hjälpt någon i dag.

Nu ska jag rada veden i korgar och ställningar och så börjar jag elda.

Igår var det stor spänning i OS-hockeyn då vi hade en liten målvaktstabbe som gav Schweiz ledningen med 0-1. Sedan gjorde schweizarna ännu 0-2 och det såg inte bra ut för Finland…

Jag hör ju till de stora optimisterna som tror på mitt lag ända till slutet. Om laget ligger under 3-0, två minuter före fulltid kan jag ge slaget förlorat, men jag vet också att man kan göra tre mål på en minut…

Nu reducerade Finland till 2-1 då kanske sex minuter återstod och sedan kvitterade vi till 2-2 och vann i förlängningen. Imorgon väntar Kanada… det blir en tuff drabbning.

Trist att Sverige föll ur turneringen. Jag hejar alltid på Sverige då det är så att SWE inte möter Finland.

Hälsostegen för 12.2–18.2 blev inte fler än 11.680 då jag hade ett par dagar som jag bara vilade hemma. Dagar som verkligen behövdes. Och nu borde det bli mildare om en vecka. Men få se. Noll grader skulle ju kännas som rena rama sommarvärmen!

Oväntat är temat

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… hos Elisa då hon ställer sina fredagsfrågor. Svar på dem kommer sist i det här inlägget.

Nu får vi se om det oväntade sker, alltså att Finland besegrar Sverige i OS-hockeyn. När jag skriver detta är andra perioden i gång och FIN leder 3-1. Men vi som har varit med förr vet att allt kan vända, och speciellt svenskarna är kända för att komma igen 🙂

Nikolas Matinpalo gjorde Finlands första mål och intervjuas här i första pausen.

Jag har redan varit ute en sväng eftersom jag hade massage i dag. Minus femton grader men solen värmer redan en aning och himlen är vackert blå. Något oväntad var kölden ändå, fastän jag kollat prognoserna. Jag hade ju önskat att de hade slagit fel, men i natt var det -21.

Korsningen av Karlskronabulevarderna och Drottninggatan.

Vad är något du inte trodde att du skulle gilla, men gör?
Tar såsom Elisa fast på OS och att jag har tittat på snowboard och sådan där utförsåkning på skidor där de åker ner för en backe och längs räcken osv.

Vad kan få dig att ändra planerna snabbt?
Om något roligt utlovas istället för något intetsägande så hoppar jag på tåget.

Vad hoppas du ska dyka upp när du minst anar det?
Livets pusselbit eller en liten extra penningvinst.

Vad kan dyka upp i dina tankar helt utan förvarning?
Allt möjligt. När jag tänkte göra en sak och börjar med det kommer jag på, eller ser, något annat som bör göras och det pågår sedan hur länge som helst 😀

Vad gör du oväntat ofta fast du inte tänkt göra det?
Håller ofta på med minst fem saker samtidigt, stiger upp från stolen, soffan – avbryter mig själv. Men det är väl vardagsmotion det också.

Jaaaa! Efter en sjuttio år lång väntan!

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Finland har tagit sitt första OS-guld i herrarnas hockey, någonsin. I dag, den 20 februari 2022, är en historisk dag värd att minnas. En namnsdagspresent till mig som kom tre dagar försenad och en 60-års present som kom tre månader i förväg. Tack Lejonen för allt som ni gett mig genom alla de år jag följt er ❤

Det lönade sig att sätta klockan på ringning 5.55. Det lönade sig att se hela matchen. En stund var vi i underläge med ett mål, men jag känner mig inte jäv på något sätt fastän jag säger att Finland i dag var klart bättre än Ryssland. Vi vann 2–1 men matchen hade lika väl kunnat sluta 5–1.

I dag är det en bra dag! Solen 🌞 skiner från en klarblå himmel, det är minus två grader. Europa präglas förvisso av en orolig stämning på grund av Ukrainakrisen. Men i dag ska vi skåla för Finland och glädjas över det historiska guldet 🏒🥇 Vårt lag med sin fina tränare Jukka Jalonen och kaptenen Valtteri Filppula i spetsen är SÅ värda det!

Efter matchen gick jag och lade mig kl. 9.10 och fick en timmes sömn, mycket viktig för min återhämtning. Så tidig väckning som i dag har jag sällan, jag sover oroligt innan en sådan och min rytm störs. Men det var minsann värt alla ansträngningar att stiga upp tidigt i dag 🥰

Och tänk att Finland behövde åka ända bort till Kina för att få sitt första OS-hockeyguld 😂 Och att spela inför en publik som inte direkt var entusiastisk… Hur stor är hockeyn i Kina? Och hur intressant är det för publiken där att se Finland-Ryssland spela? Det var inga stående ovationer av en storpublik direkt, men de som fanns där verkade ändå ha hjärtat med, och en del finska flaggor fanns där också 🙂

Kvällsvyer från Alexandersgatan

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Tog de här bilderna igår när jag promenerade hemåt från väninnan efter klockan 21. Hade några fina timmar där då vi diskuterade allt från kristendom till buddhism och med ett öga såg vi på nyheterna om läget i Ukraina… och då hade vi ju synpunkter på Putin och många andra världsledare.
Det var en kväll då vi fällde några tårar över känslosamma minnen, men också en kväll då vi kiknade av skratt och vek oss dubbla 🤣❣

På vissa bilder har det sett ut som om vi sluppit snön, och visst – snöröjarna gör sitt bästa för att få bort högarna från gatorna. Nu då det regnar, eller kommer slask på dagen, och fryser till på natten är det snorhalt på många ställen. Enklast att gå på körbanan, och det kan jag på sena kvällen försiktigt göra i lilla Lovisa. Jag hinner stiga åt sidan om en bil kommer 🙂
Det här är också Alexandersgatan, med utsikt söderut.

I dag var lyckan enkel men stor då jag flyttade bilen här hemma från en gatan till en annan. Äntligen plogat hela vägen utanför mitt hus på Chiewtizgatan. Tack till er alla som jobbar dag ut och dag in med att forsla bort snöhögar och skrapa bort isiga kanter och sörja.

OS-hockey, ja! Jag brukar vara Finland trogen och ska se om jag orkar upp i morgon vid sextiden då finalen mot Ryssland börjar. Skulle vi knipa guldet vore det ju en unik händelse! Och så hoppas jag att Sverige får brons. Landet har i och för sig redan en hel massa OS-medaljer, rekord genom åren hittills, tror jag.

Men eftersom jag slutat stressa avgör jag inte i detta skede hur det blir. Orkar jag upp i arla morgonstund så orkar jag. Orkar jag inte går världen inte under av det.

Skyltsöndag, den 13 februari 2022

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Halva februari har nu gått. Vi tar oss med fart fram mot våren och sommaren!

En skylt vars text inte behöver översättas 🙂
Fler skyltar finns hos bloggvännen BP som förvaltar den här trevliga utmaningen.

Har kollat Sverige-Finland OS-hockey. Bra att det inte ännu är en vinna-eller-försvinna match… Usch, så vi skämmer ut oss med utvisningar och fult spel. Alla tacklingar var förstås inte avsiktliga, men fy…
Nåja, nu kan det ju bara gå bättre i kommande matcher när vi i dag tycks göra bort oss totalt. Det är 3–0 till Sverige när jag skriver det här, och andra perioden trasades för Finlands del helt sönder av utvisningar.

Heja Finland, heja mig och heja för lite frihet igen!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Första perioden mot Lettland i OS-hockeyn såg jag inte, hade jobb som vanligt som jag behövde få undan. Men de två följande ska jag se och nu har jag autosvar på mejlen och telefonen på stör ej. Så heja Finland och heja mig!

Ikväll ska jag ut med två vänner på en bit mat. Förra gången vi sågs ute på restaurang var nån vecka före jul, så det är två månader sedan. Allt stängdes ju ner efter jul och nyår på grund av corona och det mesta stod stilla i januari.

Så heja även för det! Att vi kan känna oss lite friare igen.