oxfilé

Blandade bilder från gårdagen

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Äntligen hade Dimi och jag tid att träffas över en bit mat. Vi sågs senast i våras om vi minns rätt. Kontakt har vi ändå, till exempel via Messenger. Men det här med att ha tid att sitta och äta några timmar i lugn och ro, och fortsätta prata ungefär där man slutade senast, är alltid lika givande.
Ofta har jag på restaurang Locale ätit ungefär samma rätter. Pizza med tomat och mozzarella eller Eero Laaksos lövbiff. Nu ville jag testa något annat så det blev oxinnerfilé på spett och pepparsås.

Dimi valde en tallrik med allt möjligt blandat från grönsaker till ostar, oliver med mera.

Chokladkaka med en klick grädde valde vi båda till efterrätt, och likören Amaretto Disaronno till.
Vi brukar ibland ha gåvor till varandra. Då vi inte setts på länge kan det bli kombinerad födelsedagspresent, kommande julklapp, namnsdagsgåva och påskgåva – allt i ett 😂 Jag gav en årskalender för 2022 med Inge Lööks motiv. Dimi skämde bort mig med ljus, choklad, rosor, små kulor man kan ha som fotbad och ett fint glasunderlag som berättar mycket om vår vänskap.

Bilder från resan, del 1

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Nyss hemkommen från en fem dagar lång resa. Två nätter på färjan, tre nätter i Täby i norra Stockholm. Hann med en utfärd till Västerås också.
Tog en massa bilder som vanligt och delar upp dem på flera inlägg.
Blev också en del vackra fönster och annat roligt som kan visas i framtiden.

En del av restaurangen som serverar grillad mat på Viking Gabriella.
En del av restaurangen som serverar grillad mat på Viking Gabriella.

Största delen av inredningen på Viking Gabriella revs ut i våras och ersattes med nytt. Mycket fräscht och väldigt trevlig personal. Verkar som om den gått i charmskola och det är ju aldrig fel. Någon kan ju tycka att small talk är för mycket, eller att det fjäskas, men jag måste säga att jag och min medresenär kände oss lagom uppassade.

Närstudie av taket i Grillen.
Närstudie av taket i Grillen.

Tomten! Vem är han?
Tomten! Vem är han?

När den här tomten hade pratat med barnen (som jag klippt bort från bilden) kom han fram till vårt bord och sa ”hälsningar till Lovisa”. Senare träffade vi honom i trappuppgången och pratade bort en stund, och likaledes i taxfreeaffären.

Han visste vem jag är. Påstod att ”alla känner ju dig i Lovisa”. Där fnissade han förnöjt bakom skägget och avslöjade inte vem han själv var. Gissa om det grämde mig? 😀 Jag kunde ju inte vara så fräck att jag skulle ha rivit skägget och luvan av honom!
Men visst var det kul att bli igenkänd av tomten! Snart ska jag bedriva lite detektivarbete för att få veta vem han är…

Gott knäckebröd med smak av bland annat anis. Det har bakats på båten och kom till bordet i en papperspåse. Smöret hade lätt smak av rökt fisk.
Gott knäckebröd med smak av bland annat anis. Det har bakats på båten och kom till bordet i en papperspåse. Smöret hade lätt smak av rökt fisk.

Väldigt delikat oxfilé, men 200 gram var aningen för mycket för mig. Den goda moroten och pepparsåsen syns inte på bilden.
Väldigt delikat oxfilé, men 200 gram var aningen för mycket för mig. Den goda moroten och pepparsåsen syns inte på bilden.

Efterrätt från stående bord. Bland annat bit av chokladkaka med hallonsås, struva med äppelsylt och vaniljsås.
Efterrätt från stående bord. Bland annat bit av chokladkaka med hallonsås, struva med äppelsylt och vaniljsås.

Aptitretare

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Jag åt inte allt det här på samma dag under Sverigeresan. Men har här samlat en del av allt det goda – för naturligtvis var det här inte heller allt som jag åt 🙂

Skagenröra i en liten söt burk.
Skagenröra i en liten söt burk.

Så underbart fint och fyndigt serverat, tycker jag. På Ravintola Kaarna i hjärtat av Helsingfors.

Räkmacka på Silja Serenade den stormiga kvällen 10 december. Hade tagit ett piller mot åksjuka så det gick bra att äta det här, och varken mat eller dryck kom tillbaka upp med hissen från magen :-)
Räkmacka på Silja Serenade den stormiga kvällen 10 december. Hade tagit ett piller mot åksjuka så det gick bra att äta det här, och varken mat eller dryck kom tillbaka upp med hissen från magen 🙂

Glömde fotografera de fina maträtter Bengt och Ingemaj serverade oss i Grindtorp. Men lyckligtvis kom jag ihåg att föreviga fredagskvällens ostbricka som avnjöts samtidigt som vi fällde några tårar framför programmet "Svenska hjältar".
Glömde fotografera de fina maträtter Bengt och Ingemaj serverade oss i Grindtorp. Men lyckligtvis kom jag ihåg att föreviga fredagskvällens ostbricka som avnjöts samtidigt som vi fällde några tårar framför programmet ”Svenska hjältar”.

På hemresan på båten, oxfilé med pepparsås.
På hemresan på båten, oxfilé med pepparsås.

Och hemma får jag en bra bit in på nästa år njuta av de här korvarna som mig veterligen inte finns att köpa i Finland. Tack för dem Ingemaj!
Och hemma får jag en bra bit in på nästa år njuta av de här korvarna som mig veterligen inte finns att köpa i Finland. Tack för dem Ingemaj!

Alltid lika kul med kryssning

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

När vi anlände till Stockholm på lördag morgon var det mulet, blåste snålt och snöflingor dansade omkring. En kompis hämtade oss från terminalen och körde oss till mina svärföräldrar i Täby. Där hann vi med kaffe och mackor, ett snabbt besök i Täby Centrum och sedan ännu Flygande Jacob till lunch.
När fartyget åter styrde stäven från Stockholm mot Helsingfors hade det klarnat upp och solens strålar glittrade i vattnet. Här passerar vi Prins Eugens Waldermarsudde.
Hur många gånger har man inte åkt på kryssningar, men alltid är det lika roligt.
Den lilla bilden är efterrätten jag åt på ditvägen. Förrätten var en oxfilé med pepparsås – tio plus åt kocken för allt och också åt alla som serverade oss!