pepparsås

Blandade bilder från gårdagen

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Äntligen hade Dimi och jag tid att träffas över en bit mat. Vi sågs senast i våras om vi minns rätt. Kontakt har vi ändå, till exempel via Messenger. Men det här med att ha tid att sitta och äta några timmar i lugn och ro, och fortsätta prata ungefär där man slutade senast, är alltid lika givande.
Ofta har jag på restaurang Locale ätit ungefär samma rätter. Pizza med tomat och mozzarella eller Eero Laaksos lövbiff. Nu ville jag testa något annat så det blev oxinnerfilé på spett och pepparsås.

Dimi valde en tallrik med allt möjligt blandat från grönsaker till ostar, oliver med mera.

Chokladkaka med en klick grädde valde vi båda till efterrätt, och likören Amaretto Disaronno till.
Vi brukar ibland ha gåvor till varandra. Då vi inte setts på länge kan det bli kombinerad födelsedagspresent, kommande julklapp, namnsdagsgåva och påskgåva – allt i ett 😂 Jag gav en årskalender för 2022 med Inge Lööks motiv. Dimi skämde bort mig med ljus, choklad, rosor, små kulor man kan ha som fotbad och ett fint glasunderlag som berättar mycket om vår vänskap.

En mycket bra dag – tacksam!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

I morse kände jag på mig. Det här kan bli en bra dag.
Jag lyckades sova tio timmar. Jag hade inga måsten som väntade.

Gårdagskvällen blev lyckad med god biff, pepparsås, wokade grönsaker. Härefter beställer jag mindre portion av potatisar och på separat liten tallrik (vilket är möjligt på Fresno i Lovisa). Jag gillar nämligen inte då pommes frites blir mjuk i såsen och då biffen ligger på potatisarna så att det är svårt att skära i den.

I dag har jag hunnit och orkat med mycket hemma. Sådant som jag på grund av energikrävande konflikter tidigare inte orkat med, och sedan kom dunderförkylningen. Men i dag har jag orkat besöka affärer för nödvändiga uppköp med en väninna. Jag har också orkat städa lite.

Ungefär hälften av alla dagböcker jag skrivit.

Ett projekt är att få ordning på dagböckerna. Jag vill ha dem tillgängliga i lådor, vilka också ska gå lätt att flytta då jag städar i mina skåp.

Faran med att börja städa bland dagböcker är att jag börjar läsa dem!
Bara genom att bläddra i några av dem, ägna en halvtimme till det, fick jag ändå insikter om sådant som tänkt på, varit orolig för, känt glädje över och planerat de senaste tre åren.

För att inte tala om då jag bläddrade i över tjugo år gamla dagböcker…
En sådan resa jag kunde göra om och om igen om jag ville. Och så mycket jag skulle ha förträngt och glömt om jag inte hade mina kära dagböcker!

Aptitretare

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Jag åt inte allt det här på samma dag under Sverigeresan. Men har här samlat en del av allt det goda – för naturligtvis var det här inte heller allt som jag åt 🙂

Skagenröra i en liten söt burk.
Skagenröra i en liten söt burk.

Så underbart fint och fyndigt serverat, tycker jag. På Ravintola Kaarna i hjärtat av Helsingfors.

Räkmacka på Silja Serenade den stormiga kvällen 10 december. Hade tagit ett piller mot åksjuka så det gick bra att äta det här, och varken mat eller dryck kom tillbaka upp med hissen från magen :-)
Räkmacka på Silja Serenade den stormiga kvällen 10 december. Hade tagit ett piller mot åksjuka så det gick bra att äta det här, och varken mat eller dryck kom tillbaka upp med hissen från magen 🙂

Glömde fotografera de fina maträtter Bengt och Ingemaj serverade oss i Grindtorp. Men lyckligtvis kom jag ihåg att föreviga fredagskvällens ostbricka som avnjöts samtidigt som vi fällde några tårar framför programmet "Svenska hjältar".
Glömde fotografera de fina maträtter Bengt och Ingemaj serverade oss i Grindtorp. Men lyckligtvis kom jag ihåg att föreviga fredagskvällens ostbricka som avnjöts samtidigt som vi fällde några tårar framför programmet ”Svenska hjältar”.

På hemresan på båten, oxfilé med pepparsås.
På hemresan på båten, oxfilé med pepparsås.

Och hemma får jag en bra bit in på nästa år njuta av de här korvarna som mig veterligen inte finns att köpa i Finland. Tack för dem Ingemaj!
Och hemma får jag en bra bit in på nästa år njuta av de här korvarna som mig veterligen inte finns att köpa i Finland. Tack för dem Ingemaj!

Peppar och ädelbrännvin

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

Svärmor och Bennys faster tittar på semesterbilder i kameran.
Svärmor och Bennys faster tittar på semesterbilder i kameran.

I väntan på att svärfar och min man ska komma till restaurangen där vi ska äta delar svärmor, Faster-Aster och jag på en flaska mousserat.
I väntan på att svärfar och min man ska komma till restaurangen där vi ska äta delar svärmor, Faster-Aster och jag på en flaska mousserat.

Jag valde nötinrefilé med pepparädelbrännvinssås, ananas och wokad paprika.
Jag valde nötinrefilé med pepparädelbrännvinssås, ananas och wokad paprika.

I dag fortsätter det snöa. Grävde fram bilen eftersom meteorologerna hotat med minusgrader. På bilen fanns redan ett sju centimeter tjockt snötäcke som hade hunnit frysa till. Det var krispigt som maräng.

Jag gillar snöjobb, förutsatt att det inte överraskar mig. Med god tid och ingen brådska nånstans är det kul att skotta och putsa en stund.

Alltid lika kul med kryssning

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

När vi anlände till Stockholm på lördag morgon var det mulet, blåste snålt och snöflingor dansade omkring. En kompis hämtade oss från terminalen och körde oss till mina svärföräldrar i Täby. Där hann vi med kaffe och mackor, ett snabbt besök i Täby Centrum och sedan ännu Flygande Jacob till lunch.
När fartyget åter styrde stäven från Stockholm mot Helsingfors hade det klarnat upp och solens strålar glittrade i vattnet. Här passerar vi Prins Eugens Waldermarsudde.
Hur många gånger har man inte åkt på kryssningar, men alltid är det lika roligt.
Den lilla bilden är efterrätten jag åt på ditvägen. Förrätten var en oxfilé med pepparsås – tio plus åt kocken för allt och också åt alla som serverade oss!