Drinkar, mat och efterrätter

Sista resdagen i Nice fick vi lite tid för oss själva innan vi hade lunch och efter den tog vi oss till flygfältet. Jag läskade mig med en mojito, en favoritdrink som jag inte dricker allt för ofta.

En läskande mojito i Nice.
En försvinnande god glassefterrätt på Bistro Regent i Nice.
En pizza som vi åt i Monaco efter att ha besökt Prinsens palats.
På Elvira’s fick vi en pannacotta.

En av de bästa pizzorna

… åt jag i går på veganrestaurangen Bella i Lovisa. Härligt frasig och tunn.
Lite synd att deras hemsida bara är på finska. Men de flesta rätterna är, såsom jag tidigare sagt, väldigt goda och några också visuella mästerverk.

Även om jag inte är en smal person (alltså det kan se ut som om jag äter mycket) klarar jag bara av små portioner. Jag äter helst som en bebis, små portioner flera gånger om dagen. Därför delade vi pizzan med väninnan och blev mätta båda två.

En pizza som inte…

… lade sig likt en sten i magen. Frasig, tunn, rucola, mozzarella, tomat, parmaskinka.
Nam nam och sedan mousserat vin som efterrätt.

Enda sättet att koppla av, om jag inte gör det med pussel, är att gå ut och äta, träffa goda vänner för umgänge under en timme eller två.
Då bryr jag mig inte på samma sätt om alla aviseringar som kommer in via smarttelefonen. Är jag hemma går jag automatiskt som en robot till datorn för att åtgärda allt.

Jag tror att jag börjar hitta rytmen i mitt liv som företagare 🙂

En härligt rolig kväll

Jag som inte har barn själv tycker det är jätteroligt då jag får träffa andras barn. Det är också underbart att uppleva barn som får vara barn i ett hem där det är fritt fram att tillverka slime, måla ansikten, baka med trolldeg osv.

Visst är vi söta? Men vi kan se skrämmande ut också.

När pizzabudet kom med vår kvällsmat var det flickorna som öppnade dörren och några steg bakåt tog nog killen. HUUU!!

Alltid lika gott.
Rosor till en fin vän och en mamma som alltid har tid för sina barn.

Det blev en toppenkväll med en hel del skratt men också djupa diskussioner om livet som dragit iväg med oss på slingriga stigar. Där har vi ibland dansat fram leende, så att fötterna knappt nuddat marken. Ibland har vi snubblat, krupit, gråtit.

Men inte en dag skulle vi vilja vara utan. För precis allt som vi har varit med om har format oss till dem vi är i dag, och av motgångarna har vi lärt oss massor.

Tack min vän för en oförglömlig kväll ❤

 

Varken korv eller potatissallad

Mums mums!
Mums mums!

… här vankas pizza till nyår. I morgon är jag bjuden på fest så följande gång jag tillreder mat blir väl på lördag, då ska det lyxas till med kycklingfiléer.

En finsk tradition (kanske svensk också?) är att äta kokta korvar, vi kallar dem knackkorvar i Finland 🙂 Till det äter många potatissallad.

Jag har nu ledigt i tolv dar. Mot slutet av min semester åker jag till Sverige för några dagar.

Men så skönt det är med inga måsten. Jag håller på att städa, eller närmare bestämt sortera papper och andra saker. Några små julprydnader, presentpåsar som kan återanvändas, omslagspapper, klisterbilder till julpaket m.m. är nu på sin plats i skrubben.
Jag har uttalat många BRAVO för mig själv redan i dag 🙂

En mindre glamorös bild men det är i alla fall ordning och reda :-)
En mindre glamorös bild men det är i alla fall ordning och reda 🙂

Sampel av bilder…

… som av olika anledningar inte publicerats, men ändå sparats i mappen ”Bloggbilder”. Känns lite synd att inte publicera dem alls, så en del av dem matar jag ut nu, utan att de har ett samband med varandra. Resten får komma en annan dag.

Jag har nämligen tänkt bli ännu mer prestigelös än tidigare.
Min blogg har aldrig varit nischad och kommer så icke heller att bli (låter nästan som en text ur Bibeln)… och jag ska bli allt snällare mot mig själv. Således ska jag visa fler bilder på mig själv, utan att tänka att jag inte är vacker nog.

Minne från Tallinnresan i augusti :-) Bästa pizzan vi hade ätit på länge väninnan och jag.
Minne från Tallinnresan i augusti 🙂 Bästa pizzorna vi hade ätit på länge väninnan och jag.
En bild som också togs innan vi äntrade Tallinnbåten i Helsingfors i augusti. Men bilden hade likväl kunnat ha tagits i dag, vi har haft sol och värme, så november som det är.
En bild som också togs innan vi äntrade Tallinnbåten i Helsingfors i augusti. Men bilden hade likväl kunnat ha tagits i dag, vi har haft sol och värme, så november som det är.
Badrummet på hotellet i Tallinn.
Badrummet på hotellet i Tallinn.

Då vi reste förr med maken, som numera är ett ex, brukade vi fotografera alla rum i hotellen, även badrummen. Det var liksom kul att minnas hur det såg ut på alla de platser vi besökte. Bilderna finns med i våra album med pappersfotografier 🙂 Så det här är något jag fortfarande gör då jag reser.

Har fått bilder av mina läsare bland annat till skyltsöndag – jättekul med bidrag. Den visar jag om några dagar, på söndag förstås!

Och sist men inte minst för i dag – kom i håg att använda reflex i höstmörkret. Vill du vinna ett med Mumin-motiv? Delta i min tävling, instruktioner hittas på bloggens startsida!

Dagen efter…

… festen mår jag bra fastän jag kom hem först halv tre på natten 🙂
Jag kunde sova lugnt till tio så jag fick de där 7-8 timmarna jag behövde.

Tyckte jag blev fin i håret då jag varit hos frisören så nu är jag modig och lägger upp en bild på mig själv.

Bild tagen med hjälp av selfiepinne.
Bild tagen med hjälp av selfiepinne. Lite suddiga blir bilderna ibland för pinnen väger med kameran på spetsen och att hålla systemet stabilt samtidigt som man trycker av är inte så lätt 🙂

Och så måste jag visa en bild som kanske inte ser så smaklig ut. Men pizzorna vi beställde till supporterfesten var goda, tyckte i alla fall jag.
Orkar sällan äta upp en hel, så den andra halvan äter jag i dag.

En liten gris har varit i farten? :-)
En liten gris har varit i farten? 🙂

Mest humoristiskt kändes det att gå till lokala krogen och hos dörrvakterna lämna en kasse med en kanister vin och en halväten pizza 🙂

Pizzatest i Kyrkslätt

Jenny, Stella och Mira förbereder sig inför vårt pizzatest.
Jenny, Stella och Mira förbereder sig inför vårt pizzatest.

I dag besökte Haije, Hanna, Helén och jag från Östra Nyland Kyrkslätt där Västra Nylands bilaga Mitt i Nyland producerats. Reportrarna Olle, Mira och Jenny hade bestämt sig för att göra ett pizzatest, vilket blev vår lunch.
Pizzatestet publiceras i MiN:s sista nummer 28 mars. Tråkigt nog läggs bilagan ner efter att ha funnits två år. Men tjejerna fortsätter bevaka Sjundeå, Kyrkslätt och Ingå – medan Olle går i pension.

Med på festen kom också Miras dotter Stella, som hade åkt med pulka mot ett träd på dagiset. Lyckligtvis blev de inga större skador och de små skråmorna glömdes bort då Stella fick pizza, saft och glass.

Och glass – det fick vi vuxna också!

Gissa om den här glassen slank ner utan problem?
Gissa om den här glassen slank ner utan problem?

MiN:s redaktion och ÖN:s dito samarbetar inte redaktionellt, men vi har träffats några gånger nu. I sommar kommer deras gäng till Lovisa.

Vi har alltid fantastiskt roligt tillsammans, utbyter artikelidéer och pratar om hur det är att jobba på små redaktioner. Vilka utmaningar har vi, hur tacklar vi dem, vad vill våra läsare att vi helst skriver om.

Tack kära MiN-gänget för några fina timmar i Kyrkslätt! Och välkomna till Lovisa i sommar!

MATbilder och lite kultur

Mat är väl också kultur, särskilt som det här är en mexikansk pizza. Orkade som vanligt inte äta hela men god var den.

Till och med en pyttipanna kan läggas upp vackert. Den här serveras på restaurang Bella i Lovisa.

På kvällen var vi på Nyländsk afton som bjöd på över två timmar underhållning med smakbitar från olika produktioner. Allt från teater med sånginslag till standupkomik av fenomenala Bitte Holmsten från Liljendal. Egentligen tror jag att den så kallade judobisin Kaj Strömberg inte alls hade lust att kasta ut henne, men det hörde liksom till showen.

På bilden ses Lovisas inslag, Lurens sommarteater från Pernå, uppföra sånger från ”Nils Holgerssons underbara resa”.

Hade gärna sjungit med i Modersmålets sång på slutet, men erkänner att jag inte kunde orden utantill. De fanns med i programpresentationen, men på grund av stämningsbelysningen i salen var det så mörkt att man inte kunde läsa dem.