prioritera

En vacker vägg i Sevilla

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Det fanns massor av så här vackra bilder längs väggarna ute på den stora katedralens gård i Sevilla. Bakom varje bild finns en historia kring något som hänt i Spanien.

Jag ska försöka varva ner lite över helgen, bland annat med massage och med en utflykt till Tammerfors.
Jobb tycks finnas för tolv timmar i dygnet varje dag, men jag måste prioritera.

Jag har aldrig någonsin fått någon medalj eller annat pris fastän jag jobbat med journalistik och trummat hårt för Lovisa i många, många år. Men jag tycker om det jag gör och det är huvudsaken. Vad gör jag med en pokal eller med ett diplom som samlar damm?

Ett privilegium är det också att faktiskt kunna sätta punkt då man vill. Bara säga att nu hinner jag inte eller nu orkar jag inte.

Jag ska bli en ännu snällare chef, då det gäller vad jag ber mig själv klara av 😀

Söker balans och lugn

~ Carita Liljendahl ~ 30 kommentarer
Lugn Lovisavik.

Vardagen är rätt kaotisk nu. Jobb och jobb, möten och möten. Praktiska saker som ska arrangeras för mammas välmående.

Människan orkar rätt mycket då hon måste. Men ett lika stort måste är det att ta hand om sig själv. Att hinna varva ner, träffa vänner, äta hälsosamt ens då och då – kanske ge sig en tid för en fototour såsom jag gjorde i lördags.

På veckoslutet börjar innebandymatcherna. I våras då jag inte visste om jag hade bröstcancer eller inte meddelade jag att jag slutar dubbeljobba, det vill säga jag jobbar inte längre som innebandyföreningens medieansvariga. Och med facit i hand inser jag att det var rätt beslut. För såsom läget ser ut i dag skulle jag inte ha orkat jobba även veckoslut och sena kvällar.

Båtar vid Skeppsbron.

Ibland måste livet få vara som en lugn havsvik. Allt måste få vila spegelblankt. Däremellan stormar det nog ändå.
Jag försöker prioritera varje dag, för att hitta balansen och det lugn som behövs.

Vi kan inte styra och kontrollera allt

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer
Ett av många fina elskåp i Lovisa.

Hade lite problem med uppladdningarna av bilder i förra inlägget, men kom sedan på vad som förorsakade det. Bra att man är ett tekniskt geni 😀

Bilden får ses som en allmän illustration i ett läge då jag inte känner för att lägga ut så mycket annat.

Det fina sensommarvädret fortsätter. +21 grader är idealiskt och jag är tacksam om det fortsätter så här hela september ut.

Läser några sidor per dag i Haemin Sumins bok ”Allt du kan se när du saktar ner”. Jag försöker bli bättre på att prioritera och organisera MITT liv så att jag har ork för det som är väsentligt = i viss mån även andras liv.

Det handlar om att kunna släppa saker som inte är viktiga, vi kan inte ha kontroll på allt. Varje människa ska ha rätt att göra en lista med önskemål som gäller vad just hon eller han vill uppleva under resten av tiden i livet.

Och så det här:

Vi kan älska vår familj och be för deras lycka.
Vi kan ge dem hjälp och goda råd när det behövs.
Men vi kan varken fatta deras beslut åt dem,
eller tvinga dem att göra som vi själva tycker.
Det finns mycket här i livet vi inte kan styra.
Däribland ingår också våra närmaste.

Tog kanske i lite för mycket…

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

… för nu är jag ganska trött. Man tror att man har återhämtat sig och att energi finns, men på kvällen är man sedan som en trasa. Att man inte lärt sig nåt på femtio år 😀

På väg hem från ett möte. Nästan ljust ute ännu klockan 18.30.

Vinden var bitande kall i dag. Gjorde några ärenden på stan tidigare på dan och tänkte att -6 grader inte lät så farligt. Men då visste jag inte att det blåste en hel del…
Mer snö har också utlovats till torsdag, så vi slipper inte vintern riktigt än… men snart?

Hade ett möte på kvällen, och det är en av flera uppgifter jag måste avstå från efter den här våren. Föreningsaktivitet är väldigt givande, men sekreterarens jobb kräver så pass mycket tid att jag varken orkar eller hinner mer.

Allt har sin tid och jag försöker prioritera så rätt jag kan.