pumpor

Höstmarknad och kyrkogårdsbesök

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Det arrangerades för första gången en höstmarknad på parkeringen utanför Hardom Bröd vid västra infarten till Lovisa. Ett tiotal försäljare fanns på plats. En sålde rostat kaffe, en annan dörrkransar och prydnadspumpor. Stickade strumpor och vävda mattor, honung och sylt, hembakade och inlagda delikatesser. Trevligt!
Jag köpte en krans, men den hänger inte ännu på en dörr.
Blomsterbuketterna som vi förde till pappas födelsedag för en månad sedan hade förstås vissnat och byttes nu ut till ljung och en höstblomma. Murgrönan har hållit sig fin sedan sommaren och några gröna kvistar kunde vi plocka ut från de vissnade buketterna. Hälsningar till pappa ❤

Två pumphuvuden…

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

…vad tror du de vill säga?

Vi är väl av samma åsikt, eller hur, frågar pumpan till höger. - Ja, ja naturligtvis, svarar den till vänster.
Vi är väl av samma åsikt, eller hur, frågar pumpan till höger. – Ja, ja naturligtvis, svarar den till vänster.

Bilden är från finska skolan där en del av fönstren var prydda med roliga pumpor.
Inspirerad av fullmäktigemötet som skulle börja i salen fick jag alla möjliga idéer om vad pumporna sade, men de flesta kan inte gå i tryck här 🙂

Ha en fin lördag allihopa! Jag har något spännande framför mig… pirrar i magen. Mycket känns kul just nu så det gäller att passa på att njuta. Det kommer säkert dagar då jag misströstar igen, men varför ta ut sorger i förväg?

Åter en dag bakom mig

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Alla grödor har varit sena i år på grund av kalla juni. Nu börjar de blommor som såddes från frön visa sig i bänken på sommarstället.
Alla grödor har varit sena i år på grund av kalla juni. Nu börjar de blommor som såddes från frön visa sig i bänken på sommarstället. Eller ja, kanske det är en höstblomma, jag vet inte 😀

De kom inga pumpor i år på sommarstället och luktärterna blev, så som jag redan skrev, mycket skrala jämför med i fjol.

Det var ju kallt och regnade mycket, rentav snöade, i juni – så vi tror att många grödor därför blev sena eller inte klarade sig alls.

Mycket har varit konstigt den här sommaren – till exempel mitt liv. Men sakta ska väl allting vända, och så som en vän skrev till mig – när det är som värst kan det bara bli bättre. Kloka ord.

Och om jag inte hade skrivit så öppet här om mina känslor hade jag aldrig hittat alla de medsystrar, eller ödessystrar som jag också kallar dem. Till och med några män har hört av sig och berättat om sina motgångar, om känslorna av hopplöshet, tomhet… men också om hur allting sedan en dag vänt och blivit bättre.

Den här markkryparen sådde jag på sommarstället ifjol. Den klarade vintern bra och har vuxit lite i år.
Den här markkryparen sådde jag på sommarstället ifjol. Den klarade vintern bra och har vuxit lite i år.

Glädje och sinnesro finner jag på släktens sommarställe och där har jag lov att tillbringa tid fortfarande fastän maken och jag separerat.

Ekorrarna, hackspetten och en del små fåglar gillar att vi lägger ut nötter på fågelbrädet. Har tänkt fortsätta göra det hela hösten, vintern och våren fastän jag flyttar in till stan.
Ekorrarna, hackspetten och en del små fåglar gillar att vi lägger ut nötter på fågelbrädet. Har tänkt fortsätta göra det hela hösten, vintern och våren fastän jag flyttar in till stan.

Tredje dagen på jobbet gick bra. Jag var ansvarig för layouten och vi gjorde tjugo sidor. Reportagen är roliga att laya, speciellt då det finns många och bra bilder att välja bland.

På eftermiddagen hade vi idémöte och jag kände bara hur skallen var tom. Jag vet att kollegorna förstår om det inte just nu kommer så mycket kreativt ur min hjärna, jag har mycket annat att tänka på för att få vardagen fixad.
Men plötsligt dök ett par idéer upp! Kanske det beror på att man är i en kreativ omgivning och har inspirerande kollegor! Hurraaa för dem!