reflex

Tomten var snäll, kanske jag också varit?

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

I år hämtade tomten bland annat den traditionella Muminkalendern. Den brukar också glädja mina bloggvänner då jag i början av varje ny månad visar vilken bild som gäller då.

Ett reflex, bra livförsäkring. En disktrasa med Lovisafönstemotiv från Vaja Finland, ett företag som grundades här men som sedan flyttade till grannstaden Borgå då större produktionsutrymmen behövdes. En tvål med doft av honung och citron. Tomten har varit påhittig 🎅❤

Tomten tycks också ha kollat genom fönstret och sett hur jag tidigare på hösten pusslade. Nu ska ett nytt pussel snart åter fram. Jag har två van Haasteren som väntar. Denna ”Hos frisören” som jag fick av tomten tror jag att jag börjar med.

En tomte hade också sett till att jag fick en tavla målad av Ingrid Käfling! Den var svårfotograferad på bordet, eftersom jag ännu inte hängt upp den. Men färgerna är helt i min stil. Guld, silver, svart, vitt och grått. Så även här har tomten haft stenkoll!

Tack alla tomtevänner 🎅🙏😍💕

Viktigt att synas i mörkret!

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Läste nyss en statusuppdatering på Facebook av en kvinna som hade blivit rejält uppskrämd då hon nästan kört på en fotgängare och dennes hund.
Hon bad om ursäkt via FB för att hon inte hade sett dem… men jag tycker att också fotgängaren har sitt ansvar och kunde be om ursäkt för att han eller hon inte använde reflex.

Lottar därför nu ut ett fint Muminreflex. Vill du vara med i lottdragningen som sker söndagen den 15 november ska du klicka på bilden uppe till höger på bloggens startsida. Följ instruktionerna där, det är inte svårt att delta och det kostar inget!

Ett reflex är en förmånlig livsförsäkring.
Ett reflex är en förmånlig livsförsäkring.

Rörd, glad och förväntansfull

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

… har jag känt mig flera gånger de senaste dagarna.
Jag har fått så många fina julkort med hälsningar. En av dem innehöll en gratis livförsäkring, ett reflex med en av mina favoriter från Mumin, Lilla My!

Hon är allt fullt i bilder den härliga Lilla My. Det vill jag också vara. Vaksam, nyfiken, orädd och ibland lite fräck.
Hon är allt fullt i bilder den härliga Lilla My. Det vill jag också vara. Vaksam, nyfiken, orädd och ibland lite fräck.

Jag var nedstämd den dagen jag kom hem. Så den här lilla omtänksamma gåvan fick varma glädjetårar att rulla ner för mina kinder.
Egentligen borde jag visa alla kort jag fått, för alla bär ju på hälsningar som värmer mitt hjärta. Men jag tror ni förstår att jag gör ett plock i högen.

Från mitt fadderbarn Laura i Bolivia fick jag det här kortet.
Från mitt fadderbarn Laura i Bolivia fick jag det här kortet.

Första julpaketet.
Första julpaketet.

Och första julpaketet fick jag i dag. Jag lovar att jag öppnar det först på julaftonsmorgonen, men dikten på kortet kunde jag inte låta bli att läsa. Och då blev jag också rörd, för den inger mig så mycket hopp om vad som komma skall.
Tack till alla som skickat kort och små gåvor – ni vet vem ni är ❤
Och tack till dig Birgit, som ringde för att önska mig god jul. Vårt samtal fick en annan vändning än du kanske tänkt dig, men du sa så många kloka saker. Jag som alltid tänker att det finns en mening med det som sker, såg en mening i att du ringde precis i dag.

Och så finns det ytterligare en person som jag gärna skulle vilja skriva mer om här, men jag tror att jag väntar ett tag. Jag nöjer mig helt enkelt med att citera honom.
– Vi har ingen brådska. Vi har ju hela livet på oss.
Det tycker jag är klokt sagt. För även om allt stannar vid vänskap så har den här personen hjälpt mig en bra bit på väg framåt i livet. Och det tycker jag känns stort.

Kvällsbilder från Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Tycker faktiskt vår torgmiljö är rätt pampig!
Tycker faktiskt vår torgmiljö är rätt pampig!

Inspirerad av Antonia som visar en del kvällsbilder på sin blogg vill jag göra något liknande. Hade bara mobilen med mig men tyckte bilderna blev hyfsade.

Här finns Maria Drockilas ljusbod.
Här finns Maria Drockilas ljusbod.

I gamla posthuset finns Maria Drockilas ljusbod. Köpte några gåvor här och ett rätt värdefullt reflex. Men tyckte det var fint och ser det som en skyddsängel för mig själv i vintermörkret. För det finns ju inget värre för en bilist en människor i mörka kläder utan reflexer… Damen på bilden, ser ni henne gå på övergångsstället?

Förhoppningsvis min skyddsängel.
Förhoppningsvis min skyddsängel.

Reklamens offer

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Jag har sagt och skrivit om dem förr. Angry Birds. De finns överallt, och nu är jag också ett reklamens offer. Men onödigt att gå och sura för att Rovio Entertainment gör pengar på de  här fåglarna som först kom ut på marknaden via ett spel. Bara för att jag inte kom på idén själv och därför inte är miljonär i dag behöver jag inte sura.

Jag tycker att den här birdsen liknar internationella hockeyförbundets viceordförande Kalervo Kummola, se här.

Hur som helst – jag behövde ett reflex. Och som jag har letat… för det fick inte vara hurudant reflex som helst, inte ens hurudant Angry Birds-reflex som helst.
När jag sedan skulle fästa det på min jacka höll jag dock på att bli angry… fästmekanismen var inte speciellt smart, men jag hittade slutligen en egen lösning.
Kanske jag kunde marknadsföra den åt Rovio Entertainment?

Spontana tankar – två bilder

~ Carita Liljendahl ~ 1 kommentar

Ibland får man direkt en tanke då man ser något. Som här – det var makens dotter som hojtade till ”kolla – en felparkerad cykel”.

Och när jag gick genom skogen från hemmet till sommarstället såg jag det här.
Vem har tappat sitt hjärta i skogen? Lever personen, hunden, katten än? Utan livsräddande reflex, eller var det en kärlek som dog?