Mitt inne i stan finns denna vackra mossbelupna stenfot, mur eller vad det nu må vara. Med rododendron i blom och allt det andra gröna omkring är det både vackert och lagom vildvuxet.
Packningen fortsätter och tyvärr blev det en del extra bekymmer att ta itu med, förorsakade av utomstående. Det gäller inte mina bostäder, men en annan person har råkat illa ut och behöver akut hjälp. En olycka kommer ju aldrig lägligt.
… och välkomna våren, eller få en kickstart på den, hemma inomhus – det är något jag tänkt att jag gärna skulle vilja göra i år. En annan sida av mig säger att man inte ska bryta av kvistar i naturen.
Vad tycker du?
Jag vet åtminstone ett ställe där rododendron växer på en plats som inte är någons privattomt, men inte vågar jag gå dit och ta kvistar.
Det var trevligt med mycket respons kring dokumentären ”Stolthet”, både på Facebook och i bloggens kommentarsfält. Alla har varit positiva och uppmuntrande. Många skrev att de tycker jag är modig.
Tack till er alla ❤
Så mycket mod krävs inte i mitt fall då det gäller att tala om känslor. Däremot skulle jag vilja bli modigare då det gäller att strunta i de få personer som trycker ner mig och som med något slags skrämselpropaganda försöker härska över mig.
För även om det hittills inte kommit negativa kommentarer kring det här, vet jag ju att det finns de som inte applåderar min insats och som tycker att jag är löjlig. Och det får de gärna tycka, så länge de skriver åsikten i sitt eget namn. Också pseudonymer och åsikter av människor som inte har egna bloggar att hänvisa till duger.
Men kombinationen avatar + e-postadress jag inte får svar från + ingen egen hemsida + ip-adress som inte går att spåra… det är en kombination som luktar fegt troll långa vägar.
Den här har säkert blommat ut nu för bilden är tagen i maj. Men visst är blomman vacker.
Det här datumet, den 4 juli, glömmer jag troligen aldrig – för det var vår bröllopsdag från 1998 fram till 2014. Men jag tänker inte längre på dagen med sorg i hjärtat. Åren vi fick tillsammans är ju fyllda av minnen, de allra flesta så roliga och fina att jag fortfarande kan ta upp dem då jag talar med mina vänner. Äktenskapet har utgjort en stor del av mitt liv, varför skulle jag vilja glömma det eller sluta tala om sådant som varit?
I dag är jag nöjd med mitt liv. Jag är fri och på många sätt en annan människa än jag var i tvåsamheten.
Tjohoo, det är måndag! En ny vecka börjar, full av möjligheter!
Dagen började med regnskurar och +16 grader. Nu verkar det klarna upp lite.
Nära kiosken finns många tallar så då det blåser kommer det ner frön och barr. Det var bara att ta kvasten i handen och börja sopa. Egentligen borde man bära hjälm då det blåser som mest, rätt som det kan man få en kotte i huvet 🙂
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 