Nu gör jag åter något otypiskt östnyländskt. Jag glädjer mig offentligt åt de gratulationer jag fick då jag blev utnämnd till redaktionschef på Nya Östis, och även åt alla hälsningar jag fått under veckorna som gått efter det.
Jobbet är roligt och givande, men ändå inte enbart en dans på rosor. Små taggar får man allt räkna med att få i fötterna nån gång.
Jag känner att jag nästan spricker av idéer och vilja att utveckla tidningen. Samtidigt vet jag att det handlar om en stor balansgång där såväl medarbetare som läsare ska få vara med. Inga stora förändringar sker över en natt. Och inga jättestora sådana behövs heller. Närmast handlar det nu om att lyckas justera små saker som har med läsvänligheten att göra.
Men jag tror att om jag har ett öppet sinne och samarbetar över bred front och om viljan att skapa någon väldigt lokalt tillsammans finns hos fler än bara hos mig – DÅ fortsätter tidningen må bra!

Glad måndag till alla! Uppmuntra varandra, visa omtanke och respekt.
