Månadens Muminbild och två solnedgångar

Det är första september och dags att visa månadens kalenderbild.

Höststormarna verkar överraska också Muminfamiljen. Lilla My tycker det är spännande, hon doppar händerna i vattnet, gillar skummet tror jag. Mumintrollet, mamman och de övriga ser lite mer bekymrade ut. Men kaffepannan har inte ännu flugit överbord 😀 Och är det Muminpappan som är välutrustad med granngul sydväst? ❤

Utsikt från balkongen strax före klockan åtta på kvällen.

Vemodigt men sant, solen står inte längre högt på himlen. Jag har ungefär en timme sol på balkongen eftersom den tidigt dyker ner bakom de stora träden. Men himlen är väldigt fin att skåda ändå fram till halv nio på kvällen.

Har påbörjat ett nytt pussel. Den här solnedgången får jag titta på tills pusslet är klart. Jag tar det piano, har precis bara börjat sortera bitarna och inte hittat alla kantbitar än. Men vem har bråttom i dessa tider?

 

Månadsbilden – september

September månad i min Muminkalender.

Det vackra sommarvädret fortsätter, så man kan göra precis såsom Muminfamiljen gör. Ha picknick i gröngräset. Lilla My ser finurlig ut. Jag tror att hon överväger något bus.

Det är som om något håller på att ske utanför bilden. Muminpappan, Mumintrollet och Muminmamman tittar ditåt.
Vad ser DU i bilden?

September är här

Nu är det höst, säger och skriver många. Bara för att september är här.
Vi kan ändå ha många sköna dagar framför oss, den värme vi haft de senaste dagarna har ju verkligen varit behaglig.

Kalenderbilden för september månad av Minna L Immonen.

Skördetider kallas väl den här tiden också. Och massor av äpplen finns det i år!

Äntligen hittade jag en burk jag letat efter!

På väg hem från sjukhuset i Borgå, där mamma är nu på grund av förhöjda infektionsvärden, stannade vi upp vid Gammelby ABC. I den trevliga affären med presentartiklar hittade jag den här burken. Jag har länge letat efter en i rätt färg, som passar att ha i skåpet för knäckebröd eller surskorpor (Finncrisp).

Till minnet av en god vän ❤

Det fanns fina ljus i affären också, vissa för halva priset. Jag bränner levande ljus varje kväll nu. Det här är, tillsammans med en liten bön, till minnet av en god vän som somnat in 😦

Septemberbilden

Septembermånads bild i almanackan.
Septembermånads bild i almanackan.

Visst bjuder september ofta på klar och hög luft, blå himmel och härliga färger. I synnerhet kombinerat med sol, och det har vi tack och lov haft i många dar.

Jag är ändå fortfarande förkyld. Allt började veckan innan jag skulle flytta och som värst var det under Lovisa Historiska Hus-helgen. En seg flunsa måste jag säga för än kraxar jag och är stundvis trött, in på tredje veckan nu 😦
Tänker ibland på då jag sa att jag inte var sjuk en enda dag under de två år som jag bodde på Drottninggatan. Hittills kan jag säga att jag inte har varit frisk en enda dag på den här nya adressen… Men – jag trivs! Jag har kunnat börja om här, utan sorg i väggarna.

Livet känns bra nu. Mycket annorlunda än för ett två år sedan och även annorlunda än för ett halv år sedan.
Visst oroar jag mig stundvis för ekonomin, men det är jag säkert inte ensam om här i världen. Jag har ändå intressanta arbetsuppdrag nu. Och som jag sagt många gånger förr – saker och ting tycks ordna sig bara man har tålamod och känner tillit.

Skyltsöndag, den 4 september 2016

Ja, så har vi redan kommit fyra dagar in i september månad. Snart får vi önska varandra god jul 🙂

Gamla förpackningar på ett museum i Pyttis.
Gamla förpackningar på ett museum i Pyttis.

Om någon tycker att det här inte är några skyltar så bjuder jag på en bild till. Men egentligen finns det inga prestationskrav på Skyltsöndag, som förvaltas av bloggaren Konst eller konstigt. Man kan visa olika fyndiga texter på till exempel föremål eller fordon, det kan vara planscher och plakat – ja, allt möjligt så långt fantasin räcker till.

En plansch från förpackningsmuseet i Pyttis.
En plansch från förpackningsmuseet i Pyttis.

Soliga somriga september

Sexton grader varmt då jag gick på lunch vid 16-tiden.
Sexton grader varmt då jag gick på lunch vid 16-tiden.

Skulle det inte vara för de små gula löven på gräsmattan kunde man inte tro att vi skriver den 22 september i dag.

Restaurant Bella.
Restaurant Bella.

Och solen står lägre den här tiden på året. Restaurangen håller på att packa ihop terrassmöblerna, för enligt almanackan är det höst.

Lovisa kyrka.
Lovisa kyrka.

Kyrkan ståtar mot en klarblå himmel…

Blomster på gården där jag bor.
Blomster på gården där jag bor.

… och gräset är klargrönt runt rabatten på gården vid huset där jag bor.

Jag jobbar kväll men är hemma på lunch nu. Ska se Finlands- och presspremiären på filmen Onnelin ja Annelin talvi (Adas och Gladas vinter) som spelats in i Lovisa och som har premiär för biobesökarna den 9 oktober.

I morse jobbade jag inom mitt företag med det här.

Balkongserie, del 6

Naturen är ännu väldigt grön fastän vi skriver femtonde september.
Naturen är ännu väldigt grön fastän vi skriver femtonde september.
Vyn västerut, fortfarande idel grönt i sikte :-)
Vyn västerut, fortfarande idel grönt i sikte 🙂
Tycker nästan den här bilden är lik den som togs i maj.
Tycker nästan den här bilden är lik den som togs i juli.

Nu är det riktigt kul att jämföra bilderna från vintern och våren med sommarens och början av höstens. Men tänk så grönt allt ännu är här hos oss. Underbart!
Klicka på texterna med de olika månaderna om du vill se hur det såg ut då.

Balkongvyer februari 2015.

Balkongvyer mars 2015.

Balkongvyer april 2015 (28.4, våren var sen).

Balkongvyer maj 2015.

Balkongvyer juli 2015.

 

Sensommarvärme…

… med en temperatur på uppåt + 20 grader och sol från en klarblå himmel. Vad mer kan man begära i dessa tider då allehanda snåla vindar verkar blåsa. Både vad gäller regeringens sparkrav och en del människors inställning till flyktingar.

På balkongen var det säkert kring + 30 grader. Så jag klagar inte.

Sol från klarblå himmel och +20 grader då vi redan gått tio dagar in i september.
Sol från klarblå himmel och +20 grader då vi redan gått tio dagar in i september.

I går jobbade jag kväll, satt på ett fullmäktigemöte vars första ärende krävde över två timmar. Sedan kunde jag inte längre sitta kvar och vänta på att de övriga diskuterades slut för artikeln skulle ut på webben.

I morgon ska jag åka till en flyktingförläggning. Det blir spännande och säkert givande på många sätt.

Känns ändå nu som att jag prövas lite som människa. Jag måste ha tålamod, och det har inte varit min starkaste sida. Men jag lär mig hela tiden.

Samtidigt vill jag lyssna till mitt innersta.
Ser fram emot den dag då jag kan berätta här på bloggen vad allt handlar om.