Den känslan får jag. Varje dag.
Att det är här jag bor, här som jag landat, här som jag kommer att trivas.

Jag har bott i den här bostaden ungefär en månad. Flyttdatumet var i slutet av augusti, men strax därefter åkte jag till Grekland, så det där med att tömma flyttlådor i allt hast och sedan få ordning på allt… det kräver sin tid.
Och det FÅR ta tid.

I dag har jag plockat bland saker. Vägt dem i mina händer. Frågat mig vilken funktion de fyller, vilket känslomässigt värde de har.

Jag har full respekt för människor som inte vill slänga saker, som sparar för kommande generationer eller för sig själva. Hur de än resonerar – var och en har sitt liv.

Jag vill inte döma någon som gör annorlunda än jag själv.

Men ju större fria ytor jag har, ytor som är lätta att städa… och ju färre saker det finns i skåpen, saker som jag efter något år inser att jag aldrig använt… desto friare och lättare känns mitt sinne.