Födelsedagsfest nummer två

Såsom tidigare sagt. Då man varken får eller vill träffas i större grupper nu under pandemin passar det utmärkt att skåla för födelsedagar och annat längs med hela sommaren 😀

I går blev jag bjuden på pizza på restaurang Locale som ligger ett par hundra meter från mitt hem. Jag har nära till så gott som allt i Lovisa 🙂

Vi beställde två pizzor, lät dem skäras i lagom stora portionsbitar och delade dem på tre personer. Ena med parmaskinka, jordgubbar och rucola (bilden), och den andra med mozzarella, körsbärstomat och basilika.
Glass á la Borgå till efterrätt.
Blev lite kallt efter klassen där vi satt under ett parasoll i skuggan. Solen kom sedan fram rejält mot halvsextiden på kvällen och då blev det så här härligt. Vi tog ett annat bord och kunde njuta av värmande strålar.
En av presenterna jag fått. Allt behöver inte vara svart, vitt och grått – speciellt inte då det har Mumin som motiv 🙂
Ett anteckningsblock och en bordduk som jag fick av min syster förra veckan.

I dag är det Lovisa Open-evenemang. En del affärer har öppet lite längre än vanligt och specialerbjudanden. I morgon är det dags för Öppna Trädgårdar-evenemanget, det första av tre under sommaren.

Lediga dagar – wohoo!

Det är inte så att jag inte gillar solen 🙂 Men för att få en bild överlag, där man ser nånting i motljus tog jag den här bilden igår kväll.

Nu har det mesta ute i naturen exploderat i blom. Trädens grenar har fått mössöron och andra skott, och snart spricker löven ut. I går hade vi +20, ställvis varmare, i dag har vi haft +25.

Jag lovar mig själv alla år att jag inte ska pinas av värmen, inte sucka då jag kliver in i en stekhet bil 😀

Det blir lite favoriter i repris eftersom jag inte fotat så mycket annat 🙂 Bara flyttat på blommorna.

Men nu ska jag ha några lediga dagar! Jag har knappt vågat säga ordet högt tidigare, för vad som helst kan hända i dessa covid-tider. I en liten organisation, då en understödsförening ger ut en tidning, betyder det att jag i sista hand har stort ansvar och blir någon sjuk, eller blir deras barn sjuka… ja, då avbryter jag min ledighet.

Men jag vågar hoppas att jag i det stora hela ska kunna koppla av nästan tio dagar! En så lång period har jag som privatföretagare inte varit ledig på fem år.

Kalendern har börjat fyllas med träffar av olika slag. Jag är glad och tacksam för det. För att jag har nära och kära och vänner i mitt liv ❤

Nå nu börjar det likna nåt!

Andra kvällen på en knapp vecka som jag kunnat sitta på balkongen och njuta av sol och värme. Ställningen till höger ska bära upp luktärterna, så det börjar arta sig här!

Kyllä se aurinko joskus sitten paistaa myös risukasaan, brukar man säga på finska.
Det vill säga ”solen lyser nog sedan någon gång även ner i rishögen” 😀

Ibland känns ju livet som en rishög, men så där allmänt sett vill jag inte likna mitt liv vid en sådan 🙂

Sommaren är inte här fullt ut, och jag har tappat nyckeln till mitt cykellås.
Men värre kunde det vara ställt. Sommaren kommer, ett cykellås kan brytas upp och ett nytt skaffas i stället!

Vårens ljus ger mig energi

Jag låg vaken i natt mellan fyra och sex, för att regnet smattrade så hårt mot rutan.
Tänkte, det gör inget… det är ett tryggt ljud. Jag ligger här och vilar ändå. Det finns många som inte kan göra det. Som inte känner trygghet av olika orsaker, inte ens i sitt eget hem. Som är sjuka, ensamma, oroliga, fattiga, slagna…

Tänker jag så blir mina ”problem” kring det där med att inte genast somna om mycket mindre.

Mina snart utblommade hyacinter i motljus gör mig glad. Alltid då vårsolen kommer in i min bostad blir jag lycklig som ett litet barn och vill fotografera allt jag ser. Ska i något skede försöka få ner lökarna i jord hos någon som vill ha dem, och så blir det spännande att de om de kommer upp hyacinter nästa år.

Vårkänslor får man också tillsammans med ”Karl Fredrik på Österlen”, som visades på TV i går. Det är ett av mina favoritprogram nu. Han är ju precis en sådan person som man antingen gillar eller ogillar 😀
”För mycket av allt” säger nån säkert, men jag tycker att programmet är underbart. Jag väcks till liv nu på våren och även om jag sov lite sämre i natt får jag ork och lust av vårens ljus, solen som kommer in i bostaden och de allt ljusare kvällarna ❤

Fem en fredag – VAL

Solen värmde min rygg via köksfönstret då jag pusslade i dag ❤

Hos Elisamatilda är det ordet VAL som gäller denna vecka.
Jag har VALT att pussla och ta det lugnt på min lediga dag. Ska också klippa lite i gamla tidningar för jag håller mig med ett eget privat Nya Östis-arkiv. På gammaldags sätt. Klistrar in artiklar på papper och lägger dem i en pärm 😀

Vilka fem maträtter skulle du välja att för alltid äta?
– Köttfärslimpa/köttbullar, lasagne, kycklingfilé, pepparbiff/schnitzel och olika plock med ostar/nachos osv. Vilket jag själv nu bestämmer att är en maträtt 😀

Vilka fyra saker i källaren/förrådet skulle du egentligen kunna slänga?
– Vissa gamla krukor, en gammal matta, gammal målfärg och säkert nåt annat ””krimskrams” som jag inte minns att jag har där (och ändå är förrådet inte på nåt sätt fullproppat).

Vilka är dina tre favoritklädesplagg i din garderob?
– Numera inte enbart i svart och vitt, men tre lösa lediga blusar/tunikor.

Vilka två telefonnummer kan du utantill?
– Mitt eget mobiltelefonnummer och skam att säga så har ex-makens nummer fastnat i min hjärna för att jag rabblade upp det så många gånger under sexton års tid. Sifferminne på gott och ont alltså 😀

Vilken enda högtid skulle du fira om du måste välja?
– Om midsommaren är en högtid, så väljer jag den.

Haft en finfin dag!

Jag glömmer lätt hur skönt det är att vara ledig några dagar. Att bara sitta i solen, känna värmen, titta på folk som flanerar förbi, äta en glass.

Har inte slagit på teven alls i dag. Gjorde en utflykt till grannstaden med min syster och njöt av försommarens första riktigt soliga och varma dag!
En fin födelsedag blev det!

Njöt av solen och värmen, det gjorde många andra också i Borgå i dag.

Det där med att hålla avstånd… tja? Men jag vill inte gnälla då dagen varit så fin ❤

Den här boken, eller innehållet, har jag redan börjat sluka. Otto Gabrielsson skriver rasande rättframt och flytande om sina känslor då det gäller relationen till fadern Jörn Donner. En relation som knappt fanns.

Och så slutligen ett bildbevis. Inte den finaste bilden av en köttfärspaj med paprika och tomat, men den doftar i alla fall gott 😀

Paj, den 22 maj! Klar i sena kvällstimmen, tror att jag äter den först i morgon.

Bongade en nalle!

Var hos osteopaten i dag. Cyklade dit men lämnade in cykeln till vårservice hos sportaffären som finns i samma byggnad som läkarstationen.

Osteopaten har hjälpt mig mycket. Dels fick han bort smärtan jag tidigare i vintras hade i benet och ljumsken, dels har han fått lite ordning på min ämnesomsättning. Han vet mycket sådant om mig som jag inte sagt högt till honom, men han är oerhört finkänslig och empatisk. Det kommer inga pekpinnar.

Promenerade hem och fick då ögonen på den här nallen i ett av församlingshemmets fönster.

Många placerar ju nu nallar i sina fönster så att familjer med barn ska kunna räkna nallar på sina promenader i stan.

Solen sken i går över mig på balkongen och även över Bond.

 

 

Tack för solen!

Flera dagar efter varandra har vi haft soligt väder. Tack Gubben Gud för det!
Lite småkyligt är det, men det hör årstiden till.
Tacksam bara för att vi inte haft lonkero-grått väder och ihållande regn nu under tiden med corona-restriktioner.

Man får njuta av det lilla. Att det är ljust ute ännu vid 20-tiden och att solen bit för bit hittar sin väg in på min balkong. Om isoleringen pågår länge är ju balkongen hur som helst ändå en oas.
Nya tomatplantor är på gång. Jag hade först tänkt att jag inte tar mig an ett nytt tomatprojekt den här sommaren. Men sedan tänkte jag om.

Väninnan Pia driver upp plantorna,  med perfekt plats på ett stort fönsterbräde med sol flera timmar om dagen.

Tack för det ❤

En strimma av hopp

För varje dag som går, allt mer sol på balkongen. Det var Kalevaladagen i går, därför var flaggan i topp.

Vid 17-tiden i går nådde solen min balkong. Det blir bättre för var dag som går.
Annars var det en tung kväll. Lovisa Tor har spelat innebandy antingen i elitserien eller som nu senast, i division ett, sedan 1998. Samma år som min gudson Conny föddes, han som nu är lagkapten i Tor.
I går blev det klart att Tor degraderas till Finlandsserien, division två. En av konkurrenterna vann sin match och vi kan inte längre komma i kapp.

2018 vann vi silver i Finlands cup, det var en av många stora händelser under de 22 år jag följt laget.

I dag spelar Tor sin sista match i division ett denna säsong i Tammerfors. Jag hade först inte tänkt åka med då jag har så mycket jobb. Men jag planerade om mitt schema. Jag vill stödja laget i alla lägen, även då det är tungt och har gått riktigt risigt som i år.
Vi vinner tillsammans, vi förlorar tillsammans.

En gång Tor – alltid Tor ❤
Nu tar vi ny fart och återvänder till ettan våren 2021!

Sol, blå himmel och vänner

… det är vardagens små underverk som gör mig glad i dag. Och att jag inte har ihållande värk. ”Bara” svårt att gå. Väntar nu på torsdag för att få höra vad osteopaten säger och om han eventuellt kan bota mig, eller åtminstone veta var felet sitter och vilken annan specialist jag i så fall behöver.

Utsikten från balkongen. Här sitter jag nog inte ännu på ett tag, det är för kallt och solen når inte hit förrän i april. Men blå himmel gör mig verkligen glad!

Vi har haft en isande kall vind i dag, men det att solen visar sig, att himlen är blå och att dagarna ljusnar minut för minut gör mig glad.

Glad också för att en väninna hörde av sig och frågade om jag behöver något från affären. Hon kom och hämtade mig med bilen och jag kunde handla lite mer på en gång så att jag klarar mig ungefär en vecka framåt. Hon hade också bakat en pirog med fyllning av köttfärs och hackat ägg, och jag fick två bitar av den.

Tror däremot inte att jag klarar av att gå på Tors match i dag 😦 Skulle så gärna stödja laget som verkligen behöver det. Vi ligger sist i tabellen…
Men blotta tanken på att hasa mig från p-platsen dit jag skulle få skjuts, och sedan långsamt på något sätt ta mig upp och ner för trappor i hallen, gör mig tveksam. Jag tror att jag hejar hemifrån.