Det här låter ju spännande!

Läser du horoskop? Tror du på dem?
För min del blir svaren – ja, jag läser alltid mitt horoskop i Året Runt och ibland i Loviisan Sanomat, finska lokaltidningen. Angående vad jag tänker och tror på dem så tja 😀 … ibland får man ju liksom texten att stämma med livet. Ibland skrivs där bra saker som vi gärna tror på, ibland sämre som vi inte vill att ska slå in.

För min del är det mest en kul grej, inget jag blir sömnlös över 😂

Det här låter ju ändå lite spännande. Något att vänta på under veckan som kommer. Alltså att någon ska höra av sig och att vi har mycket att prata om.

Sedan är det alltid bra för mig att bli påmind om att jag måste få lugna stunder, lära mig säga nej.
Jag har blivit bättre på det 💪👍, också då det gäller att sätta telefonen på ”stör ej” mot kvällen.

Konst med bubblor

Jag blir ivrig som ett litet barn då jag får en flaska med såpbubblevatten i min hand. Lyckades också få min syster med på ett hörn. Det började med att hon på begäran fotograferade mig då jag försökte skapa riktigt stora bubblor.

Ibland fick jag till dem - de stora och sega bubblorna.
Ibland fick jag till dem – de stora och sega bubblorna.

Här svävar en bubbla mot skyn, fotograferad av min syster.
Här svävar en bubbla mot skyn, fotograferad av min syster.

En bubbla på sin färd genom trädgården. Spännande med speglingarna i den.
En bubbla på sin färd genom trädgården. Spännande med speglingarna i den.

När en bubbla fastnade i växtligheten fick jag en idé.
När en bubbla fastnade i växtligheten fick jag en idé.

Jag började blåsa för allt vad jag var värd. Skapade bubblor på bubblor så jag fick smak av såpvatten i munnen, blötte ner min blus och nästan tappade andan. Samtidigt tog min syster så många bilder hon hann. En del bubblors liv var ju synnerligen kortvariga, andra klarade sig längre.

En familj av såpbubblor.
En familj av såpbubblor.

Bubblor som omfamnar varandra.
Bubblor som omfamnar varandra.

Den här konsten är inte dyr. Dessutom var det otroligt roligt att hålla på med den!

 

Felringningarnas dag

Dörrklocka.
Någon ringde på summern och jag tänkte att oj så spännande med oväntat besök 🙂

På dagen ringde min telefon. Numret på displayen såg väldigt obekant ut. Tänkte att det är en försäljare men svarade ändå.

– Har den ääääran idaaaaaa, sjöng en tant på finska i andra ändan.

– Ööööh! … Jag tror ni har ringt fel nummer.

Några sekunders tystnad.

– Alltså, är du inte Eija?

Jag hann tacka tanten och säga att det var roligt med gratulationerna. Ville trösta henne för hon verkade något pinsamt berörd då hon bad om ursäkt för felringningen.

Väl hemma hade jag bara hunnit sätta mig i soffan innan det ringde på dörrsummern. Jag tryckte på svarsknappen. Tänkte att det kan ju vara lite skoj med oväntat besök då det inte var mitt i natten.

Så jag öppnar dörren för att välkomna prinsen som alla sagt att jag inte bara kan sitta hemma och vänta på.
Mycket riktigt kommer det en förhållandevis ung man upp för trapporna. Han är klädd i en lätt smutsig arbetsoverall. Sådant är väl lite småsexigt och spännande?

Men nej. Inte var han på väg till mig inte…
– Förlåt, sa han. Jag ringde på fel summer.