Teiras_Hereford

Steg för steg mot vintern

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Igår var det höstdagjämning. Sajten Illustrerad vetenskap skriver så här: ”Måndagen den 22 september 2025 infaller höstdagjämningen, som ger förebud om höst- och vintertider. Dygnet då dag och natt precis som vid vårdagjämningen påstås vara lika långa är en av de fyra årstidernas hörnstenar.”

Vi hade egentligen inte den dagen i åtanke igår då vi fixade en del av mina fönster, men idag inser jag att höstdagjämningen var igår 😀

Grannen hjälper mig täta eftersom det i vissa fall kräver lite klättring, också då det gäller att sätta upp nya tjockare gardiner. Farväl till sommaren och spetsgardinen således, och välkomna tätningslister och -papper och en annan gardin.

Helt fixat och klart är här inte, jobb återstår ännu, också med andra fönster i lägenheten. Men allt måste inte göras på en dag. Det kan bli en del soliga dagar ännu, ute är det fortfarande full grönska, vilket kanske kan anas lite genom fönstret på bilden. Ett fönster har jag fortfarande också möjlighet att öppna för vädring.

Vädret har såtillvida varit gynnsamt att det har varit sol och blåst några dagar. Då har fönstren torkat. Trä sväller ju av fukt och regnar det mycket gäller det att då och då kolla att fönstren kan öppnas och stängas.

Det här fönstret finns inte hos mig. Det är ett minne från sommarens besök på gården Teiras Hereford i Hopom i Liljendal, där det finns en trevlig festlokal i en gammal, renoverad ladugård.

Den här veckan har startat med flera arbetsuppdrag. Tacksam för dem 🙏 Några kräver mer energi och förberedelser än andra. Mot slutet av veckan, senast på fredag, ska jag kunna koppla av. De är också de dagarna då jag gör besök hos alla er fina bloggvänner ❤️ och försöker läsa mig ikapp med vad som hänt i era liv, så gott det går.

Veckans foton och söndagsskylten

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Åke Nacka 144 välkomnar oss till att visa bilder vi tagit under veckan. Han skriver ”kort och koncist, vad har du fångat med kameran under veckan”. Vi får visa 1–5 foton.

En del av lummiga Kapellparken som ligger mycket centralt i Lovisa.
Solen håller på att gå ner. Den här kullen är en populär plats på vintern för familjer, barnen åker pulka och skidor där.

Imorgon är det pappas 101-års dag. Vi tog bort sommarblommorna och planterade en hortensia. Tyvärr såg jag då jag tog bort plasten som omgav krukan att växten inte var i sitt bästa skick. Den kanske inte tål frost heller.

Murgrönan däremot brukar till och med klara vintern. Inte så att den är lika fin året om, men den har kommit igen på våren. Sedan finns det nuförtiden mycket vackra växter av tyg och de kräver ingen skötsel. Så vi har lite blandat här. Ett ljus lade vi också ner för att hedra minnet av pappa som gick bort alldeles för tidigt, bara 53 år gammal.

Favoritkonstnären Inge Löök som bor i Lovisa. Hennes tokiga och glada gummor sprider glädje över hela världen. Det här vykortet skickade jag i postcrossingen till Tyskland.

Det här var ju inget foto av mig, men jag skannar in korten jag skickar iväg och laddar upp dem på postcrossingens sajt. Där finns de kort som jag har fått och de jag har skickat under min profil.

En skylt ute på landet i Hopom, Liljendal. Jag besökte gården för att göra ett reportage till Kuriren. Det kommer ut i september och jag kan senare visa hur det blev. Hoppas alltid också att den här finlandssvenska veckotidningen ska hitta nya läsare.

Det finns mycket jag kunde säga om finlandssvenska tidningar och tidskrifter. Vare sig vi läser dem på papper eller digitalt så måste vi värna om dem. Läggs de ner på grund av olönsamhet är det osannolikt att någon startar upp dem igen.

Detsamma gäller bondgårdar och lantbruk. Lägger någon ner produktionen, säljer djuren och alla redskap – ja då är det kört. En gård med produktion startas inte upp igen så där bara över en natt.