Tomten

Tomten var snäll, kanske jag också varit?

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

I år hämtade tomten bland annat den traditionella Muminkalendern. Den brukar också glädja mina bloggvänner då jag i början av varje ny månad visar vilken bild som gäller då.

Ett reflex, bra livförsäkring. En disktrasa med Lovisafönstemotiv från Vaja Finland, ett företag som grundades här men som sedan flyttade till grannstaden Borgå då större produktionsutrymmen behövdes. En tvål med doft av honung och citron. Tomten har varit påhittig 🎅❤

Tomten tycks också ha kollat genom fönstret och sett hur jag tidigare på hösten pusslade. Nu ska ett nytt pussel snart åter fram. Jag har två van Haasteren som väntar. Denna ”Hos frisören” som jag fick av tomten tror jag att jag börjar med.

En tomte hade också sett till att jag fick en tavla målad av Ingrid Käfling! Den var svårfotograferad på bordet, eftersom jag ännu inte hängt upp den. Men färgerna är helt i min stil. Guld, silver, svart, vitt och grått. Så även här har tomten haft stenkoll!

Tack alla tomtevänner 🎅🙏😍💕

Julkalenderlucka 2 och frågor om juletid

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Nej men hunden! Bajsar på tomten 😂🎅 Hoppas att tomten har humor 😉

Det här klippet är från tidningen Året Runt.

Och så svarar jag först i dag på Elisamatildas fem frågor, de handlar om juletid. Bra att det finns tid för dem från fredag till söndag.

Hur förbereder du inför julen?
– Inte så mycket. Försöker hinna städa lite. Tar fram något enstaka pynt. Köper amaryllis och hyacinter. Adventsstaken verkar tyvärr trasig, hoppas att jag eller någon annan lyckas fixa den.

Vad har du att göra innan årets slut?
– Oj. En massa jobb som vanligt och löneräkning i slutet av månaden, men ska hinna vara ledig på mellandagarna också.

Vad gjorde du inte i år som du heller inte kommer göra nästa?
– Jag rökte inte en enda cigarett, har inte gjort det på över tjugo år :-D, och har aldrig varit rökare. Bara feströkt nån gång. Jag kan inte ens röka, kan inte ta halsbloss till exempel. Så lätt då att säga att jag inte kommer att röka nästa år heller.

Skickar du julkort?
– Ja, absolut, kanske ett trettiotal.

Vilken julkalender genom åren är din favorit?
– Om det menas tv-program har jag ingen sådan favorit. Men om det menas adventskalender med luckor fram till jul så köper jag alltid en i november och protest-startar då med choklad av något slag eftersom julen kommer så tidigt till butikerna.

Fick vad jag önskade mig av jultomten

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Jag fick flera paket av tomten men ett av dem innehöll en sak jag särskilt hade önskat.
En selfie-käpp eller selfie-pinne eller vad de nu än kallas på svenska.
Jeeee! Jag kommer att höra till dem man pekar på och skrattar åt.
Nämen titta vad håller tanten på med? Borde hon inte använda pinnen som promenadkäpp?
Nej nej nej – de som INTE har en selfie-pinne är hopplöst out, omoderna, efter sin tid och avundsjuka på oss som har en 😀

Första selfien med hjälp av stetoskop och bluetooth :-)
Första selfien med hjälp av stativ och bluetooth 🙂

Selfiepinnen är en hit i Japan och säkert i USA och i Europa också. Snart är det lika konstigt att vara utan detta teleskopstativ som att vara utan smarttelefon.

Sedan är det en annan sak om folk dör då åskan slår ner i pinnen…
Och jag tror inte att den här käppen kommer att användas bara som hjälp för att ta fotografier med mobilen. Folk är nog mer påhittiga än så.

Men i morgon ska jag börja ta massor av bilder!
God jul!

Nisseafton

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Lotta har inte eld i håret men hon säger att det måste ha gått upp ett ljus för henne.
Lotta har inte eld i håret men hon säger att det måste ha gått upp ett ljus för henne.

Under många år har det firats så kallad Nisseafton i Lovisa. Mest för att vi som bor här vill träffa Outi, till vänster på bilden, då hon kommer från Sverige på besök. Då vi var unga och på olika sätt rörligare och kanske mindre eftertänksamma och lät saker och ting bara bli vad de blev gick det måhända vildare till. Brännevinet kanske inte flödade men det var ibland orsak till någon lite vurpa i snödrivan.
I år var vi tre på festen som blev ganska lugn med små pizzabröd, lite vin och julmust. Men huvudsaken är ju att man träffas och håller liv i traditionerna.

Tomten blev så rädd att han ramlade från hyllan.
Tomten blev så rädd att han ramlade från hyllan.

När vi satte oss till bords ramlade den här tomten ner från en hylla. Ingen av oss hade vidrört honom. Så vi kom på att han helt enkelt bara blev så rädd då han såg oss tre rumla in i rummet att han flög i golvet.

En stickad boll för granen och en fin tallrik att äta på.
En stickad boll för granen och en fin tallrik att äta på.

Outis mamma hade stickat små bollar man kan hänga i granen. Lotta och jag fick varsin som gåva. Våra små pizzabröd fick vi äta på porslin med julmotiv.

Levande ljus på bordet och en ljusstake i fönstret.
Levande ljus på bordet och en ljusstake i fönstret.

Outis bror har tillverkat staken. De levande ljusen spred värme och ljus. Tack Outi och Lotta för en trevlig stund tillsammans!

Skön väntan på julafton!

Tomten kom med fina gåvor

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

Tomtens klappar till de snälla barnen, här i väntan i juligt fönster.
Tomtens klappar till de snälla barnen, här i väntan i juligt fönster.

Östra Nylands redaktion och kundtjänst firade julfest på Bistro Cantor i går. Alla har vi tydligen varit snälla och duktiga hela året för var och en av oss fick ett paket av tomten som i år hette Stefan.

Jag fick choklad och en fin handduk.
Jag fick choklad och en fin handduk.

I mitt paket fanns de här fina sakerna. En Finlayson handduk som genast togs i användning i min lilla toalett. Och godispåsen har förstås också öppnats.

I kväll firar vi självständighetsfest här hemma med slottsbalen på TV och tända ljus. Men före det ska vi rigga upp ett fågelbord på sommarstället. Vi ska börja mata fåglarna nu i förhoppning om att de ska komma och tacka oss med ett kvittrande umgänge i sommar.
Sätter ut fler bilder i kväll!

Hela Djurgården kan inte tas med på resan

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

– JAG vill åka med!
– Jag vill OCKSÅ åka med!
– Tomten får ALLTID åka med, det är ORÄTTVIST!
Djurgårdens invånare skriker i högan sky och jag försöker medla bäst jag kan.

– Tomten råkar nu som äldste vara självskriven för varje resa, förklarar jag. Det kommer en dag då han inte orkar resa mer och då är ni bara tre att slåss om platserna.
– Ja, men nu är det MIN tur att åka tillsammans med Tomten, gastar Älgen.
– Nähä, du var med på lyxhotellet på Skatudden, skriker Mumin.
– Jag har inte rest NÅNSTANS efter Island, brölar Lammet.

Själv minns jag inte vem som varit var och när. Jag lovar därför införa en turlista för Mumin, Lammet och Älgen. Dessvärre blir det lotten som får avgöra vem som åker med oss till Budapest.
– Hela Djurgården får inte plats på resan, säger jag så milt jag kan.

– Djurgården? Va i helvete? Va? Va? Va?
Maken är så upprörd att han nästan sätter en icke-Ikea-köttbulle i halsen. Han hejar på AIK.

Lotten gynnar Mumin. De två andra surar en stund, men då de ser att jag skrivit en turlista börjar de redan fundera vart nästa resa går. För då blir det Älgens eller Lammets tur att följa med.