Tove_Jansson

Grattis Tove Jansson!

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Tove Jansson skulle i dag ha fyllt 111 år. Hon föddes den 9 augusti 1914 och gick bort den 27 juni 2001, så hon har ju varit borta många år redan. Men hon faller inte i glömska.

En av stenarna med Mumin som tema som jag har målat. Jag ska försöka få ut ganska många stenar i dag. En sten med en blå fisk som jag lämnade i centrum av Lovisa har rapporterats på Facebook. Kul!

Det är ju rätt lagom att vi har Prideparad i Lovisa i dag då det är Toves födelsedag.

I år ska jag gå med i paraden och hoppas få fina foton! I Strandparken blir det efter paraden omfattande program med musik och samvaro.

Jag vill stödja alla regnbågsmänniskor.
AI Overview beskriver ordet så här: ”Regnbågsmänniskorär ett begrepp som används för att referera till personer som tillhör en sexuell eller könsminoritet, inklusive hbtqi+-personer. Det är ett inkluderande begrepp som omfattar olika sexuella läggningar och könsidentiteter. Termen kan också användas för att beskriva familjer där minst en förälder är en del av en sexuell eller könsminoritet, så kallade regnbågsfamiljer.”

Det är alltså alla dessa minoriteter jag vill uttrycka mitt stöd för. Alla människors rätt att vara precis sådana som de är, utan att förklara till vilken ”bokstavsgrupp” de hör och varför. Jag försöker själv också låta bli att förklara att jag inte är lesbisk, inte bisexuell osv.

Jag är jag och du är du. Vi duger som vi är och har alla rätt att känna oss trygga i samhället.

Olika former av kreativitet

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Igår kom nummer åtta av Kuriren ut. Kuriren är finlandssvenskarnas veckotidning. Där har jag skrivit ett reportage om Tove Janssons sommarparadis, Pellinge och Klovharun. Jag gjorde det redan i april och då ventilerades många minnen med trevliga personer som hade träffat Tove då hon besökte Pellinge.

Gunnel Englund som var min ciceron under reportageresan (hon i blå jacka på en av bilderna), var bara barn då hon träffade Tove.

Jag brukar uppmuntra mina bekanta att prenumerera på Kuriren, eller åtminstone då och då köpa lösnummer. Alla finlandssvenska tidskrifter, och tidningar med Nya Östis inberäknad, är viktiga. Prenumeranter, lösnummerköpare och annonsörer behövs.

Får tidningarna inte sin ekonomi att gå ihop kan de inte fortsätta utkomma. Och läggs en tidning ner är det mycket sällsynt att just den föds på nytt. Något annat kan komma istället, men det gäller för oss som tycker om att läsa att värna om de skrifter vi har.

Vi ska också värna om små inhemska företag. Här fick jag ett personligt tack av Henna på företaget Taitava. De säljer pysseltillbehör och jag beställde de här färgerna via nätet. ”Tack för att du stödjer ett finskt småföretag. Varje beställningen gynnar en finsk arbetsplats. Hoppas vår produkt skänker dig mycket glädje!” kan man läsa i följebrevet.

Sedan när vi med grannen har målat några stenar ska jag ta foton av dem.
6 x 18 ml färg, 18 ml lack, pensel, står det på asken.

Olika vyer och tisdagstankar

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Ågatan i Lovisa, fotograferad i söndags. Då hade vi fint väder med sol hela dagen. I går, måndags, regnade det hela dagen. I dag ser det ut att vara mestadels sol.

Jag vaknade kring nio i morse och är tacksam för varje natt då jag fått sova hyfsat bra. I maklig takt kommer jag igång med bädda sängen (använder inte överkast), frukost, starta datorn, kolla om det kommit in förfrågningar om frilansjobb, andra mejl som behöver svaras.

Sköter mina växter i köket som är en underbar plats, särskilt om morgnarna och i förmiddagssolen.

Såsom det ser ut har jag två jobb idag. Lagom. Igår var jag på en utställning som ni får läsa mer om i torsdagens Nya Östis den 5 juni (redigerat: artikeln framflyttad till pappers-NÖ den 12 juni, men kan läsas på NÖ:s webb redan nu).

Där var arbetsvyn den här 😀 En god kakbit, med smak av apelsin och choklad, och ett glas vatten under intervjun.

Ett annat foto därifrån sparar jag till söndag, då jag nu börjat tänka lite mer på Veckans foto-utmaning som bloggvännen Åke håller i då.

Om kvällarna har jag läst några sidor i böckerna om Tove Jansson. ”Min målarsång” innehåller väldigt mycket intressant, och min personliga tolkning är att flera av sångtexterna hon skrev var riktade till Viveca Bandler, som Tove hade en kort kärleksrelation med. Den mer långvariga relationen hade hon med Tuulikki Pietilä. Tror att den blev mest betydelsefull, kanske mer trygg och mindre stormig.

Då Viveca gav upp relationen var Tove sorgsen och skrev av sig. Som sagt, min tolkning av det hela.

Jag känner igen mig i så mycket av det som Tove skriver. ”Novembervisan” är en annan sådan, och mer lär jag ska få uppleva då jag långsamt läser vidare.

En gåva jag njutit länge av

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

För tre år sedan fick jag ett gåvokort till bokhandeln av en vän. Köpte då boken med Tove Jansson-citat, ”Ordets gåva”.

Den har varit en källa till glädje alla dessa år och då jag läser bara några sidor då och då, har jag ännu halva boken oläst. En härligt tung tegelsten som känns bra i handen.

För mig gäller det att aktivt leta efter källor till glädje. Ikväll går jag med en väninna på en konsert. Det är samtidigt ett jobb för mig, så jag förenar nytta med nöje.

Då vädret är trist, bara +12 grader, mulet eller regn… ja, då får jag verkligen anstränga mig för att må någorlunda. Jag har lätt för att bli deppad då det är mörkt och ruggigt. Ibland tänker jag redan nu… hur ska jag klara nästa vinter?

Det har ju forskats i det här med ensamhet. En människa mår inte bra av att vara ensam länge. Jag har ju nu levt utan en kumpan över elva år, det har nog mer än tydligt framkommit här i bloggen 😀
Vänner har jag, och jag försöker värna om dem. Jag vet också att jag själv måste bege mig ut, ibland nästan tvinga mig att göra saker så att jag inte ska deppa ihop.

Sol och värme stärker mig mycket och ger livsglädje. Hoppas innerligen att sommarvärmen kommer snart 🙏☀💕

Kall start på maj, första fyra månaderna gått

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Hos Elisamatilda och Fem en fredag handlar frågorna om det första fyra månaderna som har gått.

Vi hade någon enstaka varm dag i mars om jag minns rätt. Sedan bjöd april månad också på några soliga och rejält varma dagar som lurade oss att våren var här. Ifjol firade vi valborgsmässoafton och första maj i strålande sol och +20, i år blåser det iskallt och är inte mer än åtta grader.

Bilden tog jag i all hast då jag kom från massagen. Scillorna hukar i gräset och buskarna har fått knoppar men nästan inga träd har musöron än. Jag har luvan uppe och vantar på händerna när jag cyklar hem.

Så över till Elisas frågor och mina svar.

Har du haft några nyårslöften eller mål – och hur går det med dem hittills?
Gav inga nyårslöften. Eller samma alla år. Jag ska inte börja röka. Och det löftet är lätt att hålla 😀

Har du hittills i år upptäckt något nytt, som en ny vana eller plats?
Kommer inte direkt på något. Jag varvade ner från jobbet redan i oktober och med det kom en del nya, sköna vanor.

Vad i din vardag fungerar riktigt bra just nu – stort eller smått?
Jobbet känns nu helt bra, att göra det jag orkar och hinner med.

Vad ser du fram emot under nästa kvartal?
Väntar så otroligt på varmare dagar, att få sitta mer i trädgården och lite pynja där i växthuset. Cykelturer, kanske ett dopp, någon kort resa.

Vilken bok, film, serie eller låt har präglat din början av 2025?
Utan vidare har öronmasken ”Bara bada bastu” spelat i mitt huvud ofta, och Kentas ”Just i dag är jag stark”. På Arenan ser jag rätt mycket på naturprogram och norska ”Där ingen skulle tro att någon kunde bo”. Böcker av och om Tove Jansson har präglat början av året.

Mumin-Jansson period

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Mumin firar 80 år i år. Åttio år sedan första Muminteckingen ritades. Jag är mitt uppe i ett jobb som har med Mumin och med Tove Jansson att göra. Berättar mer sedan när allt är klart.

Själv har jag gått in i en period där också Tove Jansson som konstnär är viktig. Hennes liv var ju så mycket mer än bara Mumin. Hon målade, skrev sångtexter och böcker som inte alls handlade om Muminfamiljen.

Här är den senaste boken jag köpt och som jag med intresse nu botaniserar i 🙂

I dag ska vi till Tammerfors för att heja på Tor som möter Pirkat i Inssi-divari, det vill säga i kvalet om att avancera till den nästhögsta serien. I morgon följande match på ”hemmaplan”, alltså i grannstaden Borgå. Det lag som först vinner två matcher avancerar. Det är spännande värre och jag tycker det skulle vara Tors tur att gå upp nu, vi har varit SÅ nära nu under många år. Men bara ”nära” räknas inte.

Fredagsfrågor om röjar-göra 😊

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det är fredag igen och dags att svara på bloggvännen Elisamatildas frågor.

Vilken syssla föredrar du framför andra?
Har inget emot att elda såhär vintertid.

Vilken drar du dig för att göra?
Av någon anledning är det trist att tömma diskmaskinen 😀

Har du någon städrutin?
Inte direkt, men försöker dammsuga en gång i veckan, oftare kring kakelugnen.

Var har du minst ordning någonstans?
Efter många flyttningar genom åren är det inte stökigt nånstans direkt, men fortfarande jobbar jag med att få ordning på dagböckerna i plåtskåpet så att de ligger där i årsordning.

Vad glömmer du att städa?
Det finns väl någon vrå här och där som glöms bort ibland. Under datorbordet kanske.

Bilden har inget med röjning att göra. Det blev en glad onsdag då Postcrossingens medlemskort för 2025 damp ner i postlådan, tillsammans med kort av Tove Jansson och hennes Muminfamilj. Tove är Årets konstnär då Finlands postcrossingförening firar tio år. Själva postcrossingen som verksamhet i sig, en hobby som delas av många människor i hela världen, firar 20-års jubileum i år.

Den här dagen är fullspäckad med program. Allt från att skriva ut artiklar, göra intervju per telefon, föra mamma till laboratoriet för blodprov, träffa vänner över en bit mat, bada bastu och sedan via Resultatservicen på nätet kolla hur det går för Tor i grundseriens nästsista match.

Glad måndag, del två, myspys

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Bilden togs igår kväll då jag för första gången eldade här hemma. Sotaren kommer imorgon så därför eldar jag inte ikväll. Jag tog idag också bort den aska som där blev efter eldandet igår.

Väldigt mysigt är det att elda, men ganska mycket att tänka på och vara försiktig med. Torr, bra björkved har jag. Eldar inget skräp som förorenar luften eller luktar i grannskapet. Låta glöden falna ut innan spjällen stängs, osv.

Inomhus har jag nu +18. Ute är det just nu +14 men på natten var det bara runt +4.

Fördelen med sval bostad?
Vattnet i glaset hålls alltid kallt. Än har det inte spruckit av isbildning 🤣
En vinflaska som står på golvet håller sig sval, skulle säga rentav perfekt temperatur.
Choklad på bordet smälter inte.

Stickade strumpor och ett par tröjor håller mig varm. Eftermiddagssolen värmer ännu västra delen av huset.

Jag kanske mot slutet av veckan kan visa en bild där jag står utanför mitt hem, så att också huset syns. En del vänner, både IRL och på bloggen, har efterlyst foton av huset. Någon har frågat ”eller är det hemligt?”
Nå nej, jag är inte känd för att vara speciellt hemlig av mig. Däremot finns här sju andra hushåll vars invånare jag har försökt ta lite hänsyn till.

I boken ”Ordets gåva” med citat från Tove Janssons böcker hittade jag detta:
”Det är inte många som vet hur de ska ha det och klarar sig på egen hand” (ur boken Sent i november)

Gammal, glömsk eller bara en som ser bra ut?

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det här ljuset doftar på riktigt ren tvätt, bomull. Doften är inte så stark att jag inte kan ha ljuset inne. Bilden har annars inget med kommande inlägg, tankar att göra 🙂

På Facebook såg jag ett foto och några kloka ord i dag. En man låg i en säng och tittade ut genom ett fönster där regnet vräkte ner och stormen härjade. ”Jag sitter här och lyssnar på Hans” sa han ”men jag borde ha lyssnat på Greta”.

Associationen till sagan om Hans och Greta å ena sidan, och stormen Hans och den norska (rättat 10 aug. hon är ju SVENSK), unga miljöaktivisten Greta Thunberg å andra sidan – det var ju bara SÅ slående. I alla nyheter läser vi nu och hör om bränder, översvämningar, stormar, skyfall…

Sedan också till något helt annat, även här med symbolbild från vår kyrka. Tog den i våras och till vänster på bilden syns halva min lånebil ❤ Jag var på fototour då.

Jag inspireras mycket av olika texter nu. Läser många tidningar, men har åter hittat böckernas värld. Inte minst Tove Janssons texter.

Då börjar jag fundera allt möjligt själv och tänker att min blogg kanske inte blir ett dugg mer intressant genom det, men jag ska ändå försöka skriva ner i dagboken vad jag tänker och sedan överföra en del hit. Allt från tankar till ordlekar 😀

”Jag är en gammal tant som ska tvätta glasögonen. Jag ser ju knappt ut genom dem. Jag stiger upp från stolen, men på väg bort från datorn har jag redan glömt vad jag skulle göra. Jag gör annat i stället. När jag återvänder till datorn inser jag att äh, jag glömde putsa glasögonen. Nytt försök, ny glömska. Efter en timme minns jag vad jag skulle göra och upprepar högt för mig själv DU SKA PUTSA GLASÖGONEN, tills det är gjort”

Sedan ser jag bra ut (= är vacker), och ser även bra ut genom ögonglasen 😀

I dag har jag också skrivit ett litet nödrop eller något slag av undran i min dagbok.
”Hmm, undrar om någon efterlevande kan läsa min handstil… börjar den bli gräslig?”

Och lite senare skriver jag ”Jag tycker att det är fredag idag, men det är torsdag”.

Finns det anledning till oro? Jag börjar bli gammal och glömsk och jag har skrivit ett alldeles för långt blogginlägg! 🤣

Nu ska Muminpappan få berätta

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… sina memoarer ❤ På bokens baksida står det ”På sin veranda i Mumindalen minns pappan sina vänner i den Laglösa Kolonin, deras brokiga resor och väldiga fester i en värld där allt var möjligt. Kanske han har skarvat lite, men det måste man för att en bok ska bli spännande”.

Ser fram emot att få ta del av Muminpappans stormiga ungdom. Månne den var värre än min?

Efter massagen var jag in och ut i bokhandeln på fem minuter. Visste precis vad jag ville ha. En bok skriven av Tove Jansson, hade inte behövt vara om Mumin men nu blev det så.
Tre ark med klistermärken som används i dagböckerna och ett av favoritdagbokshäftena. Nu har jag av dem för ett år framöver, hoppas få leva så länge 🙂