Trees on Tuesday, Rosenparken

Gör ofta förhandsinställda inlägg under helgen eller kvällen inför måndag och tisdag, även inför onsdag. Har så fullt upp med jobbet och möten från arla till särla annars, och jag vill leverera minst ett blogginlägg per dag.

Igår förbereddes läsarfesten och vi hade styrelsemöte.
I dag lär det bli full fart hela dagen med allehanda förberedelser, planering av kommande tidningar och texter som ska ut till torsdagens tidning. Tillsvidare har det gått bra i värmen, igår hade vi på kvällen vid klockan 20.45 fortfarande +27 grader ☀😎

Trees on Tuesdays, härliga sommar!

Också en bild från söndagens Öppna trädgårdar. En spaljé, ingången till eller utgången från Villa Ekholm. Och åsens ståtliga träd där i bakgrunden!

Ett citat från kapitlet Ålderdom och åldrande i Tove Janssons ”Ordets gåva”.
Klok som hon var insåg hon att trotsåldern kan skjutas upp tills man är åttiofem och beslöt passa på sig själv”. (Sommarboken)

Härligt, inte sant? Så vill jag också leva. I lite sådan där lagom trotsålder. Ni vet, att sparka på en sten och muttra något för sig själv. Inte så att jag lägger mig raklång på golvet i en affär och bankar knytnävarna mot golvet och skriker ”jag vill ha godis!”… för jag tror inte det skulle ha samma effekt som om jag sparkade på en sten. En liten sten. Som inte flög in genom något fönster och krossade det. Sånt kallas vandalism.

Tove väcker tankar inom mig, och det är väl meningen med hennes citat.

Trees on Tuesdays – ingen snö!

Nu lurade jag er allt! Det är ju inte snällt 🙂

Men jag ville ha en bild UTAN snö och den här tog jag 13 maj i Helsingfors. Var så säker på att där ser annorlunda ut i parken i dag 😀

Utanför fönstret, nere på gatan hörs brum brum brum. Förarna i traktorer och lastbilar jobbar för högtryck. Läste nånstans att en gjorde ett skift på sjutton timmar innan det var dags för lagstadgad vila.

Jag hann redan fundera om jag måste föra min bil till en annan plats eftersom det blir allt svårare att hitta P-platser på gatorna och i synnerhet har det utanför mitt hus varit det över en vecka. Och jag förstår snöröjarnas dilemma, jag klagar inte på dem.

Bäst är det att brumma på för nya snöfall är att vänta, ett större redan på fredag. Så då står vi på ruta ett igen.

Trees on Tuesdays, del 39, och några frågor

Den här bilden tog jag onsdagen den femte januari. Visst är det vackert med vit snö. Mot slutet av veckan ska det bli plusgrader, efter att ha varit ett par rejält kalla dagar och ännu kallare nätter.

Vill ni ta del av några utmaningar/frågor så delger jag dem som ingått i ”En fråga om dagen” igår och i dag:
10 januari: Skriv ner något som har inspirerat dig i dag.
11 januari: Har du tappat något i dag?

Trees on Tuesdays, del 37

Ståtliga gamla träd finns det på vår gamla kyrkogård i Lovisa. Även alldeles intill den, för de här ligger utanför murarna.

I går fick jag ont i magen och började frysa. Jag lade mig halv sex på kvällen och sov en och halvtimme. Det är rätt ovanligt för mig, att sova då det inte är natt. Det gör jag bara då jag är sjuk och nånting kändes fel i kroppen igår. Efter en värktablett och den korta sömnen kände jag mig lite bättre.

Natten mot denna tisdag sov jag över tio timmar och det kändes som att jag hade kunnat sova ännu mer. Lyckligtvis gör vi ingen tidning den här veckan, då vi hade ett dubbelnummer den 23 december.

Jag har planer på att gå till vår walk in-vaccinering på busstationen för att få min tredje covid-19-spruta i dag. Hörde nyss att där var en över hundra meter lång kö. Nu är det minus 12 grader, så jag ska vänta några timmar då temperaturen borde gå upp till ”bara minus fem”. Få se hur det blir!

Trees on Tuesdays, på landet

Många träd! Och bilden togs för ett par veckor sedan i Strömfors, utanför föreningshuset Åsgård.

Vi har inte ännu fått snö, men det har varit minusgrader några nätter så att bilrutorna varit frusna på morgnarna och det börjar bli tid för vinterdäck.

Har fullspäckad arbetsdag i dag från klockan 9 till 19, så det blir bara ett kort inlägg i dag.

Trees on Tuesdays, del 34

Ytterligare några träd som jag fotograferade för en tid sådan då vi var vid kärnkraftverket och tog höstliga arkivbilder till Nya Östis.

I dag var det frost då jag vaknade runt halv nio. Jag hade haft en underbar dröm. Tackar ofta Gubben Gud för att han ger mig stunder med kramar och fina ord av någon trevlig man ens i drömmen. Och nu vill jag påpeka att det sällan handlar om sex.

Det fanns mycket symbolik i drömmen och den handlade om en man jag känner men som jag inte träffat på år och dar. När jag vaknade var jag förstås LITE besviken för att det bara var en dröm. Men att få allt det där i drömmen som jag inte längre får på riktigt är jag oerhört tacksam för ❤

Solen skiner, det är +4 grader. Jag har suttit inne hela dagen vid datorn, såsom det ofta blir måndag, tisdag och onsdag då det ska vara raketfart på att få ut texter till tidningen, svar på mejl, planering av framtida tidningar.

Så ja… att träffa någon trevlig person är ju nästan omöjligt, så mycket som jag jobbar 🤔😱🤣

Trees on Tuesdays, del 32, och vad förändrade mitt liv

Ett minne från maj månad i Kajsaniemiparken i Helsingfors. Nu när löven har gulnat och de flesta har singlat ner till marken kan det vara skönt att påminnas om att det kommer en ny vår 😍

Orsakullan har en bloggutmaning varje månad. För varje dag finns några ord, en kort mening, och vår uppgift är att berätta mer kring dem. För den femte oktober gäller ”Berätta om en händelse som förändrade ditt liv”.

Jag väljer två av de största jag kommer att tänka på i dag.
Den ena var då min pappa valde att ta sitt liv när jag var bara femton år gammal. Hur allt detta påverkat mig har jag svårt att själv beskriva i korta ordalag. Men helt klart är det att det var en traumatisk händelse i en ung persons liv.

Att min man ville skiljas 2014 blev den andra chockartade upplevelsen efter sexton år tillsammans. Med facit på hand tycker jag att jag trots allt klarade den bra. Det krävdes nästan två år att så att säga komma på fötter igen, men efter det har ju mycket hänt. Jag sade upp mig från en fast anställning, blev företagare och medarbetare på Nya Östis där jag senare valdes till redaktionschef, och sedan augusti 2019 är jag chefredaktör.

Men visst hade terapeuten rätt, jag gick hos henne 2014-2015. De här två händelserna har påverkat mitt liv. Känslan av trygghet har försvunnit två gånger då två personer som stått mig mycket nära valde att lämna mig.

En skugga av mig själv? Ja, det visar den här bilden tagen i söndags. Men annars tycker jag inte att jag är bara en skugga av mig själv. Allt som händer oss i livet formar ju oss på ett eller annat sätt.

Jag är den jag är och glad för varje dag jag vaknar, är någorlunda frisk och kan dela mitt liv med de personer som nu står mig nära. Vi ska vårda våra relationer ❤