tvättlinor

Minnen från LHH-dagarna

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Tvättlina på Drottninggatan.

Bjuder här på några minnen från Lovisa Historiska Hus-evenemanget. Med fokus på de fina tvättlinor i regnbågens färger som hängdes upp på olika håll för att visa sympati för sexuella minoriteter.

Då jag inte lever i något förhållande med en man finns det antagligen de som misstänker att jag tillhör en sexuell minoritet… men så är inte fallet. Jag bara står på minoritetens sida.

Jag tycker också att det var ett piggt inslag med färgglada kläder på stan.

Fina plagg på Pernågatan…
… och snygga underkläder i pigga färger på Trädgårdsgatan.

Om kvällarna har jag de senaste veckorna varit otroligt trött. Jobbet kräver sitt, oron kring mamma sitt. Det är hon som borde få alla krafter som kan uppbådas i världen.
En dag i taget. Tack och lov har jag kunnat sova om nätterna.

Och den här dagen hämtade med sig en liten glad överraskning också – skatteåterbäring! Tycks ha gjort något rätt, såsom jag kämpat med mitt företag ❤

Bildsvep från Lovisa Historiska Hus, del 1

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Den numera redan berömda kön in till stan klockan 10.30 på lördag.
Trängsel på torget, och solen lyser över stan.

Det såg regnsjukt och mulet ut vid 8.30-tiden, men klockan 9.50, tio minuter innan evenemanget skulle börja, sprack molntäcket upp 🙂

Yles program Egenland filmar i Lovisa, bland annat från LHH. Här intervjuas min vän Ann-Britt Felin-Aalto som är LHH:s projektchef.
Tvättlinor i regnbågens färger finns lite här och där i stan för att ge stöd åt sexuella minoriteter.
Trängsel på Mariegatan kl. 11.30 på lördag.
Lovisa stads marknadsföringsplats på Saltbodtorg.

Tvättlinor väcker ett jäkla ståhej

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Det finns många olika minoriteter.
Vi finlandssvenskar utgör en av dem. Samer utgör en annan. Funktionshindrade en tredje. Bara för att ta  några futtiga exempel.
Sedan finns det sexuella minoriteter, och folk som har en religiös övertygelse som är i minoritet.
Invandrare utgör alltid en utsatt minoritet i ett land som inte är deras hemland.

Ofta uppstår ”ett jäkla ståhej” då någon tar minoriteter i försvar.
De som motsätter sig minoriteters rätt till existens syns och hörs ofta tydligt i social media. De brukar visa sig med ARGA emojis eller fräna kommentarer.

En liten del av ett stort programutbud under Lovisa Historiska Hus är tvättlinorna med plagg i regnbågens alla färger. Genom satsningen lyfter man bland annat fram sexuella minoriteters rätt till en trygg vardag.

När sedan minoriteten ryter ifrån och vill framföra sitt budskap säger den andra parten att minoriteterna skapar ”ett jäkla ståhej” kring ”en massa fenomen som inte fanns förr”. Som om det vore pop just nu att vara gay eller transsexuell.
Eller som om det vore ett nytt fenomen att fly krig och bli en asylsökande flykting.

Det har alltid funnits förtryckta minoriteter. Det är bara det att vi nu i större utsträckning vågat börja prata öppet om dem. Och därför uppstår ”ett jäkla ståhej”.

Jag kommer inte att vika en tum då det gäller mitt sätt att tänka.
Låt alla blommor blomma, kärlek kan inte vara fel. Behandla din nästa såsom du vill att hon eller han ska behandla dig. Med respekt.