Vacker förgänglighet

Jag har visat liknande bilder förr.
Känns alltid lite tråkigt att slänga bort utblommade växter.
De får ofta stå kvar några extra dagar hos mig, eftersom de är som konstverk också då de blommat ut.

Också i dag lyser solen och himlen är blå. Så det gäller att passa på att njuta. Några mulna och regniga dagar ska komma från och med i morgon. Även snö har utlovats. Men vädret är som det är, bara att acceptera.

Har gjort en del förberedande jobb för kommande artiklar den här förmiddagen. Mitt på dagen har jag en intervju, hämtar sedan cykeln från vårservicen och kanske tar en liten tur för att få bilder till bloggen.

Hur galet som helst, del 26

Mysigt, och lite småroligt.
Mysigt, och lite småroligt.

Det var ett tag sedan jag satte in ett bidrag i den här serien, förra gick ut den 6 oktober.
De här röda lamporna finns i gamla busstationens fönster. Jag har hört många skämta om dem. Aj, nu har vi fått röda lyktornas hus till Lovisa, precis som på Reeperbahn i Tyskland eller som de en gång hade i Amsterdam.

Men lamporna sprider också ett mysigt sken där de finns i flera fönster på rad. Så det är både lite smågalet, men också roligt och vackert 🙂

På tal om stenfot…

… som jag visade i dagens Skyltsöndag från gamla stan i Lovisa.
Den var fin på sitt sätt, den här är i sin tur mastig.
Så kunde jag inte låta bli att fotografera den då jag körde förbi församlingshemmet i dag.

Församlingshemmet står i en backe.
Församlingshemmet står i en backe.

Väldigt fascinerande hur man byggde förr. Det här är så vackert, tycker jag.

I morgon visar jag bilder från en bastion i Lovisa. Tror den byggdes ganska långt för hand, är inte helt säkert hur det gick till men ett fantastiskt bygge är det hur som helst.

Tycker det är vackert då…

… solljuset faller in i min bostad.

De här växterna ska kanske inte för alltid stå just så här. Men tills jag kommer på en bättre plats för dem får de vänta här, och de verkar trivas lika bra som jag i bostaden.
De här växterna ska kanske inte för alltid stå just så här. Men tills jag kommer på en bättre plats för dem får de vänta här, och de verkar trivas lika bra som jag i bostaden.

Jag skulle kunna ta hur många foton som helst av solljuset som träffar väggar, möbler, växter, tak, golv.

Det är så fint.
Så jag hör inte till dem som ser smutsen på fönstren eller dammet som virvlar runt. Och om jag ser det kan jag få också det att se vackert ut.