vändag

En dag som väcker många olika känslor

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

I år skickade jag inga kort på Alla hjärtans dag, men jag önskar ändå att alla som jag känner ska få en fin dag i dag.
Detta kort fick jag av min syster.

Den här dagen kallas även ”vändag” i Finland eftersom den på finska heter Ystävänpäivä. Ystävä = vän och päivä = dag.

Alla dagar ska förstås vara dagar då vi bryr oss om våra vänner, det tror jag att de flesta är överens om.

Den här dagen kan ändå väcka många olika känslor, men så är det ju med alla specifika namngivna dagar, och även med olika helger. Somliga orkar av olika skäl inte med julen medan andra älskar den. Helger och olika datum väcker minnen och känslor, både glada och mindre glada sådana.

Vi förde med vänner och kolleger nyligen en diskussion om vilka tankar Alla hjärtans dag kan väcka. För någon som är ofrivilligt singel kan dagen som ”översvämmas av hjärtan och lyckliga par” kännas förfärlig. Nu talar jag inte om mig själv. Den här dagen är nästan som vilken annan dag som helst för mig. Jag går kanske på kafé med min syster, men det gör vi ju också andra dagar.

Alla känslor ska ändå vara tillåtna på Alla hjärtans dag.
De som älskar dagen ska få älska den och ta ut allt av den.
De som vill dra sig undan får göra det.

Alla hjärtans dag handlar inte för mig heller om presenter eller om att bli uppvaktad. Med några vänner har vi traditionen att utbyta små gåvor med varandra, men det gör vi också kring jul och påsk. Och vi gör det för att vi alla vill göra det. Det ska kännas rätt och bra att ge en gåva, och med tacksamhet tar jag emot det som någon vill ge mig.

Vi har fars dag, vi har mors dag, vi har allehanda dagar längs med året, så visst kan vi ha en Vän-dag.
Den är bra då vi inte låter det kommersiella styra.

Det viktigaste är att vi HAR vänner och känner tacksamhet för varenda en som finns i vårt liv. Riktiga vänner som har hjärtat på rätta stället växer inte på träd. Låt oss värna om varandra ❤

Små gåvor, så glad man blir!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Det har varit rätt fullt upp de senaste dagarna. Ett möte och ett jobb i måndags. I går ett möte med hemvården, det har avancerat bra där nu med kartläggning för hur mamma mår och hur vi orkar. Just nu går ju allt bra med mamma, men med tanke på vad som kan hända och vad som behövs då en person blir äldre är det väldigt värdefullt att de här hembesöken görs.

Ofta blir det så att jag hinner läsa mina vänners bloggar först mot slutet av veckan. Eller ofta är det så att jag läser, men då det gäller att kommentera – vilket jag vill göra – tar jag mig den tiden fredag, lördag, söndag.

Namnsdagsgåva av min syster. Värityskirja = färgläggningsbok. Passar perfekt nu då jag skaffat mina färgpennor. Det blir terapeutiskt också, inser jag då jag ser bilderna. Jag kan skriva in små texter och jag har hört många vänner säga att det där med att sitta där med färgpennor och långsamt färglägga, det är härligt ❤

På kortet står det ”Vänd ditt ansikte mot ljuset, och låt solen värma ditt hjärta”. De sista orden kom inte med på fotot. Orden passar mig perfekt, för jag har ju då och då en släng av ”mörkerdepression”. Nu då solen lyser, och även börjar värma, känner jag hur livet återvänder. Det blir snart vår och sommar igen!

Och på Alla hjärtans dag fick jag också små gåvor. Den där röda rosen som omges av rött stanniolpapper, den var faktiskt ätbar choklad 🙂