Livet i det gamla huset

… kanske jag inte har skrivit så mycket om som jag tänkte att jag skulle göra. Dagarna rullar på och livet här är nu min vardag. Inget känns extremt och extra på något sätt. Jag har kunnat förbereda mig på det mesta, men förstås inte på allt.

Jag trivdes i höghuslägenheten, det finns ju många plus med ett sådant liv. Men jag har inte en enda dag ångrat att jag flyttade till trähuset från 1800-talets slut. Med handen på hjärtat kan jag också säga att jag inte har frusit en enda natt fastän jag ibland haft 15 grader inne. Jag har ett duntäcke nu och en yllepläd. Blir det kallare har jag ett duntäcke till och dessutom är jag en person som utan problem kan sova med kläder på mig.

För det mesta har jag 17–19 grader i min tvårummare, och det är något min kropp vant sig vid. Jag tror att vi människor har våra inre termostater, som i början av hösten tycker att det är kyligt inne, men sedan vänjer vi oss. Här är högt i tak så värmen från kakelugn och två element åker ju upp mot taket 🙂 Med yllestrumpor klarar jag mig långt.

I dag hämtade jag in ved från källaren. Det är ett fysiskt jobb som förhoppningsvis bara gör gott åt mig. Ibland får jag hjälp av grannen. Då får vi in tre Ikea-kassar. Bär jag ensam blir det bara en åt gången.

När jag kommer in med veden bär jag kassarna till vardagsrummet där kakelugnen finns. Jag dammsuger både ugnens yta fri från damm och sot, och på golvet finns efter några dagar ofta skräp från veden.

Sedan staplar jag veden i ställningar innan jag tänder brasan. Eldningsprocessens längd varierar, mellan tre och fyra timmar beroende på hur varmt jag vill ha det och vilket väder det är ute (påverkar glöden, som måste falna helt innan spjällen går fast).

Här lever jag långt efter väder och vind. Försöker kolla prognoserna så att jag vet när det blir kalla nätter och varifrån det blåser. Allt spelar in då jag bor i en stor gavellägenhet. Har jag något jobb eller behöver jag vara kvällar borta planerar jag eldandet efter det. Att värma med enbart el via elementen blir alldeles för dyrt, men basvärme har jag råd med tillsvidare.

Överraskningarna jag råkat ut för är inte så många men å andra har jag en förmåga att glömma ”motgångar och små vardagsproblem” rätt fort. Då röret i badrummet fick ett hål på natten mot självständighetsdagen (läs: tre helgdagar på raken, svårt att få service), då var jag sömnlös. Men det fixade sig ❤

Kyrkan, Lovisavy och kalenderbild dag 11

Jag sa något tag att jag ser kyrkan från två av mina fönster och jag vill nu visa den vyn då solen lyser i dag.

Jag tog sovmorgon och har inga måsten i dag, kalendern är tom och så måste den få vara åtminstone en dag i veckan. Intervjun jag gjorde igår ska jag förvisso skriva ut i dag, men den har ingen deadline i form av klockslag och jobbet känns trevligt.

Bilden tagen från Mariegatan, som är min hemadress. Jag bor där längst borta till vänster, en bit framåt från platsen där bilen med lyktorna kommer farandes.

Jag har varit och handlat efter frissan och är på väg hemåt. Till vänster ligger restaurang Zilton, en byggnad som förr var blå. Men så byggdes hotellet till höger, där som restaurang Fylla nu finns på gatunivå. Nu är båda husen gula.

Ett hantverk, något slags bordsunderlägg eller en tavla. Tillverkad på Loviisan toimintakeskus som är en central där personer med olika funktionshinder får sysselsättning. Den här och mycket annat såldes på julöppningsmarknaden på torget i lördags. Glad 11 december önskar jag med den!

Är ni trötta på vinter-snö-bilder?

Ja, då måste ni sluta läsa och titta NU! 😀

Här cyklar jag ner mot Rosenstranden på sommaren. Nu är cykeln i garaget i väntan på vår och jag promenerar med icebugs.

Här är jag på väg hemifrån mot syrran som bor en halv kilometer bort.
Uppgift tillsammans: gräva fram bilen som står parkerad på gata där plogbil kör förbi rätt ofta.
Mission completed, 45 minuter senare.

Efter det, köra bilen några varv runt stan.
Kolla läget hos mamma. Skotta upp en av två portingångar där.
30 minuter snöarbete till. Musklerna tackar 😀

Tillsvidare går allt det här helt bra. Jag är tämligen frisk nu, alltså flunsan besegrad antar jag.
Mitt knä håller för snöarbete.
Efter denna vardagsmotion åkte jag hem. Där väntade jobbet med att bära in ved från källaren. Klarade även det 💪

Så visst! De som sade i somras till mig, ”vänta bara då vintern kommer…” då jag var lyrisk över flytten till gamla trähuset, kan ju läsa detta nu och se mig skriva.

”Tillsvidare allt väl, jag har bott i gamla hus förr, jag vet att det kräver ganska hårt arbete ibland. Jag sover under duntäcken och har tillsvidare inte frusit en enda natt. Jag tycker om att elda, tillsvidare 😀 Någon gång på våren övergår boendet till ett annat slags njutning. Men man kan njuta av att bo så här också. Om man är beredd på omständigheterna och inte kräver att det ska vara +22 grader inne och bekvämt på många andra sätt”.

Skyltsöndag, den 24 november 2024

Denna skylt har fått en förklädnad, vinterskrud. Jag minns inte vad där står, jag tror att det är ett parkeringsförbud, eller angivet hur länge man får stå här vid denna vändplats. Den kan också vara en information om en mycket låg hastighetsbegränsning.
Längst ner i svart och vitt står gårdens namn Vesperhemmet.

En fin skärmmössa fick skylten i alla fall 😀

Och som bonusbild från bokmässan i oktober. Mumin ❤

Det här med att sätta ”i” efter svenska ord eller namn och därmed förvandla dem till finska brukar bloggvännen BP skämta om. Men riktigt så enkelt är det ju inte förstås 🙂 Museo är museum på svenska, så kanske man kan testa med att sätta ”o” efter vissa svenska ord och DÅ få finska 😉

Hos BP hittar du länkar till andra som är med i denna fenomenalt roliga utmaning. Glad Skyltsöndag!

Cirka en meter snö på ett par dygn

Vändplatsen vid Karlskronabulevarden. Det är svårt att på bild fånga mängden av snö, så att det verkligen syns hur mycket vi har. Allt blir ju bara en vit massa 🙂

Men då det blev sol i dag på dagen var det faktiskt rätt vackert med snön på träden. Dessvärre blir den tung sedan när det åter ska bli plusgrader, och vi har haft stora problem med träd som fallit över vägar och över el-linjer, med strömavbrott som följd. Tillsvidare har inte just mitt hus drabbats av avbrott men många har varit utan el.

Degerbygatan utanför Medborgarinstitutets hus, där jag var på kurs i dag.

Samma gata, sedd mot ett annat väderstreck.

En del av Medborgarinstitutets gårdsplan.

Få se hur världen ser ut på måndag, om det blir såsom prognoserna utlovar… åtta plusgrader. Nu har vi minus fem.

Vintern kom till Äppelviken

… och det betyder att den första snögubben har fötts på verandan. Det är grannen Pia som brukar bygga gubbarna.

Inne hos mig slog jag igår för första gången på ett par värme-element. Eftersom jag hade bastu på kvällen eldade jag inte igår. Eldandet i sig kräver att jag är hemma och har uppsyn över ugnen under fyra timmars tid. Lägger till klabbar, rör om i glöden och stänger spjällen först när allt brunnit ut.

Det var lite kulet här inne i morse, så två element slogs på igen. Jag får följa med lite hur stor elräkningen blir, men jag vill ju inte frysa heller så det är väl bara att betala. På eftermiddagen eldar jag åter och samma procedur gäller imorgon, och då kan åtminstone ett av två element stängas.

Vi har lite snö kvar på marken här och där. Det kom kanske inte mer än en centimeter och nu lyser solen. Det lär vara två plusgrader men datorns väderstation säger ”tuntuu kylmemmältä” (=det känns kyligare).

Selfie, av en i grunden positiv person

Ja, jag är ju egentligen en i grunden positiv person. Så det kändes mig lite främmande att skriva det inlägg jag skrev tidigare i dag. Allt kändes då ändå rätt hopplöst. Vädret, vinter fortfarande. Knäet, funkade inte alls i dag.

Och så tänker jag att jag FÅR vara ledsen och tycka att allt inte hela tiden är så tjohejsan kul. För att några timmar senare se att det finns ju också sånt som är helt kul och bra!

Som den här julrosen till exempel. Den har planterats om, av väninnan Pia så klart, och så har vi potatisnarcissen från påsk. Står sig hur fin som helst. De här båda växterna älskar ju svalka 😀

Och så vill jag svara på Klimakteriehäxans Selfiefrågor! De handlar om KROGEN.

Den rätten äter jag aldrig hemma men gärna på krogen
Wienerschnitzel med pepparsås.

Sån är jag som kroggäst
Klagar sällan, försöker lära mig säga ifrån om nåt var dåligt. Tackar om det var gott. Gnäller inte över priser osv.

Den ”importerade” maten är en favorit
Bruschetta. Rostat bröd med mozzarella, tomat, basilika, balsamico.

Den ”etniska” menyn upptäckte jag senast
Kanske indisk, men det var en tid sedan ändå.

Favoritpizzan!
Köttfärs, tomtasås, ananas, oregano.

Så tänker jag kring dricks
Betalar gärna då det känns att jag fått lite extra service av vänlig personal som är bra på small talk och som till exempel gör något litet extra, om jag ber dem tar bort en ingrediens jag inte gillar, osv.

Och så här ser det ut i dag då jag blickar ut från balkongen. Snöar också nu klockan halv åtta. Imorgon ska vi ha +5 grader, så kanske allt det vita försvinner då.

Skyltsöndag och snöyra 17-03-2024

Ett minne från ett loppisbesök i juli ifjol. Det var en het dag och svarta moln tornade upp sig mot horisonten. När vi körde hem från Liljendal kom det också ett störtregn.

Allt annat är ju översatt, men Hallintovirasto kanske närmast kan översättas med förvaltningsverk eller administrationsverk.
Fler söndagsskyltare hittas via BP:s blogg!

När jag tittade ut genom fönstret i morse såg det ut så här.

Vinterns hälsning: ”Trodde du att våren var här? Hahaa! Nej du! Än tänker jag härja på.”
Ja, du har ju gjort det bara sedan mitten av november men fyra månader räcker då inte till, frågar jag. Ska det vara rättvist ska vi ha tre månader vinter, tre månader vår, tre månader sommar och tre månader höst.

Vad har jag lärt mig idag?

Jo, att man ska kolla förpackningar noga då man köper batterier. Alla som är platta och av en viss storlek lyder inte i alla manicker. Det är siffran på batteriet och paketet som avgör. Köp inte CR 2016 när du ska ha CR 2025. Bara så att du vet 🤣

Kyrkan är oskyldig till mitt misslyckade batteri-inköp men nån bild måste inlägget få, och jag vet ibland inte vad jag ska fota. Så det här tog jag då vi körde tillbaka in mot stan. Jag sitter inte bakom ratten. Och såsom av det glada ansiktet till höger synes körde vi inte för fort heller.

Knäet är det lite si som så med. Burana Gel hjälper, men ibland på morgonnatten börjar det mola. Inte värka direkt, men det känns att knäet är styvt och det är svårt att hitta ett läge som känns bra.

Nu har vi åter -11 grader. Visste ju nog att vintern inte var över, och -20 grader kalla nätter ska det bli. Bara att bita ihop och lita på att våren anländer, så småningom.

Ikväll. Lars Lerin ❤

Vackra mönster av is

Temperaturerna har som ni vet sågat mellan -25 och plus två hos oss. Ena dagen har jag utsikt via balkongen, andra dagen har jag inte det. Samma gäller sovrumsfönstret, men där föll snön bort då det blev mildare.

Isen, kristallerna, finns på utsidan, för jag släpper inte ut värme från bostaden mer än att jag snabbt går ut där, stängerna de dubbla dörrarna och tänder några små värmeljus i lyktor. Men visst är det vackert ❤ !

Jag öppnar heller inte fönstren fastän det i princip borde kunna göras även på vintern. Jag tar inte risken om det skulle inverka på fönstrens mekanism och säkerhet då det ibland är superkallt och ibland plusgrader.

Igår såg pusslet ut så här. I kväll har jag åter lagt ut ett trettiotal bitar 🙂