Jahapp! Så är jobbet gjort då! Reser mig och putsar dammet från knäna och oljan från händerna.
En riktig man reder sig själv! Det här var ju på intet sätt en barnlek ska ni förstå. Man måste veta skillnad på plus och minus, men innan man kommit så långt måste man ha fått upp locket till batterigömman.
Bara för det krävdes nästan ingenjörsexamen.
Sedan gällde det att se till att frustrationen inte tog över så till den grad att man slet sönder ledningarna. Ändorna av dem satt nämligen stenhårt fast i batteriet.
Men som den fixar-allt-man jag är klarade jag jobbet.
Nu håller jag på att packa inför en jobbresa där jag behöver dator, kamera och telefon. Vilket innebär att en massa olika batterin ska laddas. Är det inte helt otroligt hur många sladdar och laddningsaggregat man behöver i dagens it-samhälle? Jag ids inte räkna dem alla för då blir jag bara galen.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Har du läst ”Egalias döttrar”? Alla ord med ”man” eller annat genusbestämt är utbytt till det kvinnliga ditot. Jättekul och intresseväckande. Själva histrien var väl lite si och så har jag för mig.
Har fått din bok, tack!!
Nej, jag har inte läst den men borde säkert göra det. Det finns så mycket man så att säga borde… åtminstone läsa. Frågan är när man ska få tid för det, så som man ränner runt 🙂
Man lovar ju det sladdlösa samhället – och resultatet är allt fler batterier, ackumulatorer och ladare. Och allt detta som ett alternativ till det papperslösa kontoret…
Just så är det! Olika laddare till precis allt.