Då datorn där hemma har kraschat skapas stress. Onekligen är det så, fastän det borde vara tvärtom. En datorfri värld borde ju vara stressfri.
Jag gick ner till sommarstugan och hade inte ens en bok med mig. Det enda jag hade var vårens första struva, en flaska longdrink och mina tankar.

Här satt jag stilla ocn njöt i tre timmar. Där det var lä var det säkert plus trettio grader. Så då det blev FÖR varmt reste jag mig för att kratta eller skyffla snö. Det var skönt att se hur den smalt framför ögonen på mig.
Sedan fortsatte jag titta och lyssna på flugor och fåglar. Såg en hackspett och faktiskt en sädesärla, men lyckades inte fånga dem på bild. Till och med nässelfjärilen och citronfjärilen såg jag. Men vem tror det då jag inte har bilder av dem – där också SNÖN syns. Annars kan det ju vara fusk med bilder från fjolåret!

Här vilade själen och jag tänkte att så här lugnt och rofyllt kanske livet var förr. På 1950-talet, efter kriget.

Eftersom stugan ännu inte har körts i gång för sommaren fanns inget kylskåp för korven och osten som jag hade köpt i stan. Men snödrivan fungerade lika bra. Observera den rödvita plastkassen i skuggan 🙂